Konkurrenter går samman för att återvinna vindkraftverk

2021-01-29 14:35  

I ett nybildat danskt projekt ska företag och forskare ta fram lösningar för att återvinna rotorblad från gamla vindkraftverk. Målet är att det ska bli både en hållbar och lönsam affär.

I dag kan 85–95 procent av ett vindkraftverk återvinnas. Men det är svårt att ta vara på kompositmaterialet i rotorbladen på ett kostnadseffektivt sätt.

Det gör att rotorblad som har tjänat ut i dagsläget i stor utsträckning hamnar på deponi, vilket Bloomberg rapporterade om i början av förra året.

Det är stora mängder kompositmaterial som används i vindkraftverk världen över. Bedömningar pekar på att cirka 2,5 miljoner ton kompositmaterial finns totalt i världens vindkraftverk i dag.

Samtidigt börjar de tidigaste vindkraftverken nu nå slutet på sin livslängd. Den europeiska branschorganisationen bedömer att 14 000 rotorblad kommer att monteras ned i Europa under de närmaste fem åren.

I Sverige väntas cirka 1 000 blad tas ur bruk under samma period, enligt forskningsinstitutet Rise, som konstaterar att behovet av lösningar är akut.

”Vi har ännu inte lösningar”

Tio deltagare går nu samman i det danska projektet Decomblades för att ta fram en grund för kommersiell återvinning med hållbara metoder. Projektet ska pågå i tre år och har fått bidrag från danska Innovationsfonden.

Några av deltagarna är i vanliga fall konkurrenter på vindkraftsmarknaden. I projektet ingår: Ørsted, LM Wind Power (en del av GE-koncernen), Vestas, Siemens Gamesa, FL Smidth, Makeen Power, HJ Hansen Recycling, det danska energiklustret ECD, samt Syddansk Universitet (SDU) och Danmarks Tekniske Universitet (DTU).

Rotorblad i Jiangyin, östra Kina. Foto: LM Wind Power

Deltagarna menar att de tillsammans representerar hela värdekedjan som krävs för en återvinningsindustri för kompositmaterial, från tillverkning till bearbetning och genomförande.

– Vindkraftsindustrin är engagerad i uppgiften att hitta ett hållbart sätt att avveckla rotorblad som har tagits ur bruk med respekt för miljön, arbetarnas hälsa och säkerhet, energianvändning och kostnad. Vi har ännu inte lösningar som möter alla dessa kriterier, säger John Korsgaard på LM Wind Power, i pressmeddelandet.

Ska leda till jobb både i Danmark och globalt

Arbetet ska fokusera på tre typer av processer: 1) Att strimla rotorbladen så att materialet kan återanvändas i olika produkter och processer, 2) Att använda strimlat rotorbladsmaterial i cementtillverkning, och 3) En metod för att separera kompositmaterialet vid höga temperaturer i så kallad pyrolys.

Energibolaget Ørsted, som bland annat utvecklar havsbaserad vindkraft, ska leda projektet. Makeen Power ansvarar för arbetet om pyrolystekniken och planerar att bygga en pilotanläggning för att bearbeta rotorbladen med den metoden.

Vindkrafttillverkaren Vestas har lovat att företagets vindturbiner år 2040 ska ge upphov till noll avfall. I Decombladesprojektet ska Vestas bidra med rotorblad som kan testas.

De tio deltagarna siktar på att etablera Danmark som en föregångare genom att etablera värdekedjor för återvinning inom en cirkulär ekonomi. Planen är att satsningen ska leda till jobb både i Danmark och globalt.

Olja kan utvinnas från bladen

Även i Sverige har ansträngningar gjorts för att lösa problemet med uttjänta rotorblad. I projektet Rekovind har forskningsinstitutet Rise under 2019 och 2020 undersökt möjligheten att utveckla en kemisk återvinningsprocess.

– Vi står inför en stor utmaning. Det finns i dag ingen återvinningsmetod som är ekonomiskt hållbar och därför har heller ingen marknad kunnat skapas för hantering av uttjänta vindturbinblad, säger Cecilia Mattsson på Rise, i ett pressmeddelande.

Forskarna använde processen solvolys för att ta hand om samtliga material i ett vindturbinblad: härdplastglasfiberkomposit (epoxi- och polyesterhärdplast och glasfiber), termoplaster (PET, PVC, PU) och balsaträ.

Processen innebär att vatten under högt tryck och temperatur löser upp materialet. Resultatet blir att olja, glasfiber och träfibrer kan utvinnas.

Framför allt sätter forskarna hoppet till oljan, som de ser som den mest värdefulla produkten trots att man bara får ut små mängder, max 30 procent av varje blad. Men oljan som utvinns får en liknande sammansättning som fossil olja.

De rotorblad som har tagits ur bruk hittills i Sverige har, enligt Rekovindprojektet, gått till renovering, andrahandsmarknaden, förbränning och deponi.

Rise driver även forskningsprojektet Recomp, som undersöker möjligheten att återanvända rotorbladen i ny infrastruktur och byggnadskonstruktioner, till exempel parkbänkar, lekplatser och broar.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt