Kärnavfallsrådet om slutförvaret: ”Det finns fortfarande osäkerheter”

2021-10-22 14:47  

Regeringens tvärvetenskapliga råd i slutförvarsfrågan tycker att det kvarstår osäkerheter om KBS-3-lösningens säkerhet på lång sikt. Rådet vill också dela upp regeringens tillstånd i två delar.

Frågan om hur det långlivade och högaktiva avfallet från Sveriges kärnkraftverk ska tas om hand har stötts och blötts i mer än 40 år. På senare tid har saken hettat till ordentligt.

Kritiker anklagar regeringen för att förhala tillståndet för slutförvaret och kärnkraftsindustrins avfallsbolag Svensk kärnbränslehantering, SKB, hävdar att deras förslag på lösning, KBS-3-metoden, är färdigutredd och säker.

Metoden innebär att kärnavfallet stoppas i kapslar av koppar och gjutjärn, omges av bentonitlera och förvaras cirka 500 meter under marken i Forsmark.

Det svenska kärnavfallet ska enligt SKB:s plan placeras i kapslar av gjutjärn (till höger) och koppar (till vänster). Foto: Anna Orring

Regeringen vill dock ha svar på flera frågor och skickade i slutet av september ut en remiss med anledning av ny forskning. Det gällde dels en studie om kopparkorrosion publicerad i Corrosion Science, som även Ny Teknik tidigare har skrivit om, och dels en magisteruppsats om deformationsåldring av gjutjärn vid universitet Aalto i Finland.

”Regeringen ska kunna få underlag i form av ny forskning”

Regeringen ville ha svar på om det finns kvarstående osäkerheter angående kapslarnas säkerhet på lång sikt och skickade remissen till två instanser: Strålsäkerhetsmyndigheten och det tvärvetenskapliga rådet Kärnavfallsrådet.

Strålsäkerhetsmyndigheten lämnade sitt svar tidigare i oktober och tyckte inte att de nya forskningsrönen tillför något nytt.

Nu har även Kärnavfallsrådet lämnat sitt svar och är av avvikande åsikt. Forskarna i rådet anser att den finska forskningen om åldringseffekter på gjutjärn tillför ny kunskap, men bedömer att det fortfarande finns osäkerheter kring kapselns förmåga att innesluta kärnavfallet på lång sikt. ”Att kvantifiera dessa som små eller betydande är inte möjligt i dagsläget”, skriver rådet.

Kärnavfallsrådet föreslår också att regeringen delar upp tillståndet för slutförvaret i två delar: Ett tillstånd för uppförande och ett senare beslut om tillåtlighet för drift.

– Enligt miljöbalken ska regeringen ta beslut om drifttagning i själva tillåtlighetsbeslutet, men vi vill skjuta upp det för att regeringen ska kunna få underlag i form av ny forskning som kan fortgå under mellanperioden, säger Carl-Reinhold Bråkenhielm, ordförande i Kärnavfallsrådet, till Ny Teknik.

”Man vet ännu inte några detaljer kring förvarsdjup”

Förslaget är, enligt ordföranden, ett sätt att erbjuda en lösning på dagens dödläge.

– Regeringen har i uppdrag att fatta beslut enligt miljöbalken och enligt miljöbalken ska allt då vara färdigutrett. Men det viktiga är att allt är färdigutrett vid drifttagningstillfället. Då skaffar man sig rådrum, säger han.

Det är framför allt hur gjutjärnet kan påverkas av miljön i slutförvaret som Kärnavfallsrådet vill se mer forskning om. I remissvaret påpekar rådet att sådan forskning än så länge bara har pågått i en tioårsperiod.

– Men det finns också en del osäkerheter kring bergets egenskaper. Där vet man naturligtvis en hel del genom provborrningar, men ännu inte några detaljer kring förvarsdjup. Det finns en möjlighet att bedöma sådana osäkerheter när byggnadsskedet är avslutat. Det är ytterligare en anledning att vänta med drifttagningsbeslutet, säger Carl-Reinhold Bråkenhielm.

Riskerar ta stora resurser i anspråk i onödan

Miljörörelsen tycker dock att förslaget är problematiskt. Det innebär ”i praktiken att man skulle besluta om tillåtlighet samtidigt som man medger att kärnavfallsbolaget SKB inte gjort tillräckligt med forskning, vilket inte är bra praxis”, skriver Miljöorganisationernas kärnavfallsgranskning, MKG, i ett pressmeddelande. Dessutom konstaterar organisationen att förslaget skulle leda till att stora resurser tas ur kärnavfallsfonden för att börja bygga ett förvar som sedan kanske inte kan tas i drift.

Regeringen ville också veta om det finns information från de så kallade LOT-försöken vid Äspölaboratoriet som har betydelse för bedömningen av kapselns hållbarhet. LOT-försöken var mini-versioner av avfallskapslar som stoppades ner i berget på 90-talet, främst för att undersöka påverkan på bentonitleran.

Paketen i LOT-försöken är ett slags miniversioner av det riktiga slutförvaret och har legat på 450 meters djup i Oskarshamn i 20 år. Foto: SKB

Kärnavfallsrådet tycker att bristerna i försökets upplägg gör att det inte tillför ny kunskap om kapselns långsiktiga hållbarhet.

”SKB har inte gjort en enda studie under verkliga förhållanden”

I stället föreslår rådet att regeringen ställer som villkor att SKB, innan slutförvaret får tas i drift, gör nya försök för att studera kopparkorrosionen under slutförvarsförhållanden. ”Försöken kan exempelvis utföras i en demonstrationsanläggning i anslutning till ett slutförvar för använt kärnbränsle”, skriver rådet.

Två testpaket med kopparrör och bentonitlera från de så kallade LOT-försöken plockades upp 2019. Foto: SKB

Det är kritik som också har framförts av två KTH-forskare tidigare.

– Det är den allra största invändningen mot alltihop, att SKB fortfarande inte har gjort en enda studie under verkliga förhållanden, sa Christofer Leygraf, professor emeritus i korrosionslära, tidigare till Ny Teknik.

Även miljörörelsen tycker att fullskaletester behöver göras. MKG anser inte att regeringen bör ge tillstånd till slutförvaret, men om den ändå vill ge sitt bifall föreslår MKG att två villkor ställs på SKB. Dels måste SKB lämna över de mest korroderade delarna från LOT-försöken till oberoende forskare, dels måste SKB genomföra nya fullskaletester innan slutförvaret får tas i drift.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt