Kladdigt jobb återvinna avloppsenergi

2008-05-20 23:00  

Att sätta en värmeväxlare på avloppsröret har sina problem. Och det är tveksamt om kommunen tillåter det.

I förra numret undradeRoland Anderssonom det fanns någon möjlighet att återvinna all den energi som försvinner ut i avloppet i form av varmvatten från bad, dusch, disk och tvätt. Varför har man inte en värmeväxlare som på något sätt kopplas till husets värmesystem?

– Jodå, det går i och för sig, svarar läsarna. Men det medför en hel del problem.

Svar:

Att ta tillvara värmeni utgående tappvarmvatten försvåras av att vattnet även kan innehålla matrester och liknande, som kan sätta igen en värmeväxlare. Praktiskt innebär detta krav på filter som skall rengöras mycket ofta för att inte börja lukta illa.

Den ekonomiska vinsten blir dessutom relativt liten, och det blir mycket svårt att uppväga kostnaderna för värmeväxlare, underhåll och filterproblematik.

Det är mer lönsamt att inrikta sig på att återvinna värmen i frånluften och minska luftläckagen, även om sådant ofta kan vara svårt att göra i efterhand.

Henrik Silvervarg

Svar:

Att utvinna värmeenergiur spillvarmvatten från villan attraherade mig redan när familjen byggde nytt 1991. Jag började kolla möjligheterna, och fann snart att en värmeväxlare värd namnet troligen skulle korka igen av fettavlagringar tämligen snart. En riktigt bra värmeväxlare har många relativt smala kanaler för att få ett så bra effektivitetstal som möjligt.

Visst, en koaxialt byggd motströms ”Twin Tube Heat Exchanger” (vet ej vad den heter på svenska, men den består i princip av ett rör inuti ett annat) skulle nog klara igenslamningsproblematiken, men effektiviteten kanske inte blir så bra.

Men nu till det verkliga problemet. En av våra entreprenörer sade att kommunen inte tillåter att man kyler sitt avloppsvatten hur som helst. Det ska ha med fettansamling i de kommunala avloppsstammarna att göra.

Spillvarmvattnet lär hålla dem rena till en viss grad. Den som vill försöka återvinna det uti varmvattnet befintliga värmet bör först tala med kommunen och sedan försöka hitta en okomplicerad värmeväxlare som inte har för krångliga strömningsvägar.

Man kan grovberäkna den återvunna energimängden med formelnW=mc(?T). Man måste bara ha en uppfattning om värdet på ­?Töver växlaren, och dessutom ungefär hur mycket varmvatten man spolar ut.

Robert Svensson, Landvetter

PS: Bästa spartisetom ni har tonårsdöttrar (vilket är liktydigt med stor vattenkonsumtion):

Sätt en manipuleringssäker timer på varmvatten­kranen så att det blir iskallt i duschen efter fyra minuter. Supereffektiv metod som spar massor av vatten, pengar och uran.

Här är en fläktfråga som fått svar:

Fråga:

Åt vilket håll bör fläkten i en dator fläkta för att kyla optimalt? Mot processorn? Eller åt andra hållet, så att det skapas ett lågtryck runt flänsarna?

David Gillblom, Göteborg

Svar:

Om man bara ser till kylningen av processorn, lösryckt från resten av datorlådan, ger blåsning av luft på kylflänsen bättre kylförmåga. Nackdelen är att man sprider ut den varma luften från processorkylaren i datorlådan, och därmed riskerar att få dålig cirkulation på luften i lådan.

Trots denna nackdel visar praktiska tester att det nästan alltid är fördelaktigast att låta fläkten blåsa på kylflänsen.

Väl uttänkta lösningar på luftflödet kan välja att vända fläkten, men då främst för att få ett bättre luftflöde till övriga komponenter i datorlådan utan att addera fler fläktar.

Henrik Silvervarg

Det är ni läsare som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.

Skicka svar och nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer