Efter stora fynd – LKAB vill öppna ny gruva i Kiruna

2022-05-06 13:28  

Gruvjätten LKAB har hittat en stor fyndighet av järnmalm strax norr om Kiruna. Där är också halterna av fosfor ovanligt höga. Men en gruva kan tidigast öppna där om åtta år.

Den nya fyndigheten kallas för Per Geijer och ligger ungefär 600 meter norr om fyndigheten Kirunavaara som bryts i dag.

LKAB har ägnat tre år att prospektera efter nya mineralfyndigheter på större djup än tidigare. I Per Geijer har bolaget rapporterat att det finns 408 miljoner ton järnmalm. Men Pierre Heeroma, prospekteringsdirektör på LKAB, tror att fyndigheten är betydligt större.

– Vi tror att den omfattar 600 eller 700 miljoner ton, men den är öppen mot norr och öppen mot djupet, säger han till Ny Teknik.

Det är i så fall lika mycket som bolaget bedömer finns under den befintliga huvudnivån i Kirunagruvan.

Fosforhalt om 2,7 procent

De provborrningar som hittills har gjorts visar att Per Geijer-fyndigheten sträcker sig från markytan och neråt.

– Det som är av riktigt intresse är på 600 meters djup och neråt, men vi vet inte hur djupt fyndigheten går, säger Pierre Heeroma.

Halten av järn i fyndigheten ligger enligt LKAB:s beräkningar på cirka 55 procent. Det betraktar Pierre Heeroma som ”en mycket bra halt”, även om den ligger något lägre än den befintliga Kirunagruvans 60 procent.

Än så länge återstår en hel del prospekteringsarbete i Per Geijer. Pierre Heeroma bedömer att det åtminstone handlar om två till tre år till. Men bolaget har för avsikt att ansöka om bearbetningskoncession för området. Om gruvan blir verklighet blir den med all sannolikhet en underjordsgruva.

Fyndigheten Per Geijer ligger strax norr om Kiruna. Foto: LKAB

Det är järnmalmen som gör att LKAB är intresserad av fyndigheten och tror sig kunna få ekonomi i verksamheten. Men unikt i malmkroppen är att fosforhalten är hög. Medan Kiruna, Malmberget och Svappavaara har fosforhalter från 0,3 till 0,6 procent har Per Geijer 2,7 procent. Även halterna av sällsynta jordartsmetaller tros vara höga i den nya fyndigheten.

Apatit läggs på hög i avfallsdammar

Både fosfor och sällsynta jordartsmetaller finns på EU:s lista över 30 kritiska råmaterial. Fosfor används främst för framställning av gödningsmedel och sällsynta jordartsmetaller behövs bland annat till vindkraftverk och elmotorer.

LKAB har hittat samtliga 17 sällsynta jordartsmetaller i Per Geijer.

– Men de som är mest intressanta för oss, och mest värdefulla, är neodym, praseodym och dysprosium, säger Pierre Heeroma.

I dag är Europa beroende av att importera fosfatmineral till konstgödsel och Ryssland är en stor leverantör. 2019 stod Ryssland för 20 procent av importen till EU, enligt Sveriges geologiska undersökning.

Del av utlopp av avfallssand till LKAB:s magasin. Foto: LKAB

Både fosfor och sällsynta jordartsmetaller är i LKAB:s malmer bundna i mineralet apatit. Under några år på 1980-talet separerade bolaget ut apatiten och sålde som ett koncentrat för till exempel användning i konstgödsel. Men lönsamheten dalade och numera läggs apatiten på hög i stora avfallsdammar.

Investeringsbeslut ännu inte fattat för nya industriparken

Nu tror dock bolaget att tiden är inne för nya tag. Den här gången vill LKAB utvinna apatitkoncentrat från avfallet som bildas vid den löpande brytningen i Kiruna och Malmberget. Det är alltså inte tal om att tömma de stora sanddammar som redan har bildats.

– Inte än. Men det är en möjlighet för framtiden, säger Anders Lindberg, presschef på LKAB, till Ny Teknik.

Apatitkoncentrat. Foto: Fredric Alm

Nyligen meddelade LKAB att Luleå har valts som plats för den nya verksamheten. Planen är att bygga en industripark som tar emot apatitkoncentratet, som kommer via tåg från Kiruna och Malmberget. I industriparken ska sedan koncentratet lösas upp så att fosfor, jordartsmetaller och fluor separeras. Även gips bildas som en biprodukt.

Tanken är att anläggningen ska förädla fosforn till mineralgödsel med hjälp av egentillverkad ammoniak, medan de sällsynta jordartsmetallerna säljs vidare som ett koncentrat.

Så här kan LKAB:s industripark i Luleå se ut. Foto: Fredrik Alm/Stark Arkitekter

Verksamheten planeras vara i drift 2027 och innebär investeringar på upp till tio miljarder kronor. Men än är inget investeringsbeslut fattat för industriparken.

När den är igång räknar LKAB med att kunna producera fem gånger så mycket fosformineralgödsel som Sverige behöver och 30 procent av EU:s behov av sällsynta jordartsmetaller.

”Per Geijer löser inte det akuta problemet”

Men om LKAB även får öppna en ny gruva vid Per Geijer-fyndigheten räknar bolaget med att helt kunna ersätta Europas import av mineralgödsel från Ryssland. Europas beroende av Ryssland för råvaror och energi har kommit i fokus sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari i år.

I en mobil pilotanläggning har LKAB testat att utvinna apatit från avfallssand vid gruvorna. Foto: Fredric Alm

Enligt Pierre Heeroma importerar EU varje år 1,95 miljoner ton mineralgödsel från Ryssland. Med brytning i Per Geijer plus utvinning av apatitkoncentrat från det löpande avfallet i Kiruna och Malmberget skulle LKAB kunna komma upp i drygt två miljoner ton per år, enligt bolagets beräkningar.

– Om allt går bra och tillståndsprocesserna inte drar ut på tiden så skulle vi rimligen kunna vara där kring 2030, säger Pierre Heeroma.

Det är om åtta år, är den ryska importen till EU fortfarande relevant då?

– Det vet vi inte, men den sätter ljus på försörjningsproblematiken. Europa förbrukar 20 procent av alla mineral som produceras i världen men producerar själv knappt 3 procent och är extremt beroende av den övriga världen. Per Geijer löser inte det akuta problemet, tvärtom. Men hela försörjningsbiten tror jag att man måste ta på mycket större allvar, säger Pierre Heeroma.

Vad tror du om risken att en ny gruva i Kiruna ger upphov till protester?

– Det kan mycket väl bli så, men det är inget att spekulera kring. Man får väl hantera det som det kommer. Vi hoppas att alla förstår vikten av att vi har tillgång till egen försörjning av de råvaror vi behöver för det moderna samhället och för klimatomställningen, säger Pierre Heeroma.

Linda Nohrstedt

Mer om: Gruva LKAB

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt