Nu är Sveriges första ”vegetariska” proteinfabrik är igång

2022-02-02 06:00  

Efterfrågan på ”vegoprotein” växer med tvåsiffriga procenttal, och den svenska livsmedelsindustrin har guldläge att öka produktionen. Nu har Sveriges första proteinfabrik för vegetariska produkter startat.

Nyligen invigdes Sveriges första kommersiella proteinfabrik, som ligger i Bjuv och drivs av det nystartade livsmedelsföretaget Gropro.

Ur svenskodlade ärtor och andra baljväxter utvinner fabriken ett proteinkoncentrat, som ska ersätta importerad soja i produkter som vegetarisk korv och vegoburgare.  

– Både globalt och i Sverige ökar efterfrågan på vegetabiliskt protein med 15 till 22 procent per år. Men det har inte funnits någon svensk processindustri som gör det vi gör. I princip allt vegetariskt protein som används i Sverige nu är importerat, säger Gropros vd Bengt Persson.

Ärtorna behandlas i fyra steg

Fabriken i Bjuv använder en metod som har tagits fram av den Göteborgsbaserade teknikutvecklaren Librixer.

Torkade ärtor går först igenom ett rensningssteg där sten och andra främmande föremål avlägsnas. 

– Sedan matas de in i ett steg som avskiljer skalen. Därefter går själva ärtorna in i en maskin som suger in luft och skapar ett internt tryck, säger Bengt Persson.

Silos för torkade baljväxter på den nybyggda fabriken i Bjuv. 8 000 ton råvara per år ska matas in i ”tryckpulsmaskinerna”. Foto: CalleMange Johansson 

Alternerande tryckpulser får ärtans komponenter – proteinkorn, stärkelsegranuler och fibrer – att falla isär längs sina naturliga strukturer. Slutligen separeras de från varandra i två vindsiktssteg, och slutprodukten blir ett proteinkoncentrat i pulverform. 

– Tekniken är helt mekanisk och helt torr. Den drar bara en femtedel så mycket energi som de konventionella, kemiska metoder som används i Tyskland, Frankrike och andra länder som är stora producenter av vegetabiliskt protein, säger Bengt Persson.

Testar med åkerbönor

Gröna ärtor ger en proteinhalt runt 50 procent, och koncentrat av gula ärtor innehåller närmare 60 procent protein. Alltså nästan tre gånger ärtans naturliga proteinhalt på cirka 21 procent. 

Men Gropro intresserar sig inte bara för ärtor. 

– Vid försök med åkerböna har vi kommit upp i nästan 75 procents proteinhalt. Problemet är att åkerbönan innehåller antinutrienter som hämmar näringsupptaget och inte smakar särskilt gott, men vi utvecklar metoder som ska knäcka antinutrienterna, säger Bengt Persson.

Vid full drift räknar Gropro med att producera 4 000 ton proteinkoncentrat per år. Foto: CalleMange Johansson 

Även stärkelsen och fibrerna ska tas tillvara.  

– Vi diskuterar med några olika intressenter, och kommer att ha avsättning för alltihop. Stärkelsen kan till exempel användas i glass eller öl, och från fibrerna kan man tillverka probiotiska kosttillskott, säger Bengt Persson.

Gropro förväntar sig att producera omkring 2 000 ton ärtproteinkoncentrat under 2022. 

– Vi räknar med att vara uppe i full drift om cirka tre år. Då hanterar vi ungefär 8 000 ton råvara och producerar 4 000 ton proteinmjöl, säger Bengt Persson.

Proteinskifte – från animaliskt till växtbaserat

Jämfört med många andra länder äter vi ganska lite vegetabiliskt protein i Sverige. Baljväxter upptar bara två procent av den svenska åkerarealen, och mycket av den befintliga produktionen går till djurfoder. Och mellan 1990 och 2016 ökade köttkonsumtionen med 45 procent i landet. 

Men något har hänt på senare tid. Växtbaserat Sverige, en branschorganisation för livsmedelsföretag som vill öka produktion och konsumtion av växtbaserad mat, rapporterar en årlig marknadstillväxt på 15 procent för vegetabiliska proteiner (definierat som ”alternativ till köttprodukter”) bland sina medlemsföretag under åren 2015 till 2020.

Åkerbönor är en sorts bondböner, också kallade favabönor. Foto: Unsplash

Och köttkonsumtionens tillväxtkurva har brutits. Rekordåret 2016 åt vi i genomsnitt 88,4 kilo kött per person (inräknat ben och annat svinn), och 2020 hade siffran sjunkit till 78,6 kilo. En minskning med 11 procent. 

