Höga krav på Sveriges nya isbrytare

2019-01-04 06:00  

Sveriges nya isbrytarflotta ska kunna gå fossilfritt, bryta en 32 meter bred isränna och mala ner sju meter höga isvallar. Men när nya fartyg kan börja upphandlas är oklart.

Sveriges fem statliga isbrytare börjar bli till åren. Fyra av dem togs i bruk på 1970-talet. Sjöfartsverket har därför föreslagit att de före 2030 ska vara ersatta, till en kostnad av cirka 1,2 miljarder per fartyg. Förstudien finns att läsa här.

Myndighetens projektledare Dan Broström hoppades på ett politiskt inriktningsbeslut före årets slut. Men det parlamentariska läget har ställt till det.

– En övergångsregering skulle kunna säga att vi påbörjar designen av fartygen. Men de signaler vi har fått från departementet är att ett sådant beslut lämnas till den tillträdande regeringen. Vi går i väntans tider, säger han och menar att det är mer troligt att besked kommer i vårens budgetproposition.

Önskemålen på fartygen är förstås många. Samtidigt är det svårt att veta exakt hur morgondagens behov ser ut. Avgörande är bland annat klimatförändringens inverkan på istäcket och hur fraktfartygen storlek förändras. Att kraven på framtidens isbrytare är högre råder det dock ingen tvekan om, bland annat med avseende på rännbredd och utsläpp.

En komplett kravspecifikation vill Dan Broström inte dela med sig av eftersom den ingår i upphandlingsunderlaget och lyder under sekretess. Men här är ett urval önskemål som ger en hint om vilken typ av fartyg som kan komma att byggas:

1. Klara av alla istjocklekar i Östersjön

Fartygen ska kunna bryta alla istjocklekar som förekommer i Östersjön, vilket i praktiken innebär upp till 2 meter. De ska dessutom kunna mala ner isvallar på uppemot 7–8 meter.

– När is är i rörelse bildas vallar som sticker både uppåt och nedåt. Jag kan inte säga hur vanligt förekommande de är men det gäller att kunna mala sig igenom dem innan fartyget du bryter för kör på dig bakifrån, säger han.

2. Hastigheter mellan 4 och 11 knop

Fartygen ska kunna bryta i hastigheter mellan 4 och 11 knop beroende på istjocklek.

3. Ränna som är 32 meter bred

Fartygen ska kunna bryta en ränna som är 32 meter bred, ett mått som allt fler fraktfartyg i dag kräver. Oden är Sveriges i dag största statsisbrytare. Fartyget klarar att bryta en ränna på 31,2 meter tack vare det speciellt utformade skrovet som är bredare i fören.

I konstruktionen ingår också så kallade ”reamers”, en valkliknande övergång mellan det bredare förskeppet och det smalare midskeppet dit brytningen koncentreras. På så sätt minskas friktionen mellan is och skrov akteröver. Isbrytningen sker också genom ett system där vatten pumpas mellan tankar så att fartyget kränger fram och tillbaka. Vilken lösning som väljs blir en noggrann avvägning mellan skrovbredd, propulsionslösning och effektbehov.

– Det ligger ett antal konkreta uppgifter i designupphandlingen som handlar om att ge svar på ganska komplicerade tekniska frågor. Ur ett livscykelperspektiv kan det bli billigare att bygga ett smalare fartyg men som kan bryta en bredare ränna, säger Dan Broström.

Ett exempel på ett sådant fartyg är finska isbrytaren Polaris som använder sig av så kallade azimuth thrusters i stället för propellrar och roder. En thruster kan roteras i vilken riktning som helst. Det gör det möjligt att spola bort isen även en bit från skrovet. En 32 meter bred ränna trots att fartyget bara är 27 meter brett skulle kunna bli möjligt att åstadkomma. En nackdel är dock att tekniken är dyrare än propellrar och roder.

På andra håll i världen finns också mer experimentella konstruktioner att hämta inspiration från. Ett exempel är den ryska isbrytaren Baltika som kan bryta en bredare ränna an skrovets bred genom att helt enkelt gå med sidan först.

– Styrbords sida är nästan utformad som en stäv. Man kan bryta is på det viset men jag vet inte hur mycket effekt som krävs. Det vi däremot vet är att det ger sämre förhållanden på öppet vatten. Det är något vi värderar men inget vi tror på, säger han.

4. Fossilfrihet

År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Detta måste tas hänsyn till i utformningen av isbrytarna. Huvudinriktningen är att bygga fartyg med dieselelektrisk drivlina som även ska kunna köras på metanol, ett förnybart bränsle. Med dieselelektrisk menas att propellrarna drivs av elmotorer som i sin tur får sin elektricitet från dieselgeneratorer.

– Vi vill gärna hitta en lösning som innehåller både diesel och metanol. Det finns inte i dag. Vi kan visserligen köra på förnybar diesel men så fort det är miljövänligt blir det dyrt. På längre sikt ser vi en utveckling mot metanol, säger han.

Han pekar också på fördelarna med energilagring i batterier.

– En batterihybridlösning kan ta effektfluktuationer vid brytningen. Det kan vara önskvärt att slippa köra igång en av dieselmotorerna när man snabbt behöver extra effekt. Och när fartyget ligger stilla behöver det inte ha någon motor igång över huvud taget.

Det finns ännu ingen isbrytare med batterihybridsystem, påpekar Dan Broström.

– Men vi tror att det kan vara ett bra komplement, säger han.

Sveriges fem statsisbrytare

ALE

Längd: 48,7 m.

Bredd: 13 meter.

Deplacement: 1 540 ton.

Effekt: 4 750 hk.

Isbrytarkapacitet: 0,6 m vid 3 knop.

Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1973

 

ATLE

Längd: 104,7 m.

Bredd: 23,8 m.

Deplacement: 7 800 ton.

Effekt: 25 000 hk.

Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.

Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1974

 

FREJ

Längd: 104,7 m.

Bredd: 23,8 m.

Deplacement: 7 800 ton.

Effekt: 25 000 hk.

Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.

Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1975

 

ODEN

Längd: 107,75 m.

Bredd: 31,2 m.

Deplacement: 13 000 ton.

Effekt: 24 500 hk.

Isbrytarkapacitet: 1,9 m vid 3 knop.

Byggd: Av Götaverken, Arendal, 1988.

 

YMER

Längd: 104,7 m.

Bredd: 23,8 m.

Deplacement: 7 800 ton.

Effekt: 25 000 hk.

Isbrytarkapacitet: 1,2 m vid 3 knop.

Byggd: Av OY Wärtsilä, Helsingfors, 1977

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt