5 saker du behöver veta om Crispr och patentstriden

2018-09-20 07:53  

Vem har egentligen rätt till patenten för den grundläggande Crispr Cas9-tekniken? Frågan har gett upphov till en utdragen vetenskaplig patentstrid där ära och enorma summor pengar står på spel.

1. Vilka uppfinnare är inblandade?

På ena sidan står Jennifer Doudna, professor vid University of California, Berkeley tillsammans med Emmanuelle Charpentier, professor och föreståndare vid Max Planck-institutet för infektionsbiologi samt gästprofessor vid Umeå universitet, tidigare verksam vid universitetet i Wien. På andra sidan står Feng Zhang vid Broad Institute, samägt av MIT och Harvard.

2. Vad går patentstriden ut på?

Huvudfrågan är om Broad Institute ska få rätt till patent på en vidareutveckling av den grundläggande Crispr Cas9-tekniken, det som förenklat brukar kallas ”gensaxen”, trots att UC Berkeley har fått patent på ursprungsprincipen.

Dessa patent är enligt Annika Unge, europatentombud på Valea, ett svenskt konsultföretag inom immaterialrätt, särskilt intressanta eftersom ”tekniken som ska skyddas, eller som man försöker skydda, är brett definierad”. Därmed täcker patentskyddet många olika tillämpningar av gensaxen.

Läs mer: Forskare: EU-beslutet hotar växtforskning

Enligt Valea har tekniken stor potential och är förknippad med stora ekonomiska intressen.

Parterna ifrågasätter giltigheten i den andra sidans patent.

– Tvisten i USA handlar inte om UC Berkeleys patenträttigheter, utan enbart om Broad Institutes. Jennifer Doudna har gjort jämförelsen att Broad Institute inte kan få rätt till ”de gröna tennisbollarna”, eftersom UC Berkeley redan har beskrivit ”tennisbollarna” i sig, förklarar Niklas Mattsson, europapatentombud på Awa för Ny Teknik.

3. Vad är bakgrunden till patentstriden?

Forskarna Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier publicerade sin banbrytande Crispr-studie i den vetenskapliga tidskriften Science i juni 2012. Där kunde de visa att Crispr Cas9-tekniken fungerar för genredigering i prokaryota celler, encelliga organismer som saknar en cellkärna med kärnmembran. Hit hör bakterier. Strax innan hade de lämnat in en patentansökan på denna teknik, som senare beviljades.

Läs mer: Med gensaxen kan vi förändra livets kod

Forskaren Feng Zhang, verksam vid Broad Institute, publicerade i februari 2013 en studie, även denna i Science. Studien visade hur gensaxen kunde användas i eukaryota celler, vilka omfattar bland annat djur och växter. Han lämnade in och beviljades en patentansökan för tekniken.

Enligt Feng Zhang och Broad Institute var anpassningen av Crispr-tekniken till eukaryota celler inte självklar. Därför kan deras uppfinning stå för sig själv, anser de. Motparten menar att Broad Institutes anpassning av Crispr till eukaryota celler inte var någon uppfinning i sig, utan en uppenbar anpassning av deras teknik.

4. Hur är det med parternas patent i USA respektive Europa?

Broad Institute blev snabbt beviljade ett patent i USA på användning av Crispr Cas9-tekniken i eukaryoter. Motparten har överklagat detta eftersom de anser sig ha ensamrätt även på den användningen av tekniken.

Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier-sidan har fått ett beviljat patent på användningen av den grundläggande tekniken i USA, så diskussionen gäller bara om Broad Institute också ska få sitt patent.

Det amerikanska patentverkets överklagandenämnd menar att Broad Institutes anpassning är en egen uppfinning, och därmed ska de få behålla sitt patent. UC Berkeley överklagade nämndens beslut i federal domstol, men även domstolen har nu gett Broad Institute rätt.

Läs mer: Förbisedde biokemisten löste gensaxgåtan innan genombrottet

Den enda möjligheten som återstår är att överklaga beslutet till USA:s högsta domstol, men där är det osannlikt att de får prövningstillstånd, enligt den svenska patentexperten Niklas Mattsson.

I Europa är läget lite tvärtom. Det europeiska patentverket, EPO, har beviljat University of California, Berkeley ett brett patentskydd av Crispr Cas9-tekniken. Broad Institutes europeiska patentansökan beviljades, men ogiltigförklarades sedan i en invändningsprocess på grund av en juridisk teknikalitet.

Det finns många pågående ansökningar både i USA och Europa, och det kan därför dröja innan vi får klarhet i vad som gäller, säger Niklas Mattsson på Awa.

5. Vilken roll spelar patentstriden för forskare och kommersiella aktörer som vill använda gensaxen?

Den som har rätt till patenten för den grundläggande Crispr Cas9-tekniken kan förbjuda andra att använda den. För att få använda gensaxen i kommersiellt syfte kommer man att behöva patentägarens tillstånd och sannolikt även betala licensavgifter, säger Annika Unge på Valea.

Läs mer: Forskare vill behandla infertilitet med genteknik

I dag finns det minst två lager av patentskydd i USA. Det patent som omfattar Jennifer Doudnas och Emmanuelle Charpentiers arbete ger dem rätt att stoppa användning av Crispr-tekniken brett, förklarar Niklas Mattsson på Awa.

– Broad Institute kan å sin sida förbjuda användningen av Crispr på eukaryota celler. Så länge parterna inte kommer överens finns ett limboläge där företag antingen får fortsätta arbeta med tekniken på egen risk, eller köpa licens av båda, säger han till Ny Teknik.

För forskare inom akademin ser det något ljusare ut eftersom de ofta får använda patenterad teknik på andra licensvillkor, inte sällan gratis.

Källa: Annika Unge, europatentombud på Valea och Niklas Mattsson, europapatentombud på Awa.

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt