Maskinen analyserar gamla plagg – på sekunden 

2021-04-19 10:00  

Automatisk sortering är en viktig nyckel till att öka mängden återvunna textilier. En test- och demoanläggning i Vänersborg har nu en ny fiberskanner på plats, som ska underlätta arbetet. 

Det är ingen hemlighet att textil- och modeindustrin är förorenande branscher, med stor påverkan på både miljön och klimatet. Bara i Sverige beräknas vi konsumera cirka 14 kilo textilier per person och år, varav 10 kilo är kläder. När vi sedan vill bli kvitt våra gamla plagg hamnar de oftast i soppåsen.  

Det allra bästa ur miljösynpunkt är att återanvända textilier. Men när detta inte längre är möjligt kan fiber- och materialåtervinning bli aktuellt. En av utmaningarna med både återanvändning och återvinning är att få till en effektiv sortering av textilier i större skala. Ny teknik kan bidra till det. 

– Vi har sett att det finns en lucka vad gäller insamling och sortering av textilier. Välgörenhetsorganisationerna har drivit på det arbetet på ett bra sätt, men textilsortering för både återbruk och återvinning behöver utvecklas, automatiseras och växlas upp till industriell skala. Det är en roll vi har tagit på oss, säger Maria Ström, innovationsledare på Wargön Innovation. 

Läs mer: Siptex ger tonvis med kläder och tyger ett nytt liv

Wargön Innovation har en test- och demoanläggning i Vänersborg, för bland annat sortering av textil för återbruk, redesign och återvinning. Här sker samarbeten med näringsliv, akademi och offentliga parter för att utveckla framtidens hållbara textilier. 

Enklare sortering med nir-teknik

Nu har Wargön Innovation också invigt en ny fiberskanner som använder sig av nir-teknik (nära—infraröd spektroskopi) för att underlätta sorteringen, så gamla textilier som inte längre kan återbrukas i högre grad kan återvinnas.  

– Vi vill säkerställa att alla textilier ska kunna tas om hand, som ett led i de krav på insamling av textilier som EU väntas införa 2025. Sorteringen behöver bli mer automatiserad, med hjälp av bland annat skannrar, förklarar Maria Ström. 

Fiberskannern, som ryms inuti en stor blå låda, läser av ett plagg i taget. Efter bara någon sekund är analysen klar. Då har skannern avgjort vad det rör sig om för fibertyp, färg och mönster.  

Läs mer: Renewcell gör sig redo att skala upp – och tecknar miljardavtal

Skannern kan sortera ut de vanligaste fiberkombinationerna på marknaden, och till exempel skilja på bomull och viskos, vilket annars inte är så enkelt. 

– Man kan beskriva det som att det finns ett bibliotek av ”fingeravtryck” som skannern har lärt sig att känna igen, som vilken fiberblandning ett plagg består av, berättar Maria Ström.

Finns ingen silverkula

Viktiga fördelar med nir-tekniken är att den är icke-förstörande, snabb och enkel. Den är möjlig att automatisera och kan fungera nästan som på löpande band. För Wargön Innovation kan arbetet med textilfraktionen för återvinning därmed bli betydligt mer effektiv, och öppna för nya samarbeten med textilåtervinnare, till exempel. Kapaciteten i pilotanläggningen är upp till 1 000 ton per år, beroende på sorteringsmetod. 

I november förra året invigde Siptex världens första storskaliga automatiska sorteringsanläggning för textilier i Malmö. Den utgår från samma slags nir-teknik som i Vänersborg. Vid full drift kan anläggningen ta hand om 24 000 ton textilier per år, eller ungefär 30 procent av de textilier som slängs i Sverige under samma period. 

En bättre sortering av textilier kan i förlängningen bidra till att skapa en mer förutsebar och kontinuerlig tillgång på material till exempelvis bolag som vill satsa på mer återvunnet.  

– Framtidens sorteringsanläggningar kommer att behöva kombinera olika tekniker för att sorteringen ska kunna bli så bra som möjligt. Det finns ingen silverkula, men nir-tekniken kommer sannolikt att vara en viktig del, säger Maria Ström.

Fler tekniker behövs

En av nir-teknikens nackdelar är att den har svårt att träffa rätt när ett plagg är gjort av flera olika material. Ta en kavaj, som kan ha ett innerfoder i ett material och ett yttertyg gjort av något annat.   

– Det här är en jätteutmaning för textilbranschen, om man vill ta vara på plagg som kombinerar olika material. För att återvinna med hög kvalitet skulle man behöva sprätta loss de olika materialen. Ett annat alternativ är att genom pyrolys, i princip bränna upp plagget, ta tillvara kolkedjorna och använda som råvaror till nya kemikalier, eller genom att mala textilen till applikationer som inte är lika högvärdiga, säger Maria Ström. 

Tröjor med tryck och mörka plagg kan också vara svåra för fiberskannern att läsa av korrekt. 

– Nir:en lyser inte på hela plagget utan på en viss punkt. Så resultatet av analysen beror på var den lyser, det kan ju också bli på en knapp eller dragkedja. För att kunna ta hand om allt behöver man alltså komplettera den här tekniken med andra. 

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt