”Effektbehovet är den stora utmaningen”

2019-03-14 06:00  

När ett företag i Uppsala ville öka sin elandvändning fick regionnätsägaren nej till att öka effektuttaget från stamnätet. Det blev startskottet för kommunens jakt på att minska sitt effektbehov.

Ett företag i Uppsala ville ställa om sin tillverkning från fossila bränslen till el och behövde 9 MW. Det skulle leda till ett ökat effektbehov i staden, så Vattenfall Eldistribution, som äger regionnätet i området, ansökte 2016 om ett ökat effektuttag från stamnätet.

Men Svenska kraftnät, ägaren av stamnätet, sa inte ja direkt. Den önskade effekthöjningen skulle ta tid.

– Det var första gången vi fick det beskedet, berättar Yvonne Ruwaida på Vattenfall Eldistribution.

Läs mer: Elnäten kring storstäderna räcker inte till

Kapacitetsbrist hade uppstått i stamnätet kring Uppsala. Beskedet ledde till att kommunen drog igång ett arbete för att få ner sitt effektbehov.

Tidigare hade kommunen fokuserat på effektiviseringar för att minska sin energianvändning. Nu blev det i stället ett skifte mot ett minskat effektbehov.

– Vi ser att effektbehovet är den stora utmaningen. I nuläget är effekttillgången ganska begränsande för utvecklingen här lokalt och i hela Mälardalen, säger Kristina Starborg, huvudansvarig för effektprojektet på kommunen.

Finns potential att sänka totala effektuttaget

De 34 största elanvändarna i den kommunala verksamheten behöver i dag tillsammans ungefär 9 MW under effekttopparna. En analys som kommunen har låtit göra visar att det borde gå att få ner topparna med ungefär 1 MW. Men då krävs energilager och aktiv styrning av elanvändning.

Det finns också potential att sänka det totala effektuttaget med ungefär tio procent, enligt rapporten. Då handlar det främst om att byta ut äldre belysning till ledlampor och fasa ut eluppvärmning till förmån för fjärrvärme.

Läs mer: Svenska kraftnäts nya grepp ger nätet mer kapacitet

I utredningen listas hur mycket de olika åtgärderna skulle kosta för varje sparad kilowatt. Att byta ventilationsaggregat skulle till exempel kunna kosta betydligt mer än installation av batterier i förhållande till hur mycket effekt som sparas.

– Men om effekt blir dyrare i framtiden, som vi tror, så kan man spara ganska mycket ganska snabbt på flera av åtgärderna, säger Kristina Starborg.

Ännu finns inget mål klubbat för om och när åtgärderna ska vara genomförda. Det är upp till varje enskilt bolag eller verksamhet att driva arbetet vidare.

– Det kommer att krävas ett systematiskt arbete. Vi insåg ganska snabbt att vi måste ta det här projekt för projekt och välja de lösningar som passar bäst för varje verksamhet, säger Kristina Starborg.

Avtal som gör det möjligt att styra elproduktion

Efter beskedet om kapacitetsbrist i Uppsala 2016 har Vattenfall Eldistribution blivit varse att problemet även finns i andra städer. För att ändå skapa utrymme för nya elkunder har bolaget i vissa områden testat en ny typ av avtal, som kallas för bilaterala och som gör det möjligt för Vattenfall att styra elproduktion respektive elanvändning hos kunder.

Sådana avtal gör att bolaget till exempel kan styra elproduktion från en gasturbin och elanvändning i stora värmepumpar.

– Genom bilaterala avtal i just Uppsala har vi frigjort kapacitetsutrymme för att kunna ansluta kunder. Den första kunden, som var anledningen till vår ansökan om höjning av stamnätsabonnemanget, har fått sin anslutning tack vare sådana avtal, säger Yvonne Ruwaida.

Läs mer: Vattenfall: Upprustning av elnät räckte inte

Vattenfall Eldistribution har också tillsammans med Eon Energidistribution och Svenska kraftnät dragit igång projektet Coordinet, med finansiering från EU, med syftet att skapa lokala handelsplatser för flexibilitet på fyra ställen i Sverige.

”Det finns en stor kunskapsbrist”

Tanken är att elkunder ska få betalt för att flytta sin elanvändning till tider när belastningen är liten i elnätet. Handelsplatserna ska testas i mindre skala i början av 2020 och vara i full gång vintern därefter.

Yvonne Ruwaida tycker att Uppsala kommun är ledande bland Sveriges kommuner i sitt fokus på effekt. Hon ser att frågan om tillgänglig effekt kommer att bli allt viktigare i framtiden.

– Det finns en stor kunskapsbrist. Man har fokuserat så mycket på energi så det är det man kan i energivärlden. Jag brukar säga att energi är bra men effekt är större. Vi kommer att gå mot kapacitetsbrist i alla nätbolag, effekt kommer att vara allt viktigare och kommer att kosta pengar. Det är effekt som sätter gränsen för dimensioneringen av elsystemet, den förståelsen har inte behövts tidigare, säger hon.

Så här mycket kostar åtgärderna per kW

Här är några av de åtgärder som föreslås i utredningen från CIT ENergy Mangement:

Åtgärd Kostnad per sparad effekt (kr/kW)

Byte av ventilationsaggregat 250 000

Lagra gas som facklas på avloppsreningsverket för att i stället producera el och värme 150 000

Byte av 100 lysrörsarmaturer till led-belysning 43 000

Ny uppvärmning vid nybyggnation på Hovgårdens avfallsanläggning 10 000

Byte från elvärme till fjärrvärme på fordonsverkstaden Kölen 10 000

Energilager i form av batterier 9 000

Styrning bergvärmepumpar Fyrishov 500

Här testas smartare elanvändning

EU-projektet Coordinet siktar på att använda dagens elnät smartare. Totalt omfattas tre länder och 23 aktörer med en budget om totalt 150 miljoner kronor.

I Sverige deltar Vattenfall Eldistribution, Eon Energidistribution och svenska kraftnät med syfte att ta fram lokala marknadsplatser för flexibilitet.

Marknadsplatserna ska finnas på fyra områden: Uppland, Gotland, Skåne och Västernorrland/Jämtlands län.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Aktuellt inom

Debatt