Den svenska marknaden för vegetariska livsmedel är i dag värd omkring två miljarder kronor, och den växer stadigt. I livsmedelsbranschen diskuteras hur man ska förhålla sig till ett pågående ”proteinskifte”. 

– Förr talade man om en grön trend, men nu handlar det mer om ett permanent skifte. Inte så att vi går mot någon sorts vegetariansamhälle, men vi går definitivt mot att äta mer växtbaserat, säger Evelina Höglund, forskare på Rises enhet Jordbruk och livsmedel.

Importerade sojabönor dominerar

Det finns flera argument för detta. Odling av växtproteiner har generellt sett betydligt lägre klimatpåverkan än köttproduktion, och det är klart resurseffektivare att själv äta spannmål och baljväxter än att låta dem passera genom kött- och mjölkdjur. Det krävs mindre markyta per kilo mat som produceras. 

Men huvuddelen av det vegetabiliska protein som konsumeras i Sverige kommer från sojabönor, som framför allt odlas på andra kontinenter. Bland andra Världsnaturfonden har varnat för problem med den ökande sojaproduktionen.

Rise-forskaren Evelina Höglund. Foto: Rise

Visserligen ger sojabönorna, trots den långväga transporten, bara en tiondel av nötköttets utsläpp av växthusgaser. Men storskalig sojaodling har, framför allt i Sydamerika, ödelagt enorma arealer unika naturområden. Där används också stora mängder jordbrukskemikalier med negativa effekter på såväl miljön som lantarbetarnas hälsa. 

Vilket kan anföras som ytterligare argument för att öka den svenska produktionen av växtprotein. 

– Men för att öka konsumtionen behöver vi nya produkter, inte bara säga att vi ska äta mer grönt, säger Evelina Höglund.

Ska växtbaserade livsmedel efterlikna animaliska?

I livsmedelsbranschen talar man om kött- och mejerianaloger, det vill säga vegetarisk korv, biff, ost och annat, som så långt som möjligt ska efterlikna traditionella animaliska matvaror. 

Den klassiska proteinkomponenten, men som växtalternativ, sammanfattar Evelina Höglund. 

– Och här finns tekniska utmaningar att övervinna. Det är inte bara att ”ta ett bönmjöl och göra korv av det”, som Evelina Höglund säger. 

Till exempel vill man ofta att proteinerna ska bilda nätverk som håller ihop en ost, eller ger ett trådigt ”kött”. Men proteinerna i växter gör inte det naturligt. Det är väsentligt hur man behandlar de här proteinerna under livsmedelstillverkningen.  

En annan aspekt är att alla baljväxter och spannmål, i varierande grad, innehåller så kallade antinutrienter som hämmar upptaget av olika näringsämnen. 

– Så viktiga delar i produktionen är att använda olika processteg som minskar antinutrienthalten, och att få till rätt blandning av ämnen i de vegetariska alternativen, säger Evelina Höglund. 

Här kommer Rise in med en rad forskningsprojekt i syfte att hjälpa företagen ta fram bra produkter. 

– Mycket av det vi gör på området handlar om att forska på olika sätt att få rätt funktionalitet. Man måste förstå hela kedjan, hur proteinerna beter sig när man behandlar dem på olika sätt, säger Evelina Höglund. 

Vilka grödor tycker du är mest intressanta för svensk del, som ersättare för importerad soja? 

– Ärtor och bönor förstås, liksom sötlupiner som är vanliga i Medelhavsområdet men även kan odlas här. Protein från havre är också intressant, och det odlar vi ju redan mycket i Sverige. Vi har goda förutsättningar att odla proteingrödor, och duktiga företag som kan producera smakliga livsmedel av dem, säger Evelina Höglund. 

Gropro

Gropro startades 2021, och framställer protein- och stärkelsekoncentrat med hjälp av en över- och undertrycksmetod som utvecklats av Göteborgsbaserade Librixer AB. 

Råvaran är huvudsakligen ärtor från Foodhills odlingar i Skåne och Halland, men även svenskodlade baljväxter från andra producenter. 

Gropro AB ägs till 50 procent av fastighets- och investmentbolaget Backahill, som också äger Foodhill. Andra ägarbolag i Gropro är Östra Tornet Fastighetsbolag (26,2 procent), Gropro Solution AB (18,8 procent), och Välingetorp Invest (5 procent). 

Tommy Harnesk

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt