Europeisk studie: Elbilen bäst för miljön (för det mesta)

2020-09-07 06:00  
Fakta: Johan Kristensson Grafik: Jonas Askergren Källa: “Pilot study on determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through Life Cycle Assessment

Redan i dag triumferar elbilen över bensinbilen inom de flesta miljöpåverkande kategorier. Akilleshälen är framför allt risken för mineralutarmning – men år 2050 är det dött lopp, enligt en ny studie.

Hur elbilen står sig jämfört med bensin- och dieselbilar har diskuterats flitigt de senaste åren. Den miljöpåverkan det oftast handlat om har varit utsläpp av växthusgaser, vilket kanske inte är så konstigt med tanke på det starka fokuset på klimatfrågan.

I takt med att allt fler studier publicerats har det också blivit tydligt att elbilen i de allra flesta fall står sig bäst.

Men miljöpåverkan handlar om betydligt mer än bara klimatet. Energibehov, mineralutvinning, vattenåtgång och partikelutsläpp är exempel på områden som också måste vägas in, men som inte diskuteras lika frekvent.

Elbilen bättre på de flesta punkter

En enorm livscykelanalys beställd av EU-kommissionen har tagit ett helhetsgrepp om frågan. Resultatet visar att elbilen redan i dag är bättre än bensinbilen på de flesta punkter.

Låt oss börja med växthusgasutsläppen: Sett över livscykeln ger en medelstor personbil (C-segmentet) i Europa upphov till 45 procent av utsläppen jämfört med en bensindriven bil. Jämförs elbilen med en dieselbil uppgår utsläppen till 53 procent över livscykeln. I Sverige, med hög andel fossilfri elproduktion, är utsläppen från en elbil endast 25 procent jämfört med en bensinbil.

Elbilen triumferar även inom risken för vattenbrist, kumulativt energibehov, marknära ozon, partikelämnen och toxicitet (se grafik).

Akilleshälen: Mineralutmarmning

Det enda område där elbilen har sämre resultat är det som handlar om risken för utarmning av mineraler och metaller, huvudsakligen på grund av större behov av främst koppar och vissa elektroniska komponenter. Batterimaterialen nickel, kobolt och litium utgör däremot en förhållandevis liten del av batteriets totala massa och får därmed inte så stort genomslag i denna kategori.

Ett antal olika drivlinor jämförs i rapporten, som är skriven av energikonsulterna Ricardo Energy & Environment och E4tech samt institutet IFEU i Heidelberg. Även bränslecellsbilen står sig väldigt bra i förhållande till elbilen, med betydligt lägre vattenbehov men högre utsläpp av växthusgaser och större kumulativt energibehov.

Rapporten har även blickat 30 år framåt i tiden, till 2050, och försökt förutspå hur miljöpåverkan från de olika fordonen ser ut då. De flesta drivlinetyper har då minskat sin miljöpåverkan, men laddhybrider, elbilar och bränslecellsbilar presterar betydligt bättre än bensinbilar. Risken för utarmning av metaller och mineraler är nu liknande för samtliga drivlinor – och högre än den är för bensinbilen i dag.

Viktigt att komma ihåg är att presentationen i diagrammet är relativ, där skillnaderna mellan drivlinorna anges i förhållande till hur stor miljöpåverkan en bensinbil har år 2020.

Slutsatserna i rapporten stämmer väl överens med vad man kan vänta sig, menar Anders Nordelöf, forskare vid avdelningen för miljöstystemanalys på Chalmers. Hans egen forskning är citerad åtskilliga gånger.

– Det enda som möjligen sticker ut är att toxiska utsläpp kopplade till BEV och FCEV förväntas att minska fram till 2050. Detta har ju med scenarioantaganden att göra, men jag inte sett någon tydlig förklaring, säger han och konstaterar att det är en miljöpåverkanskategori med stor osäkerhet mellan olika tekniklösningar.

– För batteribilar är metallutvinningen en viktig källa till toxiska utsläpp, bland annat på grund av den relativt stora användningen av koppar. Skall dessa utsläpp minska till 2050 måste användningen av ett par nyckelmetaller minska eller utvinning av dem bli renare, säger han.

Resultat ska vara jämförbara

Rapporten är bland de mest omfattande i sitt slag, över 450 sidor lång. Den innehåller även motsvarande analyser för olika typer av lastbilar och bussar.

En övergripande målsättning har varit att harmoniera metoder och bakgrundsdata så att resultaten för de olika stegen i fordonens livscykel blir jämförbara. Över 100 olika aktörer har bidragit med synpunkter i arbetet, bland andra IVL Svenska Miljöinstitutet, Northvolt, Scania och Volvo Cars.

Rapporten bygger huvudsakligen på redan tillgänglig data, där över 350 skriftliga källor har utvärderats. Författarna konstaterar att dataunderlaget varierar kraftigt för olika drivlinor och typ av miljöpåverkan. Personbilars påverkan på klimatet är det område som har undersökts mest, medan intresset inte varit lika stort för att undersöka påverkan från bussar och konventionella bränslen som bensin.

Anders Nordelöf tycker att rapporten diskuterar sina metodval föredömligt och använder bästa nu tillgängliga data för att representera olika typfordon.

Han tror att rapporten kommer utgöra ett viktigt underlag för den kommande policyutvecklingen i EU.

– Rapportens stora bidrag är att den sammanställer kunskapshorisonten i forskningsfältet just nu och gör den mer lättillgänglig för beslutsfattare.

 

Uppdaterad version: Kommentarer från Anders Nordelöf har lagts till i denna version.

Johan Kristensson

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt