Efter klimatrapporten: Här är tre metoder mot negativa utsläpp

2018-10-09 09:45  
Foto: Jonas Tobin

Negativa nettoutsläpp kan behövas för att begränsa uppvärmningen till 1,5 grader, konstaterar FN:s klimatpanel. I dagsläget finns tre metoder.

FN:s klimatpanel IPCC levererade nyligen sin rapport där forskare jämför klimateffekterna från en global uppvärmning om 1,5 respektive två grader.

Slutsatsen är att effekterna på ekosystemen blir betydligt värre vid två grader än vid 1,5 grader.

70-90 procent av korallreven i varma vatten förväntas försvinna vid 1,5 graders uppvärmning. Vid två grader försvinner över 99 procent.

Klimatrelaterade risker för människors hälsa, vattentillgång och ekonomisk tillväxt bedöms öka vid 1,5 graders temperaturhöjning men blir ännu större vid två grader.

– Rapporten understryker vad vi har känt till ett tag. Utsläppen måste ner till nära noll och det måste ske snabbt, säger Lars Zetterberg, klimatpolitisk expert på IVL Svenska miljöinstitutet.

Snabba och omfattande omställningar krävs

Han är programchef på forskningsprojektet Mistra Carbon Exit, som handlar om hur Sverige kan få ner sina nettoutsläpp till noll 2045.

– Mycket pekar på att vi kommer att behöva CCS i någon form. Var lagringen ska ske är inte helt spikat, men det finns möjligheter i Nordsjön, säger han.

CCS står för carbon capture and storage och innebär att koldioxid avskiljs från fabriksutsläpp och pumpas ner i marken. Metoden har tidigare pekats ut som en möjlig lösning för att hålla klimatförändringarna stången, men den är också kontroversiell på grund av omfattande kostnader och för att erfarenheterna från storskalig koldioxidlagring är begränsade.

Läs mer: Detta säger FN:s klimatrapport IPCC: Dubbla insatser krävs

Enligt IPCC krävs snabba och omfattande omställningar inom energisektorn, industrin och byggbranschen så att utsläppen minskas om det ska bli möjligt att nå 1,5-gradersmålet. CCS kan bli en möjlig väg.

Men det kan också bli nödvändigt att åstadkomma negativa nettoutsläpp i framtiden. I stora drag finns det i dag tre olika tekniker för att göra det.

1. Bio-CCS

Den vanligaste brukar kallas för bio-CCS, eller BECCS, och innebär att koldioxid från förbränning av biomassa avskiljs och lagras. Om nyplantering sker så att växtligheten kan absorbera mer koldioxid från atmosfären kan totalresultatet bli negativa utsläpp.

2. Plantering

En annan metod är att helt enkelt öka den naturliga kolinbindningen genom att plantera mer skog.

3. DAC

Den tredje tekniken kallas för DAC, direct air capture, vilket betyder ungefär direkt luftinfångning. Den innebär att koldioxid sugs ut från atmosfären och lagras i marken. Metoden har testats i pilotprojekt i Nordamerika.

– Koncentrationen blir väldigt låg, så det blir kostsamt per ton koldioxid, men kostnaden är inte orimlig, säger Filip Johnsson, professor i uthålliga energisystem på Chalmers.

Tidigare har den bedömts kosta runt 1 000 dollar per infångat ton koldioxid, men enligt en ny studie ledd av Harvardprofessorn David Keith kan kostnaden i stället landa på 94-232 dollar per ton.

”Kolet måste ligga kvar i marken”

Filip Johnsson saknar dock en viktig slutsats i IPCC-rapporten. Trots att de globala investeringarna i förnybara energikällor har ökat dramatiskt de senaste åren har användningen av fossila bränslen inte minskat.

– Det som gör situationen akut är att koldioxidutsläppen fortsätter att öka. Kolet måste ligga kvar i marken.

Även chefen för Internationella energimyndigheten IEA, Fatih Birol, har i en intervju i The Guardian nyligen poängterat att tillväxten inom förnybara energikällor inte är tillräckligt. Kolkraftverk måste stängas.

”Det tyngsta vetenskapliga underlaget”

I somras publicerade Filip Johnsson och två Chalmerskolleger en studie där de pekar på att det bara finns två möjligheter för att hålla den globala uppvärmningen väl under två grader: Låta fossila bränslen ligga outnyttjade i marken och implementera CCS.

– Vi måste snabbt hitta strategier för hur länder kan uppmuntras att låta fossila bränslen ligga kvar i marken. Samtidigt måste vi utveckla och implementera metoder för negativa utsläpp. Det blir ännu mer akut i ljuset av IPCC-rapporten. Innan var det osäkert om BECCS behövs, men det kommer att bli en avgörande teknik för att stabilisera utsläppen, säger Filip Johnsson.

Läs mer: Ny IPCC-rapport på måndag: Det här kan vi vänta oss

Lars Zetterberg har tidigare efterfrågat en svensk strategi för CCS. Efter IPCC-rapporten är han hoppfull att den ska bli av.

– Den nya regeringen kommer att ha de här sakerna högt på sin agenda. IPCC-rapporten är det tyngsta vetenskapliga underlaget så det är viktig input för klimatarbetet i hela världen, säger han.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt