Blinda fick synen tillbaka av svensk implantat – av protein från gris

2022-08-15 11:19  

Tjugo personer med ögonsjukdom har fått synen tillbaka tack vare ett nytt svenskutvecklat implantat. Biomaterialet har tagits fram för att efterlikna vår hornhinna.

Nära 13 miljoner människor globalt beräknas vara blinda för att deras hornhinnor har förlorat sin funktion. I dag försöker man främst ge dem synen tillbaka genom att transplantera hornhinnor från mänskliga donatorer. 

Men det finns inte tillräckligt många donatorer, och dessutom är tillgången på behandlingen också den begränsad. I dagsläget får en av 70 patienter en transplantation, berättar Linköpings universitet i ett pressmeddelande. Forskare vid universitetet och det Linköpingsbaserade bolaget Linkocare Life Sciences har utvecklat ett alternativ, som kan ge fler tillgång till behandling.

Utgår från grishud

Våra hornhinnor består huvudsakligen av proteinet kollagen. Forskarnas implantat utgår från kollagenprotein från grishud, som är en restprodukt från matindustrin och därför ska vara både tillgänglig och billigare än alternativen.

Läs mer: Genombrottet är nära – men när kan vi äta glass av odlad mammutmjölk?

Forskarna sätter ihop kollagenmolekyler till en hydrogel och stabiliserar materialet, som i slutänden består av 90 procent vatten och 10 procent kollagen.

Mehrdad Rafat, adjungerad universitetslektor vid institutionen för medicinsk teknik på Linköpings universitet. Han är också den som har patent på biomaterialet genom det egna Linköpingsbaserade bolaget Linkocare. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

– Det är därför det är säkert och ögonen kan acceptera materialet som något eget, förklarar Mehrdad Rafat, adjungerad universitetslektor vid institutionen för medicinsk teknik på Linköpings universitet, för Ny Teknik.

Han är också den som har patent på biomaterialet genom det egna Linköpingsbaserade bolaget Linkocare.

Läs mer: Nytt covidvaccin ersätter de ursprungliga

Implantatet har tidigare testats i labbmiljö, samt på kaniner och grisar. Nu har forskarna även testat sitt material i en klinisk pilotstudie på 20 personer med keratokonus, en sjukdom som innebär att hornhinnan förtunnas.

– Det är första gången som patienter med något slags hornhinneblindhet har behandlats med en biokonstruerad hornhinna gjord av grishud. Det är en viktig milstolpe för oss, eftersom vi nu också har kunnat visa att vår metod är både säker och effektiv, säger Mehrdad Rafat.

Tre fick perfekt syn

Implantatet förs in i patientens befintliga hornhinna genom ett litet snitt som kan göras med avancerad laser eller enklare kirurgiska instrument. Alla deltagare fick efter operationen en bra syn. Fjorton av deltagarna var blinda före operation, men har med hjälp av implantatet fått synen tillbaka. Tre av de tidigare blinda deltagarna fick efter operationen perfekt syn. 

Fortfarande två år efter operation har forskarna inte noterat några komplikationer hos patienterna. 

Tjugo personer med ögonsjukdom har fått synen tillbaka tack vare ett nytt svenskutvecklat implantat. Foto: Thor Balkhed/Linköpings universitet

Huvudsyftet med pilotstudien var att bekräfta att implantatet var säkert även för människor. Att det även visade sig vara så effektivt var något av en överraskning, säger Mehrdad Rafat till Ny Teknik.

När han och hans kollegor började jobba med griskollagen för ungefär 11 år sedan var de ute efter att utveckla ett material som kunde få en överkomlig prislapp och bli och brett tillgängligt. De ville att deras material skulle kunna göra en verklig påverkan på människors liv, och inte stanna kvar i labbet. Men då fanns det en del motstånd från andra forskare mot att utgå från griskollagen.

– Efter drygt tio års tid kan vi nu visa för både kritikerna och oss själva att det här fungerar, säger Mehrdad Rafat.

Ute på marknaden om två år?

En av fördelarna med biomaterialet är att det kan massproduceras och lagras minst två år. Det kan jämföras med donerade hornhinnor, som måste användas inom två veckor.

I pilotstudien har forskarna testat två varianter av sitt implantat, med olika tjocklek. I framtida studier vill forskarna göra fler anpassningar av implantatet, till exempel ta fram det i fler storlekar och fler tjocklekar. Förhoppningen är att kunna erbjuda implantaten på marknaden inom två år. 

Pilotstudien har letts av forskare vid Linköpings universitet och bolaget Linkocare Life Sciences.

Resultaten har presenterats i den vetenskapliga tidskriften Nature Biotechnology.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt