Hemlig plats för nytt svenskt vågkraftverk

2019-12-06 06:00  

Ett nytt vågkraftverk är på väg att födas. Gammal teknik sätts ihop på ett nytt sätt i den norska piloten Jan Skjoldhammers koncept. I helgen ska det testas i havsvatten för första gången.

Exakt var vågkraftverket ska installeras är hemligt. Det blir någonstans i Stockholms skärgård. I stället får Ny Teknik följa förberedelserna i labbet på KTH. Här jobbar blivande civilingenjörer med vågkraftsystemet under sin utbildning i maskinkonstruktion.

– Det har varit jättegivande på alla sätt att vara med från idé till koncept och tillverkning. Det är det inte alla som får, säger Philip Stenhammar, en av studenterna.

Jan Skjoldhammer har redan ägnat flera år åt sitt koncept, som han kallar Novi Ocean. Han är piloten som i flera år jobbade för SAS och bosatte sig i Stockholm. Han köpte en stycke mark utanför Sigtuna som han sedan sålde med stor förtjänst till byggbolaget NCC. Det gav honom ekonomisk frihet och han valde att satsa på en av sina många tekniska idéer för att förbättra världen.

Nu tror han att han har ett starkt koncept. Genom att konstruktionen är lätt och enkel att tillverka ska den bli betydligt billigare än konkurrenternas vågkraftslösningar, menar han.

Svänghjulet ger en jämn elproduktion

Dessutom bygger hans vågkraftverk på robusta och beprövade komponenter, till exempel Peltonturbin, hydraulcylinder och svänghjul, uppfinningar med minst hundra år på nacken.

Själva flytkroppen ska guppa i vattenytan med bredsidan mot vågorna. Hydraulcylindern undertill tar in vatten och bygger upp vattentrycket så att vattnet kan sprutas med hög kraft mot Peltonturbinen. Den i sin tur sätter snurr på svänghjulet och generatorn på samma axel.

Läs mer: Forskarnas simpla lösning kan vara framtidens vågkraftverk

Tack vare svänghjulet kan vågkraftverket ge en jämn elproduktion. Det fortsätter att snurra med jämn hastighet när vågen sjunker och turbinen inte längre får fart av insprutande vatten.

– I tre till åtta sekunder, när vågen rör sig nedåt, får turbinen inte energi från vattnet. Då behövs svänghjulet, säger Jan Skjoldhammer.

"Vill verifiera att effekten ligger i närheten av datasimuleringarna"

Ett styrsystem ser till att vattnet sprutas in till turbinen när vågen stiger. Styrsystemet drivs av batterier som laddas av vågkraftverkets generator. Men i kommande, större modeller, planerar Jan Skjoldhammer att batterierna också ska kunna laddas med el från solceller på flytkroppen.

– Jag är ju gammal pilot, så jag gillar backupsystem och redundans, säger han och ler.

Prototypen som ska testas i Stockholms skärgård är en liten modell med en installerad effekt om 1 kW. Flytkroppen är 4,5 meter lång.

Läs mer: Stormtåliga vågkraftsbojen skalar upp

Den ska sitta förankrad i havsbottnen i ett par veckor i december och sedan tas upp igen före julhelgen. Efter nyår kanske det blir en till vända i havsvattnet, beroende på vilka resultat den har gett.

– Vi vill framför allt verifiera funktionen, se att ventilerna och turbinen gör som de ska och att effekten ligger i närheten av datasimuleringarna, säger Jan Skjoldhammer.

"Klimatet får hjälp"

Nästa steg blir att testa prototypen i vågtank i Storbritannien, där mer data kan fås med hjälp av skräddarsydda vågor. Samtidigt ska prototypen skalas upp till 500 kW, vilket kommer att omfatta en 26 meter lång flytkropp. Den modellen hoppas Jan Skjoldhammer kunna presentera på marknaden 2023.

– Vi planerar att sälja billiga licenser för tillverkning så att många vågkraftverk kommer ut. Då kan användningen av fossila energikällor minska och klimatet får hjälp, säger Jan Skjoldhammer.

Novi Ocean

Vågkraftverket Novi Ocean utvecklas av Jan Skjoldhammers svenska företag Novige. Företaget har fått bidrag av bland andra Energimyndigheten och Vinnova.

Tanken är att Noviges vågkraftverk ska installeras på ett avstånd om två till fem kilometer från land, där havsdjupet är lämpligt.

Sverige har inte tillräckligt höga vågor för att lämpa sig för elproduktion via vågkraft. Kusterna utanför Storbritannien, Norge eller Portugal är troligare installationsplatser.

Novige räknar med att få en låg kostnad per mängd genererad energi, inledningsvis mellan 60 och 120 euro per megawattimme beroende på våghöjd, och ned mot 25 euro per megawattimme efter de första installationerna.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt