Jätteprojektet Sydvästlänken ger inte full utdelning

2021-02-03 11:05  

Nya Sydvästlänken borde ge södra Sverige en ökad överföringskapacitet om 1 200 MW. Men så blir inte fallet. Ny Teknik har tagit reda på varför.

Den nya elförbindelsen Sydvästlänken byggs för att öka kapaciteten för att överföra el från mellersta till södra Sverige. Den är också stamnätägaren Svenska kraftnäts största investering någonsin med sina 7,3 miljarder kronor.

Den har blivit nära sex år försenad efter problem i både omriktarstationer och skarvar i markkabeln. Nu är bedömningen att den ska tas i drift i slutet av mars.

Sydvästlänken ska gå mellan Närke och Skåne och består av både en växelströmsdel och en likströmsdel. Totalt får den en överföringskapacitet om 1 200 MW.

Läs mer: Mer förnybar el – då sjunker stamnätets kapacitet

Eftersom länken korsar gränsen mellan elområde 3 och 4, det så kallade snitt 4, skulle man kunna förvänta sig att Sydvästlänken, när den tas i drift, ökar överföringskapaciteten över gränsen med lika mycket, alltså 1 200 MW. Men så blir inte fallet.

I stället blir ökningen över gränsen 800 MW, från dagens maximala 5 400 MW till 6 200 MW.

Nya sträckningen godkändes inte

Så trots alla miljarder och ansträngningar att få i gång länken kommer den alltså inte att ge full utdelning. Varför är det så?

Huvudorsaken, enligt Svenska kraftnät, är en flaskhals i växelströmsnätet på västkusten. Men stängningen av Ringhals 1 och 2 har också bidragit.

Läs mer: Hur ligger det till med elbristen, egentligen?

På västkusten transporteras mycket el från den norska vattenkraften som ska vidare till Danmark och Tyskland.

– Vi har en snedfördelning av effekten över snitt 4, gränsen mellan elområde 3 och 4. Större delen av effekten går på västkusten, säger Tobias Edfast, nätutvecklingschef på Svenska kraftnät.

Flaskhalsen på västkusten utgörs av två ledningar som går ungefär mellan Trollhättan och Göteborg. En ny ledning planeras mellan stationerna Skogssäter och Stenkullen, men arbetet har försenats på grund av att länsstyrelsen inte godkände sträckningen som Svenska kraftnät hade föreslagit. Nu bedömer Svenska kraftnät att förstärkningen kan vara på plats omkring 2030.

”Enda sättet är att begränsa snitt 4”

När Sydvästlänken går i gång kommer den att avlasta västkusten till viss del. Men en del av den el som i dag går längs östkusten kommer också att flyttas över till Sydvästlänken.

Det gör att Svenska kraftnät räknar med att problemet i väst kvarstår även efter att Sydvästlänken tas i drift.

– Sydvästlänken kommer ju att avlasta det övriga nätet, men den kommer inte att avlasta 1 200 MW från västkusten, säger Tobias Edfast.

Fakta: Linda Nohrstedt Grafik: Jonas Askergren

På grund av att västkusten inte kan ta emot tillräckligt hög effekt kommer alltså Svenska kraftnät att begränsa överföringen i snitt 4. Det gäller även om Sydvästlänken överför el med full kapacitet, 1 200 MW, i samma drifttimme.

– Vi ska alltid klara av att tappa en ledning och ändå kunna hantera överföringen. Det enda sättet att begränsa överföringen på västkusten är att begränsa snitt 4, säger Tobias Edfast.

”När vi har problem måste vi köra Sydvästlänken för fullt”

Eftersom Sydvästlänken består av en likströmsdel är den styrbar. Det går alltså att ställa in hur hög effekt som ska överföras där vid varje tidpunkt.

– Men i ett maskat växelströmsnät går det inte att styra effekten, säger Tobias Edfast.

Det går dock att reglera hur mycket el som ska produceras vid kärnkraftverk, kraftvärmeverk och vindkraftverk. Men det görs av kraftverksägarna, inte av Svenska kraftnät, på marknadsmässiga grunder. Svenska kraftnät har två verktyg för att styra effektflöden i växelströmsnätet: dels tilldelning av överföringskapacitet över elområdesgränserna, dels köp av balanstjänster i driftstimmen.

Läs mer: Efter bakslaget – här är Ygemans nya elnätsförslag

I praktiken räknar Tobias Edfast med att Sydvästlänken inte kommer att gå med full effekt så många timmar varje år. Men när det behövs kommer den att köras för fullt.

– Det blir en optimering efter andra parametrar, till exempel energiförluster, men när vi har problem på västkusten måste vi köra Sydvästlänken för fullt, säger han.

Full utdelning av Sydvästlänken om nio år

Men det är inte bara flaskhalsen i sig som påverkar överföringskapaciteten i snitt 4. Stängningen av de två kärnkraftsblocken Ringhals 1 och 2 har också inverkat.

– Tidigare höll Ringhals emot effekten på västkusten. Nu tar importen från Norge vägen förbi ledningarna vid Ringhals. Förut tryckte effekten från Ringhals emot importen från Norge så att den elen gick över mer mot den svenska östkusten, säger Tobias Edfast.

Så om Sydvästlänken hade blivit klar i tid, för drygt sex år sedan, så hade flaskhalsen på västkusten inte varit ett lika stort problem?

– Nej, men vi hade varit tillbaka i samma problematik när Ringhalsreaktorerna väl hade stängt, från och med nu, säger Tobias Edfast.

Om cirka nio år, när förstärkningen på västkusten är klar, räknar Svenska kraftnät med att Sydvästlänkens överföringskapacitet får fullt genomslag över elområdesgränsen. Då ska det finnas utrymme för 6 600 MW från mellersta till södra Sverige.

”Coronapandemin har en försvårande inverkan”

Just stamnätets flaskhals på västkusten var även anledningen till att regionnätsbolaget Ellevio i oktober beslutade att stoppa all anslutning av ny vind- och solkraft över 1 MW i Värmland. Beskedet från Svenska kraftnät var då att stamnätet inte kunde ta emot mer elproduktion i Värmland.

För Sydvästlänken är det fortfarande mjukvara i omriktarstationerna som sinkar projektet. Under hösten 2020 skulle provdrift ha utförts på likströmsdelen i 30 dagar för att verifiera driftssäkerheten. Men vid förberedande tester upptäcktes brister i styrningen, så provdriften sköts upp. Nu är planen att provdriften ska dra i gång i mitten av februari 2021.

– Det kvarstår en del utmaningar att åtgärda innan provdriften kan starta. Coronapandemin har fortsatt en försvårande inverkan genom att det exempelvis generellt tar längre tid för personal att ta sig till sajterna, säger Joel Nylin, kommunikatör på Svenska kraftnät.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt