Dataintrånget som kan fälla Julian Assange

2019-04-12 13:00  

Wikileaks-grundaren ska ha försökt hjälpa visselblåsaren Chelsea Manning att knäcka lösenord till ett militärt it-nätverk. Nu riskerar han att utlämnas till USA där han står åtalad.

Efter sju år på Ecuadors ambassad i London greps Wikileaks-grundaren Julian Assange under torsdagen av brittisk polis på begäran av amerikanska myndigheter. Han riskerar nu att utlämnas till USA där han står åtalad för medhjälp till dataintrång.

Kort efter gripandet offentliggjordes åtalet som kretsar kring hur Julian Assange ska ha hjälpt visselblåsaren Chelsea Manning i hennes försök att komma åt hemligstämplad information.

”På eller runt den åttonde mars 2010 gick Assange med på att hjälpa Manning att knäcka ett lösenord som lagrades på datorer tillhörande det amerikanska försvarsdepartementet som var uppkopplade mot Secret Internet Protocol Network [SIRPNet, reds. anm], ett statligt amerikanskt nätverk som används för att lagra hemligstämplade dokument och kommunikationer”, står det i åtalet.

Redan i åtalet mot Chelsea Manning fanns uppgifter om att Assange skulle ha erbjudit sig att knäcka en så kallad lösenordshash. Det är en envägskrypterad version av ett lösenord. Ny Teknik har tidigare skrivit om hur hackare med tillräckligt mycket tid eller resurser kan använda en rad tekniker för att lista ut någons lösenord med hjälp av en hash.

Åtalspunkterna 9-11, där dataintrånget beskrivs.

Läs mer: Så går det till när hackarna knäcker ditt lösenord

Manning arbetade vid den tiden som underrättelseanalytiker i Irak och hade tillgång till SIRPNet. När Assange erbjöd sig att knäcka lösenordet hade hon redan använt sitt eget konto för att föra ut stora mängder dokument till Wikileaks. Men med hjälp av det knäckta lösenordet skulle hon enligt åtalet kunna fortsätta komma över och föra ut handlingar utan att riskera att bli upptäckt, enligt åtalet.

Assange lyckades inte knäcka lösenordet

I åtalet som offentliggjordes under torsdagen framgår att Assange, åtminstone till en början, misslyckades med att knäcka lösenordet. Det ska han själv ha erkänt i chatloggar som åklagarna har tillgång till. Julian Assange ska däremot ha uppmuntrat Chelsea Manning att försöka komma över fler hemligstämplade dokument.

Juridiska experter som tidningen Wired talat med menar att åklagarna verkar ha försökt åtala Julian Assange i egenskap av hackare, snarare än som en journalist som spridit material via Wikileaks.

Han riskerar fem års fängelse om han döms för att ha försökt hjälpa Manning med dataintrång. Många har också uttryckt oro över att USA kommer att åtala Julian Assange för fler brott om han utlämnas till landet. Samtidigt kom under torsdagen beskedet att den svenska förundersökningen mot Assange gällande våldtäkt kan komma att återupptas nu när han inte längre sitter på Ecuadors ambassad, skriver SVT.

Chelsea Manning ska själv ha haft tillgång till nätverket, men hon använde sig av någon annans användarnamn och lösenord för att kunna undvika att bli upptäckt när hon laddade ned stora mängder hemligstämplade dokument.

Läs mer: Uppgifter: Svensk man som jobbade nära Assange gripen i Ecuador

Manning läckte tusentals dokument

Under 2010 publicerade Wikileaks en lång rad dokument som Chelsea Manning ska ha lagt beslag på under sin tid i den amerikanska armén. Däribland uppmärksammade videor och dokument som visade hur den amerikanska militären dödat civila under krigen i Irak och Afghanistan.

Totalt ska Chelsea Manning ha laddat ned fyra databaser och flera videor och skickat vidare till Wikileaks. Det rör sig om runt 90 000 dokument om kriget i Afghanistan, 400 000 dokument om kriget i Irak, 800 dokument om fångar i Guantanamo och 250 000 meddelanden som skickats mellan det amerikanska utrikesdepartementet och landets ambassader.

Läs mer: Assange begärd utlämnad av USA

Chelsea Manning själv dömdes 2013 till 35 års fängelse för bland annat spioneri. I januari 2017 beslutade dåvarande president Barack Obama att förkorta straffet och den 17 maj samma år frigavs hon. Hon häktades återigen den åttonde mars i år efter hon vägrat att lämna vittnesmål under den pågående utredningen av Wikileaks.

Turerna kring Julian Assange-fallet

Turerna i fallet kring den våldtäktsmisstänkte visselblåsaren Julian Assange har varit många och krångliga. Detta har hänt under de nästan nio år som rättsfallet pågått:

24 augusti 2010. Julian Assange anhålls i sin frånvaro under ett besök i Sverige. Han misstänks för sexualbrott mot två kvinnor. Det gäller våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång.

18 november 2010. Stockholms tingsrätt häktar Assange i sin frånvaro, på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt, sexuellt ofredande och olaga tvång.

19 november 2010. Assange överklagar häktningen till Svea hovrätt samtidigt som han efterlyses internationellt.

28 november 2010. Wikileaks släpper material med en rad diplomatiska detaljer om USA och dess förbindelser med andra länder.

7 december 2010. Assange grips i London.

24 februari 2011. En brittisk domstol beslutar att Assange ska överlämnas till Sverige.

14 juni 2012. Brittiska högsta domstolen tar inte upp fallet på nytt, vilket därmed sätter punkt för överklaganden, som i sin tur betyder att Assange ska överlämnas till Sverige.

19 juni 2012. Assange lyckas ta sig till Ecuadors ambassad i London där han ansöker om politisk asyl.

16 augusti 2012. Ecuadors utrikesminister Ricardo Patino meddelar att Assange beviljas asyl av Ecuador. Vid en presskonferens hävdar Patino att Assange riskerar politisk förföljelse och en orättvis rättegång om han utlämnas till USA, där han även kan riskera dödsstraff.

24 juni 2014. Assange kräver att det svenska häktningsbeslutet mot honom hävs. Hans två advokater, Per E Samuelson och Thomas Olsson, lämnar in en begäran till Stockholms tingsrätt om att häktningsbeslutet omprövas.

16 juli 2014. Stockholms tingrätt beslutar att Assange ska vara fortsatt häktad i sin frånvaro.

18 augusti 2014. Vid en presskonferens på ambassaden uppger Assange att han snart ska lämna ambassaden. Kort innan har det framkommit uppgifter i medier om att australiern lider av svåra hjärt- och lungproblem och Assange säger att vistelsen på ambassaden varit dålig för hans hälsa.

20 november 2014. Svea hovrätt slår fast att Assange ska vara fortsatt häktad, men åklagarna får kritik för att utredningen stannat av. Hovrätten trycker på för att Assange ska förhöras i London.

13 mars 2015. Överåklagare Marianne Ny begär att få förhöra och dna-topsa Assange i London. Detta då flera av brotten han misstänks för preskriberas i augusti 2015. Assanges advokater välkomnar begäran.

16 april 2015. Assange ger sitt samtycke till att förhöras i London.

17 juni 2015. De planerade förhören ställs in då man inte fått erforderliga tillstånd från Ecuador.

21 januari 2016. Ecuador säger nej till den svenska åklagarens begäran om att få förhöra Assange i London. Det gemensamma avtalet mellan länderna om rättslig hjälp började gälla först den 22 december, och därför vill de ha en ny begäran.

4 februari 2016. En FN-utredning kommer fram till att Assange är olovligen frihetsberövad.

5 februari 2016. Assange framträder på videolänk där han kommenterar utredningen och säger bland annat att "vi vunnit en anmärkningsvärd seger som fått mig och förhoppningsvis fler att le".

25 maj 2016. Stockholms tingsrätt ser inga skäl till att ompröva häktningsbeslutet för Assange.

11 augusti 2016. Sex år efter den misstänkta våldtäkten kommer beskedet att Sverige ska få förhöra Assange i London.

16 september 2016. Svea hovrätt avslår Assanges begäran om att häktningen ska hävas.

14 november 2016. Assange förhörs på Ecuadors ambassad i London. Förhören hålls av ecuadorianska åklagare och översätts sedan till svenska.

5 januari 2017. Ecuadorianska myndigheter lämnar över en skriftlig rapport till Sverige från förhöret med Assange.

3 maj 2017. Assange kräver via sin advokat att häktningen mot honom omedelbart ska hävas, efter att USA deklarerat att man har för avsikt att fängsla Julian Assange.

15 maj 2017. Ecuador kritiserar Sveriges hantering av fallet och anklagar regeringen och den svenska chefsåklagaren för "brist på initiativ".

19 maj 2017. Överåklagare Marianne Ny meddelar att förundersökningen mot Assange läggs ned och att häktningen hävs. Engelsk polis meddelar samtidigt att Assange kommer att gripas om han lämnar ambassaden.

16 oktober 2017. Hillary Clinton anklagar Wikileaks för att ha gått Rysslands ärenden i syfte att hjälpa Donald Trump till Vita huset.

9 januari 2018. Ecuador söker "ett tredje land eller en person" som kan bistå med medling för att få till stånd en lösning för framtiden för Assange.

11 januari 2018. Ecuadors utrikesminister meddelar att Assange sedan den 12 december 2017 är ecuadoriansk medborgare.

28 mars 2018. Assange tillåts inte längre kommunicera med omvärlden. Beslutet motiveras med att han inte ska kunna blanda sig i andra länders inre angelägenheter, skriver den ecuadorianska regeringen i ett uttalande.

18 maj 2018. Ecuadors president Lenín Moreno beordrar att den extra säkerhet som varit tilldelad landets ambassad ska dras tillbaka med omedelbar verkan.

15 oktober 2018. Assange får återigen tillgång till internetuppkoppling.

19 oktober 2018. Wikileaks och Assange stämmer Ecuador för att ha brutit mot hans "grundläggande rättigheter" på landets ambassad i London.

24 oktober 2018. Ecuador byter strategi och uppger nu att de inte kommer att förhandla med den brittiska regeringens företrädare å Assanges vägnar, säger landets utrikeminister José Valencia.

30 oktober 2018. Assanges stämning mot Ecuador avslås.

2 april 2019. Ecuadors president Lenín Moreno anklagar Assange för att ha överträtt villkoren för den asyl han fått av landet.

5 april 2019. Wikileaks uppger på Twitter att Assange kommer att kastas ut från Ecuadors ambassad i London "inom dagar eller timmar".

6 april 2019. Ecuadors regering tillbakavisar uppgifter om att ambassaden kan vara på väg att kasta ut Assange.

11 april 2019. Julian Assange grips i London och förs från Ecuadors ambassad.

Källa: TT

Simon Campanello

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt