Teleskop på månens baksida ska ta in outforskade frekvenser

2020-04-19 07:01  
Lunar Crater Radio Telescope. Foto: Saptarshi Bandyopadhyay

Nasa-forskaren vill anlägga ett radioteleskop i en 3,5 km bred krater på månens baksida. Storleken innebär att man kan fånga outforskade våglängder.

USA:s ankomst till månen 2024 i Artemisprojektet ska utgöra ett första steg mot en permanent närvaro. I dokumentet "Nasa's Plan for Sustained Lunar Exploration and Development" konstaterar rymdmyndigheten att ett framtida Artemis Base Camp kan hamna i Shackelton-kratern på månens sydpol. Den ska ha utrymme för fyra astronauter med resurser för en vistelse i en vecka.

Från en robotutvecklare vid Nasas Jet Propulsion Laboratory, kommer nu ett udda förslag på ett komplement till månbasen. Saptarshi Bandyopadhyay kallar sitt projektet för "Lunar Crater Radio Telescope".

Renderingen påminner om Dödsstjärnan i Star Wars-filmerna. Där har den klotformade rymdbasen sin egen krater i form av en nedsänkt parabolantenn, som utgjorde 1977 års framtidsvision av ett gigantiskt laservapen.

Läs mer: Nu öppnar Marianergravens djup för besökare

Bandyopadhyays radioteleskop skulle byggas av robotar i en existerande månkrater. Tanken är att placera ett gallerverk som är en kilometer brett i en krater som mäter 3,5 kilometer. Därmed skulle det vara det största radioteleskopet i sitt slag hittills, omkring den dubbla storleken mot jordens vidaste exemplar.

Med den storleken kan man fånga in ultralånga våglängder, från tio till 50 meter – vilket innebär frekvenser under 30 MHz. Enligt robotforskaren skulle en placering på månens baksida öka möjligheterna till att studera våglängder som i dag inte utforskas av existerande radioteleskop. Dessutom skulle anläggningen vara avskärmad från jordens störande signaler, satelliter såväl som solens radiobrus.

John Edgren

Mer om: Rymden Månen

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer