Cementas kalkstensbrytning åter i domstol – vattnet är knäckfrågan

2022-10-28 12:52  

Hur påverkas Gotlands tillgång på vatten om Cementa får bryta kalksten i fyra år till? Det ska miljödomstolen nu ta ställning till. Under huvudförhandlingen var oenigheten stor om hur miljöpåverkan ska räknas.

Huvudförhandlingen har pågått under veckan, då Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt har varit på plats i Visby. Under torsdagen hölls så kallad syn, där gamla kalkstensbrott och våtmarker besöktes, och sedan avslutades förhandlingen.

Cementas ansökan gäller fyra års fortsatt brytning av kalksten och märgelsten vid Slite på Gotland, i de två brotten Västra brottet och File hajdar. Det nuvarande tillståndet löper ut den 31 december.

Cementas cementfabrik och kalkbrott i Slite på Gotland. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Det har varit många turer runt Cementas kalkstensbrytning vid Slite. I juli 2021 meddelande Mark- och miljööverdomstolen att bolagets ansökan om nytt 20-årigt tillstånd avvisades. Domstolen ansåg då att miljökonsekvensbeskrivningen hade så stora brister, särskilt när det gällde inverkan på grundvattnet, att målet inte gick att pröva.

Sedan ryckte regeringen in och gav klartecken för Cementa att fortsätta bryta kalksten till den sista december 2022.

Salt grundvatten ligger grunt

I centrum för hela ärendet står grundvattnet. Gotland har generellt tunna jordlager och på många ställen är det ont om fickor i berggrunden där grundvatten kan lagras. Dessutom är stora delar av ön utdikad. Det gör att regn ofta rinner av i stället för att lagras i marken.

Det finns också ett problem med saltvatteninträngning på Gotland. Det är ett fenomen när saltare grundvatten, som ligger djupare än det söta grundvattnet, tränger upp i det söta grundvattnet. Det kan göra att vattnet blir för salt för att använda till dricksvatten.

På Gotland finns salt grundvatten relativt grunt under markytan. Om grundvattennivåerna dessutom sänks förändras trycket, vilket kan få det salta vattnet att röra sig uppåt i grundvattenmagasinet.

Därmed finns en risk att Cementas täktverksamhet vid Slite påverkar den framtida vattenförsörjningen på Gotland. När kalksten bryts i dagbrotten sipprar grundvatten successivt in i brotten, som hålls torra genom att vattnet pumpas undan och leds ut i havet. Den stora frågan är därför hur mycket kalkbrytningen riskerar att sänka grundvattennivåerna.

”Stora risker för oförutsedd miljöpåverkan”

Cementa anser att den nya ansökan leder till en begränsad påverkan på grundvattnet, bland annat för att de befintliga täkterna bara ska utökas marginellt, mindre än tio hektar vid vardera täkten. En viss sänkning av grundvattennivåerna kommer att ske i den omedelbara närheten, men det kommer inte ha någon väsentlig påverkan på kommunens dricksvattenbrunnar, privata brunnar eller naturmiljön i närheten, skriver bolaget.

Men länsstyrelsen på Gotland håller inte med.

– Vi ser brister i miljökonsekvensbeskrivningen och därför finns stora risker för oförutsedd miljöpåverkan. Det gör att länsstyrelsen yrkar på att ansökan ska avslås, säger länsråd Anneli Bergholm Söder till Ny Teknik.

Anneli Bergholm Söder. Foto: Melker Dahlstrand

När Mark- och miljööverdomstolen skulle pröva Cementas ansökan 2021 ansåg flera myndigheter, till exempel både Naturvårdsverket och Länsstyrelsen Gotland, att bolaget hade blandat ihop nollalternativet med nulägesbeskrivningen. Och då är risken att miljökonsekvenserna undervärderas.

”Det finns en otydlighet”

Den tvistefrågan kvarstår. Cementa anför i skrivelser till domstolen att det är påverkan från den ansökta verksamheten, det vill säga kalkstensbrytning i fyra år, som ska prövas, inget annat.

Karin Comstedt Webb, vice vd på Heidelberg Materials Sverige, där Cementa ingår, anser att bolaget har presenterat flera jämförbara scenarier för domstolen.

– Det finns en otydlighet, även i rättspraxis, hur man som sökande ska presentera sin ansökan. I en kontext när frågan är oklar har vi valt att presentera alla möjliga alternativ, säger hon till Ny Teknik.

Kalkbrotten i Slite är enorma. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Länsstyrelsen Gotland, däremot, menar i domstolshandlingar att Cementa fortfarande använder sig av felaktiga nollalternativ och missledande jämförelser, vilket leder till en grov underskattning av den samlade miljöpåverkan.

”Skulle aldrig behöva ta ansvar”

I stället anser länsstyrelsen att nollalternativet ska vara det framtida läge som uppstår om 30 eller 40 år, efter att brytningen avslutas i slutet av 2022 och brotten sedan fylls med vatten. Detta menar länsstyrelsen ska jämföras med de samlade effekterna av ytterligare fyra års brytning och vattenpumpning i verksamhetens mest miljöstörande slutfas.

Endast med detta nollalternativ anser länsstyrelsen att man får med de kumulativa effekterna som brytningen ger upphov till, alltså både den historiska påverkan och nästkommande fyra års brytning, bland annat på grundvattennivåerna.

– Det Cementa yrkar på är att man ska pröva förändringen mellan att den fortsatta verksamheten inleds tills att den avslutas efter ytterligare fyra års stenbrytning. Då skulle man kunna söka ett nytt tillstånd varje år och aldrig behöva ta ansvar för den ackumulerade historiska påverkan från bolagets tidigare bortpumpning av yt- och grundvatten, säger Anneli Bergholm Söder.

Cementa, å sin sida, menar att den historiska påverkan som brytningen har haft redan är prövad i domstol och har fått tillstånd.

Naturvårdsverket: ”Anekdotisk bevisföring”

Länsstyrelsen anser inte heller att Cementa har lyckats styrka sina påståenden, till exempel när det gäller risken för påverkan på Gotlands viktigaste dricksvattentäkt, Tingstäde träsk. Dessutom saknar länsstyrelsen åtgärder för att minska halterna av uran och nitratkväve i vattnet som leds från File hajdar tiill Anerån.

Cementas kalkbrott väster om Slite på Gotland. Arkivbild. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Även Naturvårdsverket tycker att Cementas ansökan ska ogillas. Underlaget är inte tillräckligt, anser Naturvårdsverket, och yrkar i först hand på att domstolen ska avvisa ansökan och i andra hand avslå den.

Cementas kalkstensbrytning riskerar att påverka miljön i Natura 2000-områdena Hejnum Kallgate, Kallgatburg och Bojsväter och kräver därför ett särskilt tillstånd enligt miljöbalken. Men Naturvårdsverket anser att Cementa använder sig av anekdotisk bevisföring och tycker att det är en stor brist i underlaget att bolaget inte tillstår några osäkerheter. ”Givet dessa osäkerheter blir det därför svårt att veta hur mycket indata som verkligen behövs för att modellen ska kunna anses vara tillräckligt vetenskapligt robust för en Natura 2000-bedömning”, skriver myndigheten.

Men Cementa protesterar mot beskrivningen och tycker inte att de använder sig av anekdotisk bevisföring. ”Vårt underlag är unikt omfattande”, skriver bolaget i mejl till Ny Teknik.

Vill bygga ett nytt vattenverk

Cementa har på sin hemsida och i marknadsföring pekat på att bolaget planerar att genomföra flera åtgärder för att trygga vattenförsörjningen på Gotland. Det handlar bland annat om att magasinera det vatten som tränger in i kalkstensbrotten och använda det för att producera dricksvatten. Bolaget säger sig vara villigt att bekosta ett nytt vattenverk för den allmänna försörjningen på norra Gotland.

– Uppsamlingsförmågan av vatten är en fundamental utmaning för hela Gotland. Täkterna utgör en resurs för att lagerhålla vatten och spara det till den torra delen av sommaren, säger Karin Comstedt Webb.

Karin Comstedt Webb. Foto: Cementa

Cementa håller på med en förstudie om vattenverket men kan i dag inte svara på hur mycket det skulle kosta.

– Det blir VA-huvudmannen, Region Gotland, som äger vattenverket, men däremot vi som kommer att bekosta det. Vi ser det som en självklarhet att ge tillbaka till närsamhället, säger Karin Comstedt Webb.

Men för att det ska bli av talar cementjättens vice vd om att ”långsiktighet” måste finnas på plats. I praktiken behövs tillstånd för vattenverksamheten i form av vattendomar. Det kommer Cementa att ansöka om i sin långsiktiga tillståndsansökan för kalkbrytning, som gäller ytterligare 20 eller 30 års brytning vid Slite. Bolagets plan är att lämna in en sådan ansökan i vår.

Två miljoner kubikmeter vatten pumpas bort

Cementa utreder också möjligheten att förbättra vattenförsörjningen till känsliga Natura 2000-områden, till exempel restaurering av strandvallar eller en höjning av en fördämning.

Enligt Karin Comstedt Webb är det ungefär två miljoner kubikmeter vatten som varje år samlas i bolagets stenbrott Västra brottet, File hajdar och Östra brottet. Vattnet kommer dels från regn, dels från inträngande grundvatten och pumpas i dag ut i Östersjön. En del av vattnet vill Cementa i framtiden ska gå till dricksvattenproduktion, medan en del kan användas till känsliga naturområden.

Men åtgärderna för Natura 2000-områdena och vattenverket ligger längre fram i tiden. På sin hemsida skriver Cementa att det kommer att ta mer än fyra år att få vattenverket på plats.

Och dessa åtgärder tycker inte länsstyrelsen att domstolen ska ta någon hänsyn till i sin prövning, enligt inskickade handlingar. Varken eventuella kommande satsningar i Slite eller eventuella framtida skyddsåtgärder ska vävas in i domstolens bedömning, menar länsstyrelsen.

Mark- och miljödomstolen ska ge sitt utslag om den fyraåriga tillståndsansökan den 13 december.

Cementa och tillstånden

Den 6 juli 2021 avvisade Mark- och miljödomstolen Cementas ansökan om ett nytt 20-årigt tillstånd för kalkstensbrytning i Slite på Gotland.

Cementa överklagade till Högsta domstolen, som sa nej till att ta upp ärendet den 25 augusti förra året.

För att undvika cementbrist föreslog regeringen en lag som skulle öppna för tillfälliga undantag i miljöbalken och göra det möjligt för regeringen att bevilja ett tillfälligt tillstånd.

Lagrådet sade nej till regeringens förslag, men regeringen gick vidare med en proposition. Den 29 september röstade riksdagen enhälligt ja till lagförslaget.

Därefter gav regeringen den 18 november klartecken för Cementa att fortsätta bryta kalksten till den sista december 2022.

Nu söker Cementa tillstånd för ytterligare fyra års brytning av kalksten och märgelsten vid Slite. Med det tillståndet räknar Cementa med att undvika glapp i sin cementleverans medan den långsiktiga ansökan, för 20–30 års ytterligare brytning, prövas.

Linda Nohrstedt

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt