Gasdramat: Turbinen som hamnade mitt i energikrisen

2022-09-13 06:00  

Gasledningen Nord Stream 1 har fått en central roll i det politiska spelet efter Rysslands invasion av Ukraina och de skenande energipriserna. Nu är den tagen ur drift på obestämd tid och världens största kompressorstation står outnyttjad. Hur blev det så här? 

Efter att ha skyllt på underhåll av turbiner och oljeläckage har Ryssland slutligen meddelat att det inte blir någon gas genom Nord Stream 1 förrän EU, Storbritannien och Kanada häver sanktionerna. 

Bolaget Nord Stream AG, som driver undervattensledningen mellan Ryssland och Tyskland, har ironiskt nog “Secure Gas Supply for Europe" som slogan. 

Men nu har alltså bolagets största ägare, det ryska majoritetstatsägda gasmonopolet Gazprom, stängt av flödet genom Nord Stream 1 tills vidare. EU tvingas vidta drastiska åtgärder för att säkra vinterns energiförsörjning på annat håll. 

Förtroendet för Ryssland som gasleverantör verkar vara bortblåst och i stället har allt fler europeiska ledare insett att Kreml inte skyggar för att använda energi som vapen mot Europa för att uppnå sina strategiska mål.  

Hur blev det egentligen så här?  

Vad är Nord Stream 1 och 2? 

Nord Stream 1 går mellan ryska Vyborg långt in i Finska viken och tyska Lubmin nära Griefswald i nordöstra Tyskland. Den dubbla rörledningen är drygt 1 200 kilometer lång och kan transportera 55 miljarder kubikmeter fossil naturgas per år. Det första röret invigdes 2011, det andra året därpå.

Tyskland har fått mycket kritik för att landet gör sig beroende av Ryssland på detta sätt, men har valt att fortsätta ändå, bland annat för att kunna avveckla kärnkraften. Samtidigt som Nord Stream 1 invigdes påbörjades planeringen för en andra rörledning, Nord Stream 2.

Gerhard Schröder, styrelseledamot i Nord Stream samt före detta tysk förbundskansler, Vladimir Putin, Rysslands dåvarande premiärminister samt Aleksej Miller, Gazproms dåvarande vd, besöker kompressorstationen i Portovaja 2011 i samband med invigningen av Nord Stream 1. Foto: Alexei Nikolsky/AP/TT

Nord Stream 2 är färdigbyggd men någon invigning blev det inte. Tysklands förbundskansler Olaf Scholz drog i nödbromsen just innan den ryska invasionen av Ukraina den 24 februari, i samband med att Ryssland erkände de ukrainska utbrytarområdena Donetsk och Luhansk.

Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren Källa: Nätdata, sammanställd av Bloomberg

Hur har flödet i Nord Stream 1 varierat? 

Det fanns tecken på att Ryssland ströp flödet till Europa redan innan invasionen. Men i flera månader efter den 24 februari fortsatte Nord Stream 1 att tuffa på som vanligt, med undantag för ett mindre hack i kurvan i mitten av mars.  

Ledningen drivs av operatören Nord Stream AG, där Gazprom är majoritetsägare tillsammans med europeiska energibolag. Men det är Gazprom som har monopol på rysk gasexport via ledning.  

I juni minskade flödet till 40 procent av den totala kapaciteten om 167 miljoner kubikmeter per dag. Ryssland skyllde på förseningar vid underhållet av en turbin, på grund av kanadensiska sanktioner

I juli stängde ledningen för planerat underhåll i tio dagar. Så väl marknaden som EU-kommissionen fruktade att gasen skulle sina helt efter stängningen, men det återupptogs vid samma nivå som tidigare, 40 procent. Ryssland har hävdat att det minskade flödet berodde på tekniska problem medan Tyskland avfärdade det som ett politiskt utspel för att skapa osäkerhet och pressa upp energipriserna

Men bara några dagar efter att ledningen åter öppnats meddelade Gazprom att flödet begränsas till 20 procent av kapaciteten. 

Varför har en turbin hamnat i fokus? 

Mycket fokus under det geopolitiska spelet har riktats mot den turbin som nämns ovan. Den är enorm, 12 meter lång och 20 ton tung och av typen Siemens Energy SGT-A65, ursprungligen utvecklad av Rolls-Royce under namnet Trent 60.  

Turbinen används i kompressorstationen Portovaja i Ryssland, just innan Nord Stream 1 börjar. Kompressorstationen har beskrivits som världens största. Här höjs trycket på naturgasen till uppemot 220 bar för att den ska kunna pumpas hela vägen från Ryssland till Tyskland.  

I Portovaja finns åtta ordinarie gaspumpenheter, sex om 52 MW och två om 27 MW, enligt Gazprom via Reuters. En gaspumpenhet är ett paket med turbin och kompressor. Dessutom finns fyra reservturbiner som ska kunna användas om någon av de ordinarie behöver underhåll. Turbinerna drivs av naturgas och skapar kraften som driver kompressorn. 

Efter att ha genomgått service i Kanada fastnade turbinen i Tyskland i slutet av juli, på sin resa tillbaka till Ryssland. Moskva menade att de inte kunde ta tillbaka den på grund av Västs sanktioner. Men Tyskland menade att Moskva medvetet förhalade situationen. 

Förbundskansler Olaf Scholz och Christian Bruch, vd för Siemens Energy, framför den turbin som fastnat i transit i Tyskland, på sin väg mot kompressorstationen. Foto: Bernd Thissen/AP/TT

Hur kan en enda turbin ställa till sådana här bekymmer i en anläggning med totalt tolv turbiner, varav fyra i reserv? Europeiska ledare verkar aldrig ha trott på Rysslands förklaringar, utan avfärdat dem som svepskäl för att kunna använda gasen som ett energivapen. 

I augusti meddelade plötsligt Gazprom att Nord Stream 1 skulle stänga för oplanerat underhåll mellan den 31 augusti och 2 september. Motivet var underhåll av vad Gazprom menade var den enda kvarvarande turbinen i drift.  

Gasflödet kom dock aldrig igång efter stoppet, enligt Gazprom på grund av oljeläckage i en turbin. En bild som bolaget publicerade på Telegram sägs föreställa läckaget.  

 

Siemens Energy och Gazprom hade också mycket skilda uppfattningar om hur underhållsarbetet gått till. Gazprom menade att Siemens hade deltagit, vilket Siemens förnekade. Siemens påpekade att den läcka som Gazprom hade rapporterat i normala fall inte påverkar driften av turbinen, och kan tätas på plats. 

– Oavsett detta så har vi redan flera gånger påpekat att det finns tillräckligt med extra turbiner tillgängliga på kompressorstationen i Portovaja för att Nord Stream 1 ska fungera, sa en talesperson för Siemens enligt Reuters.

Varför tror inte EU på Ryssland? 

Från ryskt håll har det hela tiden kommit olika former av tekniska förklararingar till varför flödet minskat, kopplat till sanktionerna.  

Måndagen den 4 september meddelade Kremls talesperson Dmitrij Peskov slutligen att Nord Stream 1 inte kommer att börja pumpa gas igen förrän de brittiska, kanadensiska och europeiska sanktionerna lyfts.  

Tim McPhie, talesperson för EU, betonade dock att det inte fanns några tekniska hinder för att återuppta gasflödet. 

– Låt oss återigen vara väldigt tydliga med att det inte finns några EU-sanktioner som förhindrar potentiella reparationer. Vi vill också påminna om att det finns fler än en rörledning mellan Ryssland och Europa. Hade det funnit en vilja att kompensera för minskningen i Nord Stream 1 så finns det kapacitet att leverera gas på andra platser, sa McPhie till Newsweek.  

Senare meddelade Ryssland även att beslutet att stänga av Nord Stream 1 på obestämd tid är kopplat till G7-ländernas besked om att införa ett pristak på rysk olja.  

Gustav Boëthius, samordnare av Energimyndighetens arbete med trygg naturgasförsörjning, har sin bild klar av hur situationen ska tolkas. 

– Det Gazprom/Ryssland framför om varför Nord Stream 1 har stängts ned är inte trovärdigt. Ingen information från Ryssland rörande energiexporter kan längre anses vara trovärdig information, skriver han i ett mejl till Ny Teknik.

Varför bränner Ryssland upp gasen?

I slutet av augusti visade fotografier och satellitbilder hur Ryssland facklade enorma mängder naturgas vid en nybyggd anläggning för tillverkning av flytande naturgas (LNG) i Portovaja, i närheten av kompressorstationen. Enligt en uppskattning eldades gas för 100 miljoner dollar per dag upp. I början av september började Gazprom skeppa den flytande gasen. Anläggningens kapacitet är 1,5 miljoner ton LNG per år.

Foto taget den 26 augusti från Finland visar hur Ryssland facklar naturgas i Portovaja. Foto: Heikki Saukkomaa/AP/TT

Att gasanläggningar facklar bort gas är inte ovanligt. Det som är anmärkningsvärt är omfattningen, säger satellitdataexperten Jessica McCarty till BBC. Facklingen ska ha inletts redan i juni.

Den exakta orsaken är dock fortsatt oklar. Tysklands ambassadör i Storbritannien, Miguel Berger, menar att det berodde på att Ryssland helt enkelt inte fick avsättning för sin gas sedan Europa dragit ner på sitt beroende. Andra spekulationer handlar om att Gazprom inte får tag på komponenter till anläggningen eller vill undvika att stänga ner den helt. I båda fallen är det underförstått att överskottet därmed behöver facklas bort.

Gazprom har inte lämnat någon kommentar.

Hur viktig är Nord Stream 1 för Europas naturgasförsörjning? 

Nord Stream 1 är den viktigaste ledningen som Ryssland använder för att transportera gas till Europa. I normala fall står den för cirka 40 procent av det totala ryska flödet in i Europa.  

Sedan invasionen av Ukraina har flödet minskat även i de andra ledningarna. Rysslands andel av den europeiska gasimporten är nu nere på rekordlåga nivåer, under vecka 35 blott en femtedel jämfört med samma period i fjol.

Europa försöker i stället styra om importen av naturgas. Norge har fått ökad betydelse som leverantörsland, liksom användningen av flytande naturgas fraktad med båt från till exempel USA och Qatar

Hur hanterar Europa energikrisen? 

Gasturbiner kan används för att generera el och sätts ofta in när behovet är som störst. Eftersom priset på elen bestäms av det dyraste kraftslaget har det kraftigt ökade gaspriset bidragit till de rekordhöga elpriserna runt om på kontinenten. 

Priset på naturgas i euro, per megawattimme. TTF är ett nederlänskt spotpris för LNG som används i Europa, JKM ett japansk-koreanskt och HH ett amerikanskt. På grund av dataproblem kunde HH inte visas. Foto: Data från Montel, sammanställd av Energimyndigheten

I slutet av juli enades alla EU-länder utom Ungern om att frivilligt minska gaskonsumtionen med 15 procent från 1 augusti till sista mars. Syftet är att minska det ryska inflytandet. Runt om i Europa tas nu en mängd olika steg för att lyckas med det. 

I september förde EU fram en rad förslag för att lindra krisen, bland annat ett pristak på gas.  

Mycket fokus ligger nu på att fylla upp de underjordiska gaslagren. I början av september uppgick fyllnadsgraden till cirka 82 procent, jämfört med 69 procent vid samma tidpunkt i fjol. Under året beslutade EU om minst 80 procents fyllnad senast den 1 november för att öka försörjningstryggheten inför vintern.  

Gaslagren uppgår till 1 147 TWh, vilket motsvarar en fjärdedel av EU:s totala årliga naturgasbehov

Hur viktig är naturgasen för Sverige? 

Naturgasen står endast för 2,7 procent av Sveriges totala energianvändning. För vissa industrier och hushåll, främst längs det Västsvenska naturgasnätet, har den dock stor betydelse. Bageriet Pågen är ett exempel

Även om Sverige använder lite naturgas så får bristen stor påverkan på det svenska elpriset, främst i söder, eftersom den svenska elmarknaden hänger ihop med kontinenten.  

Utsikterna inför de elpriser som vintern ser ut att föra med sig är mycket bistra

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt