Nobelpristagare hoppas på bot mot cancer

2018-10-02 13:47  
Foto: imago stock

Hon ligger bakom en teknik som har möjliggjort ögonlaseroperationer, men Nobelpristagaren Donna Strickland hoppas att den en dag även ska fungera för att bota cancer.

(Texten har uppdaterats)

Strax före klockan 12 på tisdagen, något försenat på grund av dålig telefonuppkoppling, står det klart att årets fysikpris går till Arthur Ashkin, Gérard Mourou och Donna Strickland ”för deras banbrytande uppfinningar inom laserfysik”.

Den 96-årige Arthur Ahskin vid Bell Laboratories, Holmdel i USA får ena hälften av priset ”för den optiska pincetten och dess tillämpning på biologiska system”, som framför allt används inom forskning, bland annat för att studera enskilda proteiner.

Arthur Ashkin själv är inte representerad under offentliggörandet eftersom han är fullt upptagen med sin senaste vetenskapliga studie. Men Anders Irbäck, ledamot av Nobelkommittén för fysik, förklarar efter offentliggörandet Arthur Ashkins arbete, och kallar Arthur Ashkin för ”en verklig pionjär”.

– Det här ett brett verktyg som man kan använda för att fånga in och hantera celler. En poäng med att göra det är att man aldrig behöver komma i kontakt med cellerna. Det blir ett ganska skonsamt sätt, säger Anders Irbäck.

Läs mer: Hon blir tredje kvinnan att vinna Nobelpriset i fysik

I en video som visas under offentliggörandet har Anders Irebäck på ett pedagogiskt sätt demonstrerat hur den optiska pincetten fungerar. En pingisboll verkar nästan sväva ovanför en hårtork som blåser varm luft uppåt. Även när hårtorken lutar hänger bollen kvar.

Något snarlikt händer i den optiska pincetten, men där är det en laserstråle som håller fast partiklar, förklarar Anders Irebäck. Genom att låta en enda laserstråle gå genom en stark lins kan man med optiska krafter fånga in partiklar kring en punkt som är nära fokus för linsen.

– Det är samma som med pingisbollen så till vida att partiklarna dras in mot centrum utav den strålen också. Sen, om man ska vara lite teknisk här och gå ett steg till, så är det i laserfallet lite mer komplicerat, för det beror på vad partiklarna har för brytningsindex, relativt omgivningen. De ska ha större brytindex. Har de inte det, då får det motsatt effekt och partiklarna hålls inte alls fast, säger Anders Irbäck.

Läs mer: Medicinpriset går till forskning om cancerbehandling

Ett område där den optiska pincetten nog har varit mest framgångsrik är för att studera mekaniken bakom motorproteiner, som kinesin som har till uppgift att längs cellskelettet transportera organeller.

– Att kunna studera den rörelsen och hur stora krafter proteinet genererar, det var något man kunde göra på ett helt nytt sätt när den optiska pincetten kom, säger Anders Irbäck.

Gérard Mourou och Donna Strickland tilldelas den andra halvan av årets fysikpris för deras metod att alstra högintensiva, ultrakorta och optiska pulser. Anders Irbäck förklarar att det handlar om korta pulser och om att kunna göra pulserna mer intensiva.

– Innan den här metoden kom behövde man jätteanläggningar, det gjordes på några fåtal ställen, för att skapa sådana här skarpa laserimpulser. De öppnade upp för att kunna göra det här i mycket mindre skala. Mycket av utvecklingen inom laserteknik bygger på det här.

”Förhoppning om att den kan bota cancer en dag”

Forskarnas arbete har lett till något väldigt konkret: ögonlaseroperationer. Men Donna Strickland, som är med på telefonlänk, säger att hon ser möjliga tillämpningar i princip överallt, inom kemi, fysik och teknik.

– Min förhoppning är att den ska fungera för att bota cancer en dag, säger hon.

Donna Strickland är bara den tredje kvinnan någonsin att få fysikpriset, och den första kvinnan på 55 år. Nobelkommittén för fysik har påbörjat ett arbete för att lösa bristen på kvinnliga pristagare, men säger också att det kan ta tid innan det kommer att märkas.

Läs mer: Kan SHELX-utvecklaren bli årets Nobelpristagare i kemi?

Under offentliggörandet kan Göran K Hansson, ständig sekreterare för Kungliga Vetenskapsakademien, inte svara på exakt hur stor andelen kvinnor som har nominerats till fysikpriset är.

– Men det är en låg andel, det är säkert, säger han.

Enligt kommittéledamot Olga Botner har andelen nominerade kvinnor ökat med åren. Hon förklarar också att nomineringarna i dag reflekterar representationen i fältet för två eller tre decennier sedan.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt