Forskare: Så reser vi i kollektivtrafiken efter coronapandemin

2021-05-19 06:00  

Efter pandemin väntar ett mer flexibelt arbetsliv, spår många. Då behöver även kollektivtrafiken bli mer flexibel. Hur ska det gå till?

Pendlingsmönster när en stor grupp människor rör sig till och från jobb, ungefär vid samma tid, alla vardagar i veckan kan förändras i och med att hela arbetslivet förändras.

Samtidigt behöver det finnas en kollektivtrafik som fungerar när den väl behövs.

Lena Winslott Hiselius är professor i trafikekonomi vid Lunds universitet och forskningsledare vid Sveriges nationella centrum för forskning och utbildning om kollektivtrafik K2. Med utgångspunkt från studier som gjordes under 2020 försöker hon och kollegorna nu få en bild av de utmaningar som finns för kollektivtrafiken.

– Allt pekar ju mot mer flexibilitet – i var vi bor, i hur vi pendlar och vilka dagar. Frågan är om vi någonsin kommer tillbaka till att alla pendlar i en morgon-  och en kvällspeak under fem dagar i veckan? Det är den typen av trafik är någonting som kollektivtrafiken har varit väldigt duktiga på att bedriva, säger Lena Winslott Hiselius.

Minskat resande till jobbet – mer på fritiden

Forskarnas intervjuer med personalchefer pekar på att kontorsanställda till viss del kommer fortsätta att jobba hemma även efter att pandemin är över, med allt från 1–3 dagar på kontoret eller lika många dagar hemma – till en dags hemarbete i veckan.

– Blir det måndagar som alla åker in till jobbet? Kommer vi att ha en peak då i alla fall? Vilka krav kommer resenärerna att ställa kring trängsel – och hur kan man göra för att undvika den? säger hon.

Läs mer: Matematiker: Ansvaret att undvika trängsel har helt lämnats till resenärer

Ökat distansarbete innebär potentiellt stora ekonomiska utmaningar för kollektivtrafiken, men förändrade beteenden behöver enligt Lena inte betyda att vi reser mindre.

– Sett över tid så ägnar vi en ganska konstant tid åt resande. Den trekvart  som man tjänar in under dagen genom att inte pendla lägger man på andra resor – då gör vi fler ärenden i stället. Man brukar kalla det för att det är en Rebound-effekt, säger hon.

Men förändringen kan också handla om fler resor till gymmet eller att fika med kompisar. Enligt Lena Winslott Hiselius är risken överhängande för att de här resorna omvandlas till väldigt många extra kilometer i bil.

Forskarna förutspår ett ökat antal fritidsresor, varav en del troligen kan ske med kollektivtrafik.

– Det är mycket som talar för att det i så fall är fritidsresor som man kommer att ägna sig åt, eftersom man behöver miljöombyte. Man vill ut och se andra människor – och se något annat än den egna smutstvätten. Vi ser också att det blir mer resor utåt mot glesbebyggda områden, vilket blir en utmaning för kollektivtrafiken i och med att man inte åker vid samma tider och att alla ska inte till samma grönområde. Men man vet för lite om de här resorna för att kunna designa kollektivtrafiken på bästa sätt, säger Lena Winslott Hiselius. 

John Edgren

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt