Dockornas ”öron” fångar upp flygplanens okända buller vid Arlanda

2021-04-15 13:23  

Forskarna utnyttjar det lugna luftrummet över Arlanda. Tystnaden innebär att det går att kartlägga vilka faktorer som skapar buller, med hjälp av kontrollerade testflygningar.

KTH:s forskare utnyttjar det faktum att så få flygplan befinner sig i luftrummet ovanför Arlanda, som en följd av pandemin.

Ett mål med undersökningen är att skapa bättre modeller för beräkningar av flygplansbuller, som i sin tur kan bidra till flygrutter som stör mindre – vilket är av stort intresse för dem som bor runt flygplatser, och för dem som vill bygga i närheten av flygplatser.

– För att få bättre modeller behöver man en exakt modell över flygplanets olika ljudkällor, och det finns ingen riktigt bra data över det. Normalt sett är det är lite knepigt att genomföra eftersom flygplanen skapar en blandning av flera ljudkällor, men nu är de så få som är uppe att det går att isolera ett enstaka plan, säger Mats Åbom till Ny Teknik.

Läs mer: Det olyckliga slutet för svenska flygplansfabriken

Han är professor i teknisk akustik vid KTH och vice föreståndare för centrum för hållbar luftfart. Projektet görs i samarbete med Trafikverket, Luftfartsverket och Swedavia, samt flygbolaget Novair som har ställt upp med att köra kontrollerade flygningar.

– Vi gör ett antal flygningar efter ett visst mönster, där man systematiskt testar olika saker utifrån hur planet är konfigurerat, till exempel med landningsställ, vingklaffar och andra saker som påverkar bullret, säger han.

En unik aspekt med projektet är att forskarna har fått tillgång till datan i flygplanens så kallade svarta låda.

Fem mät-dockor med mikrofoner i ”öronen”

Runt Arlanda har doktoranden Anders Johansson placerat ut sina 30 automatiska mätstationer som drivs av solceller. De består av en mikrofon och en liten datainsamlingsenhet som använder det mobila 4g-nätet, vilket gör det möjligt för forskarna att tanka hem data regelbundet. Stationerna kompletteras av fem så kallade konsthuvuden, som kan placeras ut i terrängen.

– Det är överdelen på en plastdocka som har två öron där det sitter mikrofoner, och då kan man spela in ljud på samma sätt som en människa skulle uppleva det. Sedan använder vi det där ljudet för att testa på försökspersoner i labbet, för att se vad det är i flygbullret som stör mest. Det handlar inte om att ljudet har en så hög nivå att det är risk för bullerskador, utan frågan är vad det är i det här bullret som har störst påverkan exempelvis på människors koncentration – eller andra faktorer som ger stressreaktioner, säger Mats Åbom.

Forskarnas konsthuvud kan spela in ljud på samma sätt som en människa skulle uppleva det. Foto: Anders Johansson

Flygningarna kom igång i början av april och tanken är att själva mätprojektet ska vara avslutat nu till sommaren. Totalt blir det ett 6-8 månader långt projekt, men sedan kommer datan att användas i övriga forskningen vid  centret.

Inte säkert att elflygplan blir tystare

En uppgift framöver för centret blir även att studera det potentiella bullret från elflyget, som kan vara en verklighet inom tio år.

– Det är bra för emissionerna men det är inte säkert att det blir mindre buller. Till att börja med blir det propellerplan, avsedda för kortare sträckor. Och typiskt kan man ju säga att propellerplan låter annorlunda än jetflygplan – det blir mer ljud som består av toner, som kan uppfattas som mer störande än det bredbandiga ljudet från en jetstråle som är lite mer brusartat, säger han.

Centret har också börjat titta på frågan kring vtol- och uav-farkoster, exempelvis så kallade drönartaxis, och man planerar nya projekt som ska titta på bullerfrågorna. Mats Åbom tror inte på utvecklarnas löften om extremt tysta farkoster som lyfter och landar vertikalt.

– Det är klart att man kan göra dem tystare än en gammaldags helikopter, men det går inte att komma ifrån att om man ska lyfta ett par människor i en farkost som väger säg 500 kilo så kommer det att kräva ganska stora rotorer och stora krafter. Även om man konstruerar det här bra så kan potentiellt någon procent av den kraft du behöver för att lyfta omvandlas till ljud, och det blir väldigt mycket buller. Så det kommer att bli en stor utmaning att hantera detta, säger Mats Åbom.

John Edgren

Mer om: Arlanda Buller

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt