Här är tekniknyheterna i regeringens vårbudget 

Regeringen la på torsdagen fram vårändringsbudgeten 2021. Foto: TT

Vårbudgeten är här och reformer för 45 miljarder med fokus på återhämtning presenteras. Gripen, publik snabbladdning och solcellsstöd är några teknikområden som berörs.

Regeringen la på torsdagen fram vårändringsbudgeten, som har förhandlats fram tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna. 

Fokus ligger på att genomföra vaccineringen, begränsa smittspridningen och lindra pandemins följdverkningar. 

Vilka av ändringarna är relevanta ur teknisk synvinkel? Här går Ny Teknik igenom de viktigaste: 

Harmoniserad Gripen-utveckling med Finland 

Under året väntas Finland besluta sig för vilket stridsflygplansystem landet ska köpa. Om Finland väljer att köpa Saab Gripen av Sverige så kommer regeringen se till att de båda ländernas stridsflygsystem harmonieras. Utvecklingskostnader för detta hanteras genom förändringar av Försvarsmaktens verksamhet på stridsflygområdet, med inkomster från försäljningen av planet och genom ökade anslag under 2026–2032. 

I budgeten föreslår regeringen att riksdagen ska gå med på att utveckla Gripensystemet. 

Förutsättningen är att Finland senare i år säger ja till att köpa svenskt. Men den svenska regeringen anser att utfästelsen nu kan vara avgörande för Finlands val och därför måste riksdagen vara med på tåget. 

Regeringen har gett Försvarsmakten och Försvarets materielverk (FMV) i uppdrag att räkna på vad det kan kosta och svar ska lämnas den 31 maj i år. 

European Spallation Source (ESS) 

Vetenskapsrådet får under 2021 ge bidrag till forskningsanläggningen ESS i Lund om högst 1,1 miljarder kronor. Det är en höjning med 300 miljoner kronor jämfört med nuläget. Regeringen vill höja beloppet bland annat eftersom pandemin har medfört att andra länder inte kunnat genomföra vissa utvecklingsarbeten på ESS på grund av reserestriktioner. 

Mindre till snabbladdning – mer till ellastbilar 

I höstbudgeten avsattes 550 miljoner kronor till stöd för publika snabbladdningsstationer längs större vägar samt infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter genom statisk laddning eller tankning (vätgas). Summan minskas nu med 100 miljoner kronor som i stället flyttas över till klimatpremier för att möjliggöra stöd till inköp av tunga eldrivna lastbilar. 

Kvarts miljard till solceller 

Omkring 9 000 hushåll som har installerat solceller gick i fjol miste om stödet, sedan pengarna tagit slut. Nu kompenseras de med i genomsnitt 25 000 kronor per hushåll, genom att 260 miljoner kronor skjuts till.  

Gemensamt biljettsystem

Regeringen vill införa ett gemensamt biljettsystem för all kollektivtrafik i Sverige, vilket beräknas kosta 200 miljoner kronor. För att klara tidplanen i januariavtalet behövs 30 miljoner kronor redan nu. Hälften av dessa pengar kan frigöras genom omprioriteringar och den andra hälften skjuts till genom att pengar tas från anslaget till insatser för internationella klimatinvesteringar. 

En miljard extra till kollektivtrafiken 

Pandemin har slagit hårt kollektivtrafiken. För att regionerna ska kunna fortsätta att upprätthålla en tjänsterna skjuter regeringen och samarbetspartierna till en miljard kronor, utöver de två miljarder som tillkom i höstas. 

För att transportörer av kostnadsskäl inte ska flytta över för mycket gods till väg från räls föreslås miljökompensationen öka med 150 miljoner kronor per år mellan 2021–2025. 

Staten behåller ägarandel i Telia 

Staten äger i dagsläget 39,5 procent av telekombolaget Telia. Regeringen har tillåtelse av riksdagen att minska andelen till 37,3 procent. En diskussion om att sälja samtliga aktier har också funnits. Försvarsmakten gillar inte den idén, eftersom det kan få ”allvarliga konsekvenser för verksamheter som är betydande för Sveriges säkerhet”, och menar att ägandet åtminstone inte bör minska. Den nuvarande tillåtelsen att minska ägandet till 37,3 procent avskaffas därför. 

Mindre pengar till FoU via Vinnova 

Myndigheten Vinnova, som fördelar pengar till forskning och utveckling av bland annat tekniska innovationer, har fått ett utökat uppdrag. För att finansiera detta flyttas 15 miljoner kronor från potten Vinnova har att fördela till forskning och utveckling till den egna verksamheten. Myndighetens totala budget är på drygt en kvarts miljard kronor. 

Mer lån till småföretag på grund av pandemin 

Almi, som bland annat finansierar små och medelstora företag via lån, får 10 miljoner kronor utöver de nära 270 miljoner de redan har fått för året. Orsaken är en ökad mängd låneansökningar från företag på grund av pandemin.  

Mer pengar till ingenjörsutbildningar

Flera tekniska högskolor/universitet i Sverige får förändrade anslag.  

Följande anslag avser utbildning på grundnivå och avancerad nivå:

  • Luleå Tekniska Universitet: +1,7 miljoner kronor
  • Blekinge Tekniska högskola: +0,9 miljoner kronor 

Följande anslag avser forskning och utbildning på forskarnivå:

  • Kungliga Tekniska Högskolan: +61,4 miljoner kronor
  • Luleå Tekniska Universitet: +9,9 miljoner kronor
  • Blekinge Tekniska Högskola: +3,2 miljoner kronor
  • Försvarshögskolan: +2,5 miljoner kronor

Fakta: Vårändringsbudgeten 

Den så kallade vårändringsbudgeten är ett tillägg till den ordinarie höstbudgeten, som markerar starten på budgetåret. Pandemin har dock gjort att regeringen redan har lagt fram ett flertal ändringsbudgetar. Nyligen presenterade regeringen den sjätte, med reformer för cirka 23 miljarder. En sjunde ändringsbudget, med sänkta arbetsgivaravgifter för unga om 1,5 miljarder, är också aviserad. 

Totalt innebär åtgärderna i vårändringsbudgeten plus de två extra ändringsbudgetarna satsningar på 45 miljarder kronor. 

Källa: TT/Finansdepartementet. 

TT / Ny Teknik

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt