Kina visar vägen för vätgasen

2019-04-25 06:00  

För ett år sedan fanns det 8 000 bränslecellsbilar på vägarna. 2030 ska de vara en miljon – bara i Kina. Kan landets nya strategi ge tekniken knuffen den behöver?

”2018 var ett bra år för bränsleceller.” Så inleder E4Tech sin årliga rapport The Fuel Cell Industry Review.

Visserligen var det ingen signifikant ökning av leveranserna, vare sig räknat i antal system eller megawatt, men mycket grundarbete gjordes, fortsätter författarna.

Svenska förespråkare av bränsleceller brukar påpeka att det sker massor utomlands – till skillnad från den begränsade aktiviteten i Sverige. Och det stämmer – i viss utsträckning.

Asien dominerar bränsleceller

Sett till antalet levererade system dominerar Asien fullständigt, följt av Nordamerika och Europa. Asien har stått för hela tillväxten de senaste fem åren (se grafik).

Om leveranserna i stället ses utifrån antalet megawatt framträder en annan bild. Totalt levererades ungefär 800 megawatt i fjol. Kurvan går stadigt uppåt år för år. Men nu är det i stället Nordamerika som står för majoriteten. I USA tycks alltså finnas en förkärlek till större system än i Asien.

Det beror delvis på ett återupptaget stöd för stationära system. Exempel på sådana kan vara att förse bostäder med värme och el (bränslecellen utvecklar värme under drift) eller som reservkraftsaggregat.

Kina riktar blicken mot vätgas

Vätgasförespråkare synar just nu noga vad som sker i Kina. Landet har flera miljoner elbilar tack vare generöst stöd från staten. Financial Times uppskattar det till närmare 60 miljarder dollar det senaste decenniet (närmare 560 miljarder svenska kronor).

Men nu ska subventionerna styras över till bränsleceller i takt med att batterifordon förväntas kunna stå på egna ben. Antalet bränslecellsfordon var i april i fjol så få som 8 000 stycken – i hela världen, enligt Internationella energirådet IEA. Kinas mål för 2030 är en miljon fordon. USA siktar samma år på 800 000 stycken.

Det återstår att se vad Pekings ändrade strategi får för effekt på fordonsutbudet. Än så länge är det skralt, åtminstone vad gäller personbilar. Under 2018 lanserades visserligen ett par hett efterlängtade varianter: Hyundai Nexo och Mercedes-Benz GLC F-cell.

Powercell om Volvo: Där händer ingenting

Svenska bränslecellstillverkaren Powercell har haft projekt med Volvo Cars, bland annat att utrusta en XC90 med en bränslecellsstack som räckviddsförlängare. Vd Per Wassén konstaterar dock att arbetet står stilla.

– Volvo har fattat beslutet att bara jobba med batterier. Så det händer ingenting där, säger han.

Tekniken brukar generellt sett anses passa bättre i tyngre tillämpningar, som bussar och lastbilar. På bussidan är det faktiskt Europa som visar vägen, mycket tack vare att städer har börjat kräva nollutsläppsfordon i kollektivtrafiken. På lastbilssidan står förstås mycket hopp till det amerikanska uppstartsbolaget Nikola.

Läs mer: Svensk tillverkare av bränsleceller levererar till Bosch

I Sverige har Powercell och Scania bestämt sig för att utveckla en sopbil driven av bränsleceller. Man kan här notera att Powercell bildades som en avknoppning från Volvokoncernen 2008. Men den första svenska lastbilen med svenska bränsleceller ser alltså ut att ha Scanias logotyp i fronten.

– Som tidigare Volvomedarbetare blir man ju lite ledsen. Men vi är inte ägda av Volvo längre och ser i Scania en fantastiskt fin lastbilstillverkare som vill prova på våra bränsleceller, säger Per Wassén.

Marina sektorn kan bli viktig för bränsleceller

Den marina sektorn kan bli viktig de kommande åren. I fjol slöt FN:s sjöfartsorganisation IMO branschens motsvarighet till Parisavtalet. Sedan dess har bland annat ABB tecknat ett samförståndsavtal med den kanadensiska bränslecellstillverkaren Ballard Systems kring utveckling av ett system på 3 megawatt. Powercell har i sin tur tecknat ett liknande avtal med Siemens.

För ett komplett ekosystem måste även vätgasen kunna produceras grönt. Norska Nel är en viktig spelare. Företaget utvecklar tankstationer och elektrolysörer som spjälkar vatten till vätgas och syrgas. Gasen kan därefter lagras i tankar.

Nel Hydrogen: Vi behöver lagra energin

Jacob Krogsgaard, chef för Nel Hydrogen Solutions, förklarar varför det blir allt viktigare att lagra energi från förnybara källor, och tar situationen i Danmark som ett exempel:

– Den gröna energin blir billigare och billigare. Danmark hade i fjol strax under 50 procent av sin elproduktion från vind, men bara 31 procent av konsumtionen. Resten exporterades. Så vi behöver ett sätt att lagra energin, säger han.

Här är olika typer av bränsleceller

Det finns flera olika typer av bränsleceller. Vilken typ som väljs beror på användningsområde.

PEM (proton exchange membrane) är den typ som det produceras mest av i världen, både sett till antal system och megawatt. Den används flitigast i fordonstillämpningar.

SOFC (solid oxide fuel cell) är den näst vanligaste typen. Den är effektiv men kräver hög temperatur, vilket gör den långsam i starten. Används därför mest i stationära sammanhang.

Utöver dessa finns ytterligare flera typer, bland annat PAFC (phosphoric acid fuel cell), DMFC (direct methanol fuel cell) och AFC (alkaline fuel cell).

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt