5 frågor och svar om flygtrafikens utsläpp

2018-04-27 06:00  

Hur kan mer biobränsle i flyget påverka klimatet och vad är egentligen höghöjdseffekter? Ny Teknik ställer fem centrala frågor om flyget.

Flyget står bara för några procent av det fossila koldioxidutsläppet globalt, varför är det sådant fokus på just flyget?

Flyget beräknas stå för drygt 2 procent av koldioxidutsläppen globalt, 4-5 procent om vi räknar in utsläppen av vattenånga och kväveoxider på hög höjd som ger indirekta klimateffekter. Det kan låta lågt, men ur ett individperspektiv är en lång flygresa den enskilt mest klimatpåverkande aktivitet vi kan företa oss om vi tittar på mängden utsläpp på kort tid. Den som flyger exempelvis Göteborg-Phuket tur och retur bidrar till 799,9 kilo koldioxidutsläpp, enligt Icaos räkneverktyg.

Enligt Naturskyddsföreningen bör vi inte släppa ut mer än ett ton växthusgaser per individ och år på sikt, om vi ska minska risken för stora, oåterkalleliga klimatförändringar. I dag ligger siffran på drygt tio ton per person och år.

Eftersom vi flyger allt mer kan svenskarnas flygresande ha samma klimatpåverkan år 2030 som år 2017, även om vi har ersatt allt det flygbränsle som i dag tankas i Sverige med biovarianter, enligt beräkningar från KTH och Greenpeace.

Läs mer: Svenskt grönt flygbränsle ligger ständigt flera år bort

Hur mycket flyger vi?

Antalet flygpassagerare ökade med 7,1 procent globalt under 2017 jämfört med året innan, enligt Internationella civila luftfartsorganisationen Icao. Totalt transporterade flyget 4,1 miljarder människor förra året, att jämföra med 3,7 miljarder år 2016.

Svenskarnas internationella flygresor uppskattades till cirka 11 miljoner ton koldioxidekvivalenter år 2014, vilket motsvarade utsläppen från all bilkörning i Sverige samma år.

Våra inrikes flygningar stod för 553 000 ton koldioxidekvivalenter år 2016, att jämföra med 511 000 ton koldioxidekvivalenter året innan, enligt siffror från Naturvårdsverket.

Läs mer: 5 vägar till grönt biobränsle

Vad är höghöjdseffekter?

Kväveoxider och vattenånga är klimatvärmande på hög höjd, över cirka 8 000 meter. Forskare är oeniga om hur stor höghöjdseffekten faktiskt är, mycket tyder i alla fall på att kortare och lägre flygningar ur detta hänseende är bättre än längre och högre.

Hur mycket biobränsle skulle inrikesflyget behöva för att ersätta det fossila bränslet?

Inrikesflyget använder drygt 2 TWh drivmedel per år, det motsvarar cirka 1,5 procent av den årliga svenska bioenergitillförseln.

Läs mer: Här är de svenska satsningarna på bioflygbränsle

Hur kan mer biobränsle i flyget påverka klimatet?

Om vi fortsätter att flyga mer skulle biobränsle kunna kompensera för ökningen när det gäller koldioxidutsläpp, möjligen mer, enligt KTH-forskaren Jonas Åkerman. Huvuddelen av höghöjdseffekterna, det klimatvärmande utsläpp som flygplan bidrar till när de är på över ungefär 8 000 meters höjd, kommer att bestå även om vi använder 100 procent biobränsle, men det innebär också att en mindre del kan försvinna, uppger han.

– Biobränsle är definitivt en del av lösningen, men det kommer inte att räcka. Det behövs också styrmedel för att begränsa ökningen av flygandet, säger Jonas Åkerman.

Källor: Icao, Svenskt Flyg, Naturvårdsverket, Energimyndigheten, Fossilfritt Sverige, KTH, Greenpeace, Trafikanalys, Jonas Åkerman

Ania Obminska

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

Här är reglerna för kommentarerna på NyTeknik

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Aktuellt inom

Debatt