Flygande bilar – vilken roll får de i framtidens trafik?

2019-04-09 17:00  

Ett nischfordon – men vi kommer fortfarande att behöva vägar. Flygande bilar leder till lägre utsläpp än fossildrivna fordon, men högre än eldrivna.

Flygande bilar har länge varit en framtidsdröm, och i takt med att allt fler företag börjar sätta datum för när de ska lansera kommersiella fordon blir det intressant att börja analysera trafikslaget ur fler perspektiv.

I en studie som publiceras i tidskriften Nature Communications har forskare vid University of Michigan i USA tittat på vilken miljöpåverkan så kallade vtol-flygbilar (vertical take-off and landing) har. Själva beskriver författarna studien som den första detaljerade hållbarhetsgenomgången för flygbilar. 

Det ska dock sägas att delar av studien baseras på teoretiska tillverkaruppgifter kring produkter som ännu inte finns – vilket gör att den kanske ska som ett diskussionsunderlag, snarare än konkreta fakta. För än så länge finns det stora okända områden inom flygbilismen.

I artikeln jämför man dels en flygbil med en konventionell bil med förbränningsmotor, samt med en batterielektrisk bil. Detta över olika distanser och med fokus på olika parametrar.

Läs mer: Så mycket kostar Hyperloop att bygga per kilometer

Den främsta fördelen som har lyfts fram med flygbilar är tidsvinst och frihet. Att man ska kunna svischa ovanför stillastående köer och trafikstockningar utan att behöva bry sig. Kombinerat med en högre hastighet övertrumfar fågelvägen ofta vägnätet när det kommer till avståndseffektivitet – därmed blir tidsbesparingen betydande ju längre sträckor. 

Men när det kommer till utsläpp är vtol-fordonen inte lika imponerande.

De flygande fordonen får se sig slagna av både elbil och bil med förbränningsmotor när det handlar om sträckor under 35 kilometer. Helt enkelt transporter där flygtiden domineras av de energiintensiva start- och landningsfaserna. Dessvärre för flygbilarna är det den här typen av sträckor som utgör majoriteten (85 procent) av dagens personbilstransporter.

På sträckor längre än 50 kilometer börjar vtol komma till sin rätt och presterar bättre än fossildrivna bilar – men det är först på sträckor över 120 km som de kan börja matcha vanliga elbilar.

I forskarnas studie där man fokuserade på en sträcka på 10 mil var utsläppen i ett livscykelperspekitv för en vtol 35 procent lägre än för bilar med förbränningsmotor, men 28 procent högre än för batterielektriska bilar.

Så är det då bara att skrota vtol ur ett hållbarhetsperspektiv? Nja, är svaret på det, och forskarna anger att det initialt sannolikt kommer vara så att flygbilarna främst används inom taxi- och mobilitetstjänster.

Läs mer: Boeings lufttaxi genomförde första autonoma flygningen

Tillsammans med ett förmodat högt pris pekar det enligt dem mot att passagerartätheten blir högre än i personbilar. Därför argumenterar de att man bör beräkna utsläppen per passagerare i stället för per kilometer.

Räknat på detta sätt kommer vtol att vara ett mer hållbart alternativ än fossildrivna bilar, men det krävs fortfarande minst tre passagerare för att man ska kunna matcha rena elbilar.

De största miljömässiga fördelarna som man kan få av att blanda in vtol-farkoster i ett mobilitetssystem är när de används får att ersätta kortare flygturer (250 kilometer).

Författarna skriver att även om ekonomiska och säkerhetsmässiga utmaningar finns kvar, samt att regelverket för hur flygbilar ska få användas inte är satt, tror man på att vtol-fordon får en nischroll i framtiden.

Felix Björklund

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt