Forskare: ”Jag kan själv hitta tio supernovor om dagen”

2021-02-17 10:20  

Den röda superjätten Betelgeuse har väckt nytt intresse för supernovor när det spekulerats om att stjärnan snart ska explodera. Jesper Sollerman forskar på supernovor och har tillgång till världens bästa supernovahittare.

En stjärna som exploderar kallas för en supernova, en väldigt kraftig och ljusstark explosion. Under 2020 rapporterade Ny Teknik om att den röda superjätten Betelgeuse tappat i ljusstyrka under flera månader. Flera forskare trodde att det var ett tecken på att stjärnan inom kort skulle explodera.  

När Betelgeuse exploderar kommer det att synas lika starkt som fullmånen på himlen. Förra vintern var det flera, även utanför forskningsvärlden och bland annat på Twitter, som hoppades att det skulle hända inom kort. 

Enligt en ny studie som analyserat mätdata från perioden då ljusstyrkan avtog kommer det att dröja runt 100 000 år innan Betelgeuse exploderar. Men det går att se andra supernovor, även om de inte syns lika bra som Betelgeuse kommer att göra när den väl exploderar.

Jesper Sollerman, professor i astronomi på Stockholms universitet, har ett stort intresse för exploderande stjärnor och är med och forskar på resultat från teleskopet Zwicky Transient Facility (ZTF) i Kalifornien. Teleskopet hittar fler supernovor än vad något annat tidigare gjort. 

– Jag har tillgång till världens bästa supernova-hittande teleskop i Kalifornien. På 80-talet hittade man kanske en supernova i månaden, nu kan jag själv hitta tio stycken om dagen, säger Jesper Sollerman. 

Stjärnan Betelgeuse avtog i ljusstyrka under flera månader förra vintern. Foto: Science Photo Library/TT

På 90-talet, när Jesper Sollerman började forska på supernovor, var det fortfarande amatörastronomer som hittade de flesta supernovorna. Men i dag är det teleskopet ZTF som hittar flest, och det tack vare tekniska landvinningar. 

– Teleskopet har världens största kamera och använder mycket datorkraft för att bearbeta bilderna i realtid. Vi har en mjukvara som hjälper till att hitta vad som är nytt i bilderna. Vi har tränat den genom att säga hur en supernova ser ut, på så sätt kan vi gå igenom ett par hundra tusen supernovakandidater varje natt och få ner till hundra supernovor som jag sedan kan titta på, säger Jesper Sollerman.

Teknikutvecklingen kommer inte att avstanna 

Ny teknik leder till att observationer av rymden fortsätter att bli mer automatiserade vilket ger astronomer mer tid att analysera och förstå de fenomen som kartläggs. 

–  I framtiden kommer det att vara helt robotiserade teleskop som både hittar och undersöker supernovor. Ett teleskop som hittar supernovorna och berättar för ett annat teleskop vart det ska titta och undersöka närmare. Just i dag är jag mellanhand då jag och teleskopen inte alltid håller med varandra om vad som är en supernova, men i förlängningen kommer det att ske automatiskt, säger Jesper Sollerman.

För Jesper Sollerman är det själva upptäckten av supernovorna som är spännande. Och svårigheten uppstår i att man inte vet när en stjärna kommer att explodera. Att ha tillgång till ett teleskop som kan observera stora delar av natthimlen och hundratusentals galaxer hjälper, då kan man observera tillräckligt många galaxer för att varje natt hitta nya supernovor.  

–  Vi vet inte om det kommer explodera nästa vecka, eller om 50 000 år. Vi får se till att vara beredda, säger Jesper Sollerman. 

Så blir en stjärna en supernova

I en stjärna råder det konstant kraftbalans. Gravitationskraften trycker inåt mot stjärnans mitt medan förbränningen i stjärnan skapar ett tryck utåt.  

När en stjärna får slut på bränsle så slutar plötsligt trycket utåt. Om stjärnan är tillräckligt massiv, flera gånger större än vår sol, kan detta leda till en supernovaexplosion. När trycket utåt försvinner får gravitationskraften stjärnan att snabbt kollapsa, vilket i sin tur skapar en stark chockvåg utåt som får de yttersta delarna av stjärnan att explodera.  

Efter supernovaexplosionen lämnas stjärnans komprimerade kärna kvar. Ifall stjärnan är tillräckligt stor så blir efterlämningen ett svart hål.  

Det finns även andra sorters supernovor. Bland annat kan supernovor uppstå i binära stjärnsystem, där två stjärnor är i omlopp kring en gemensam mittpunkt. En teori är att materia från en normal stjärna kan överföras till en så kallad vit dvärg vilket i sin tur kan leda till termonukleära reaktioner och en våldsam explosion. 

Bill Burrau

Mer om: Supernova Rymden

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Debatt

Läs mer