”Sveriges elnät måste bli smartare”

Elektrifiering, digitalisering och växande regioner skapar en ständigt ökande efterfrågan på effekt.

I Stockholm är den nuvarande infrastrukturen inte tillräcklig för att klara av att hantera de ökade behoven, visar en utredning från Miljöförvaltningen och Trafikkontoret som presenterades i april. Nyligen meddelade brödföretaget Pågen att man stoppar planerna på expansion eftersom elnätsägaren Eon inte kan garantera den extra el som krävs.

Energibranschen har en nyckelroll för att möta dessa utmaningar. Samtidigt pågår ett paradigmskifte där en allt större del av elproduktionen sker decentraliserat hos företag och privatpersoner. Vi ser exempel på hela stadsdelar där bostadsrättsföreningar utvecklar egna flexibla elsystem som ger användare och producenter nya möjligheter att använda energin smartare.

Minska elanvändningen                        

Ett sådant exempel är medborgarinitiativet Electricity i Hammarby Sjöstad som fungerar som demostad och testbädd för nya lösningar inom smart och förnybar energi, hållbara transporter och delningsekonomi. Tillsammans med staden, näringslivet, forskare och entreprenörer utvecklar man nya verktyg som tar vara på elsystemets inneboende flexibilitet.

De boende får nya möjligheter att aktivt minska sin elanvändning genom digitala tjänster som samtidigt förenklar livet och vardagen.

Dagens effektbrist beror till stor del på flaskhalsar i stamnätet som gör att det inte går att överföra tillräckligt med el från norr till söder. Men om utvecklingen med decentraliserad elproduktion fortsätter kommer trafiken snart att ta andra vägar. Då uppstår istället frågan om var de lokala producenterna kan lagra överbliven el. Det är fullt möjligt att vi inom en överskådlig tid får en situation där vattenmagasinen i norr kommer att fungera som batterier åt söder.

Snabba förändringar

För att möta denna nya verklighet måste energibranschen börja tänka lika kreativt som kunderna. Det kräver en ökad förståelse för hur elen används och ett paradigmskifte från kollektiva antaganden om kunden till individuell anpassning för varje kunds specifika behov. I ett sådant system blir energimätning, datainsamling och analys de viktigaste verktygen tillsammans med ai och andra lösningar som kan hantera snabba förändringar.

När produktionen reagerar på information från användarsidan skapas förutsättningar för flexibilitet, där vi exempelvis laddar våra bilar när elen är billig och säljer när den är dyr. Tillgången på data ger både företag och privatpersoner möjlighet att producera vår egen el och få betalt för den el vi inte använder. Effektlaster kan flyttas mellan olika funktioner i både hemmet och i samhället där den för tillfället behövs som bäst.

Simuleringsmodeller

Framtidens energisystem kräver att elnätsägarna blir bättre på att mäta data med hög upplösning i realtid och aktivt använder dessa data i balansering, styrning och anpassning.

För att den smarta staden ska bli riktigt smart behöver vi se in i framtiden för att veta vad som händer inom en timma, inom en dag eller inom en vecka. Det kräver simuleringsmodeller som bygger på användningsmönster, vilket ger en ökad förståelse för hur enskilda konsumenter påverkar elnätet.

Genom att smart integrera dessa mätdata och analyser med andra digitala system för exempelvis lokaltrafik och vädertjänst kan vi dra verklig nytta av de möjligheter som digitaliseringen erbjuder. Smarta städer och samhällen där vi kan förutsäga och effektivt anpassa oss till behoven på en bred och individuell nivå är en viktig del av lösningen för att nå målet om att göra Sverige till ett av världens första fossilfria välfärdsländer.

Staffan Movin, programchef, KTH Executive School AB

Patrik Nilsson, vd Kamstrup Sverige