Göran Gustafssonpristagarna 2013 har utsetts

2013-04-04 14:06  

Fem av Sveriges främsta yngre forskare får 4,75 miljoner kronor var.

Göran Gustafssonprisen hör till de mest eftertraktade och prestigefyllda prisen bland yngre svenska forskare. Årets fem pristagare delar på nästan 24 miljoner kronor och belönas för forskning i så skilda ämnen som stokastiska optimeringsproblem, snabbare och mindre elektronik, sätt att bekämpa sjukdomsframkallande bakterier, skräddarsydda behandlingar och målsökande substanser som kan bota cancer.

2013 års Göran Gustafssonpriser tilldelas för

Matematik

till Johan Wästlund, docent i matematik, Chalmers tekniska högskola och Göteborgs universitet, ”för hans uppmärksammade bidrag till teorin för stokastiska optimeringsproblem, särskilt vad gäller handelsresandeproblemet”.

Nej, det går inte att förutsäga framtiden genom att titta i en kristallkula eller spå i teblad. Men det går faktiskt ofta att med matematikens hjälp i förväg lista ut hur något ska gå.Johan Wästlund studerar hur stokastiska (slumpmässiga) processer kan användas för att lösa allmänna problem.

Tänk er en handelsresande som har i uppgift att besöka en rad orter för att ta upp beställningar på sina varor. I vilken ordning ska han besöka orterna för att resan ska bli så kort som möjligt?

Handlar det om bara några få orter är problemet enkelt. Man ser lätt den kortaste vägen på en karta. Men blir det många orter som ska besökas växer antalet möjliga resrutter exponentiellt. Det blir svårt att kalkylera den kortaste rundturen.

Johan Wästlund har låtit en slumpgenerator leverera avstånd mellan noll och ett mellan fingerade orter. Han har funnit att längden av den optimala rutten faktiskt inte ökar med antalet orter, utan i stället alltmer närmar sig 2,04.

Hans forskning syftar till att ta fram algoritmer som utnyttjar det faktum att man redan från början kan gissa hur bra lösning man kan hoppas på.

Fysik

till Mats Fahlman, professor i ytors fysik och kemi, Linköpings universitet, ”för forskning inom enkristallina filmer av organiska halvledare och multilager för tillämpningar inom organisk elektronik och spinntronik”.

En rad moderna applikationer inom elektronik, som solceller och lysdioder, använder sig av fenomen som har med övergången mellan olika material att göra. Mats Fahlman studerar gränsyt­fenomen hos både organiska och oorganiska material, men även det nya fältet spinntronik – spinnbaserad elektronik. Med hjälp av magnetfält kan man få elektroner att spinna i en viss riktning. Mats Fahlman har visat att man kan skapa gränsytor som fungerar som spinnfilter, de är bara genomsläppliga för elektroner med en viss riktning på spinnet.

Kemi

till Fredrik Almqvist, professor i organisk kemi, Umeå universitet, ”för hans arbete med utveckling av nya organiska substanser som verktyg för bekämpning av bakteriella infektioner och amyloidsjukdomar”.

När penicillinet upptäcktes och började tillverkas i stor skala efter andra världskriget trodde många att vi hade det perfekta botemedlet mot en rad farliga infektionssjukdomar. Tyvärr visade det sig att bakterierna med tiden muterade och blev resistenta mot allt fler typer av antibiotika.

– Det krävs en ny angreppsmetod, säger Fredrik Almqvist. Om vi i stället för att döda de sjukdomsalstrande bakterierna kan avväpna dem kan vi hejda resistensutvecklingen.

Många bakterier, som vanliga e. coli som orsakar urinvägsinfektion, har hårliknande utskott – pili – med vilka de fäster vid kroppens celler och orsakar infektion. Fredrik Almqvist har utvecklat ”frisörmolekyler” som ”klipper” bort utväxterna så att bakterierna inte kan fästa, utan sköljs bort av kroppsvätskorna.

Molekylärbiologi

till Kerstin Lindblad-Toh, professor i komparativ genomik, Uppsala universitet, ”för sina studier av däggdjurs arvsmassa, vilka lett till identifiering av de delar i arvsmassan som är funktionella”.

Hunden är inte bara människans bästa vän, den är dessutom det däggdjur som mest av alla utsätts för samma miljöpåverkan som vi. Det antas att hundens ursprung är vargar som vant sig vid att nalla matrester ur bofasta människors sophögar och med tiden blivit domesticerade. Tamhundens genom har sedan genom årtusendena kommit att skilja sig alltmer från vargens. Inte minst genom att hunden har fått förmågan att smälta kolhydrater, något som vargen saknar.

Kerstin Lindblad-Toh studerar vilka gener som förändrats när hunden domesticerades. Hon söker också efter sjukdomsalstrande gener. Hundarna och människor har nästan samma genuppsättning och lever i samma miljö, de har också samma sjukdomar, som epilepsi, cancer, diabetes, hjärt- och inflammatoriska sjukdomar. Och det är lättare att finna generna för anlagen för sjukdomar hos hundarna än hos människorna.

– Nej, vi gör inga hemska experiment på våra fyrfota vänner. Vi studerar data och prover som vi får från landets veterinärmottagningar.

Medicin

till Thomas Helleday, professor i translationell medicinsk forskning och kemisk biologi, Karolinska Institutet, ”för sitt imponerande arbete med att ta fram nya cancerläkemedel inriktade på defekta DNA-reparationsmekanismer i cancerceller”.

Cancerceller är degenererade kroppsceller. Någonting har slagit slint i arvsmassan, och cellerna fungerar inte längre som de ska. I själva verket skiljer sig cancerceller en hel del från friska celler – de liknar mer bakterier. Om man fann något som cancercellen behöver för sin överlevnad, men som vanliga kroppsceller inte behöver, skulle man kunna bekämpa cancern genom att se till att cellerna inte fick tillgång till just detta ämne.

Och det är precis vad Thomas Helleday har gjort. Han och hans grupp började om från scratch och fann ett sådant ämne – ett protein kallat MTH1. Och de har funnit att ett ämne vid namn TH588 hämmar MTH1 och svälter ut cancercellerna.

– Det fungerar, säger Thomas Helleday, men det botar inte cancern. Sjukdomen blir bara kronisk.

Prissumma: Varje pristagare får totalt 4,75 miljoner kronor. Därav 4,5 Mkr i forskningsanslag, fördelat på tre år, samt ett personligt pris på 250 000 kronor.

Prisutdelningen äger rum fredag 5 april på Vetenskapsakademiens högtidssammankomst i Konserthuset, Stockholm.

Mer information om Göran Gustafssonprisen finns på Vetenskapsakademien webbsajt http://kva.se

Skohandlaren som blev stordonator

Göran Gustafsson var entreprenören från en liten by utanför Gällivare som började som skogsarbetare, tjänade sedan pengar som skohandlare för att sluta som fastighetsmagnat. I slutet av 1980-talet, när fastighetspriserna stod på topp sålde han sitt fastighetsimperium och bildade sina två stiftelser för naturvetenskaplig och medicinsk forskning. I dag har Göran Gustafssonstiftelserna ett kapital på över två miljarder kronor.

Göran Gustafsson ägde också en tid det anrika auktionshuset Bukowskis, men sålde det 2006 till olje- gas- och gruvfamiljen Lundin.

– För Lundin balanserar oljekällor och oljemålningar varandra på ett utmärkt sätt då de senare aldrig sinar, sa Karl Gustafsson till ekonomisajten E24 när affären blev klar.

Bakom varje stor förmögenhet ligger ett brott”, hävdade på sin tid författaren Honoré de Balzac, och Lundins har länge anklagats för skumraskaffärer med korrupta regeringar i tredje världen. De har också beskyllts för att vara ansvariga för inbördeskrig och massakrer i Sudan och Etiopien. En kampanj på internet kräver därför bojkott av Bukowskis och dess dotterföretag Tensta konsthall.

Kanske borde familjen Lundin snarast donera hela sin förmögenhet till forskningsändamål för att förbättra sitt renommé?

Kaianders Sempler

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt