”Näringslivets FoU-investeringar minskar – nu behövs en parlamentarisk beredning”

2022-10-31 10:25  

Det här är en debattartikel. Åsikterna som framförs är skribentens egna.

DEBATT. Teknikföretagen vill att en parlamentarisk forsknings- och innovationsberedning tillsätts. Sverige har de senaste tjugo åren haft en betydande minskning av näringslivets investeringar i FoU (forskning och utveckling) som andel av BNP, skriver Teknikföretagen.

En förutsättning för att vända trenden är ett ökat offentligt åtagande för att stötta näringslivets investeringar. Men i tider av kris riskerar forsknings- och innovationspolitiken i stället att prioriteras ner. Det vore ett fatalt misstag. Få andra politikområden är så avgörande för en positiv framtida utveckling för Sverige.

Det är lätt att tappa fokus när annat kräver uppmärksamhet. Den långsamma ambitionssänkningen i svensk försvarspolitik på 90-talet är ett historiskt exempel. Det resulterade i ett bryskt uppvaknade när Ryssland anföll Ukraina och nu är ljudet i skällan annorlunda och försvaret ska snabbt rustas upp. Samma öde kan vänta inom forsknings- och innovationspolitiken.

Den globala konkurrensen på området är stenhård och det är tydligt att vi står inför ett vägval; öka ambitionsnivån eller hamna på efterkälken.

Däremot kommer uppvaknandet i stället bestå i att Sverige tappat sin position som ledande kunskapsnation och det kommer – likt försvarspolitiken – ta lång tid att återhämta sig från. Det kan låta oförargligt men för ett land som baserar sin ekonomi på ny kunskap, ett högt förädlingsvärde och innovationer vore det katastrofalt. Den globala konkurrensen på området är stenhård och det är tydligt att vi står inför ett vägval; öka ambitionsnivån eller hamna på efterkälken.

Utåt sett ser allt bra ut. Sverige har en lång tradition av att vara en stark forsknings- och innovationsnation och spenderar idag cirka 3,5 procent av BNP på FoU. Nyligen placerade vi oss som nummer ett på EU:s innovationsranking.

Det är glädjande men tyvärr ingen garant för framtiden. I samma ranking sticker en särskilt oroväckande indikator ut; minskat statligt stöd för näringslivets forsknings- och innovationsinvesteringar. Detta är särskilt problematiskt eftersom ett starkt offentligt engagemang är en förutsättning för att främja näringslivets egna forskningsinvesteringar.

Nya siffror visar nämligen att näringslivets andel av de totala FoU-investeringarna i Sverige har minskat de senaste 20 åren. Sverige är dessutom det enda landet som haft en betydande minskning av näringslivets FoU-investeringar som andel av BNP när andra jämförbara länder, som Nederländerna, Schweiz och Danmark, tvärtom har haft en motsatt utveckling. Om inte trenden vänder blir den yttersta konsekvensen att företagen förlägger sin FoU-verksamhet i andra länder. Det skulle få oöverblickbara konsekvenser för flera delas av samhället. 

En stor andel av Sveriges forskning finansieras av globalt verksamma teknikföretag och ett väl fungerande forsknings- och innovationssystem är avgörande för var de ska placera sina pengar. Det vore därför generalfel att ta teknikindustrins investeringar för givet. Tvärtom behöver de värnas och stimuleras. Ett sätt att göra det är bland annat genom ett tydligare offentligt åtagande om att den forskning och utveckling som finansieras ska komma till nytta och vara relevant för näringslivet.

Det stundande Nato-medlemskapet är ytterligare ett tecken i tiden på att ökade gemensamma satsningar krävs. De geopolitiska strömningarna resulterar i att forskning och innovation i högre grad tvinnas samman med försvarspolitiken. Detta gäller inte minst den typen av forskning som resulterar i teknologier som har dubbla användningsområden, så kallad dual use, och som alltså kan användas i både civilt och militärt syfte.

EU-kommissionen är tydlig i sin färdplan för kritisk teknik för säkerhet och försvar: Medlemsländerna behöver satsa mer på denna typ av forskning. FoU inom den civila delen av industrisektorn ger återbäring till statskassan, stora spridningseffekter och främjar även direkt försvaret. Utöver att forskning och innovation alltså blir en allt viktigare faktor för den totala försvarsförmågan är det också ett av de viktigaste verktygen som står till buds för att säkerställa ökad välfärd och tillväxt, grön omställning och hitta nya lösningar på samhällsutmaningar.

Det är därför särskilt oroväckande att politikens intresse ofta lyser med sin frånvaro. För att säkerställa ett långsiktigt offentligt åtagande behövs en bred enighet om hur Sveriges forsknings- och innovationspolitik ska utformas över tid. Därför förslår vi att en parlamentarisk forsknings- och innovationsberedning nu etableras. Genom beredningen kan bred förankring över partigränser skapas, ambitionen att forskningspolitiska beslut ska fattas med tioårigt perspektiv efterlevas och attraktionskraften i företagens FoU-investeringar till Sverige öka.

Låt inte avsaknaden av ambitioner bli ännu ett bryskt uppvaknande.

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Peter Johansson, enhetschef forskning, innovation och industriell utveckling, Teknikföretagen

Mer om: Debatt FoU

Kommentarer

Välkommen att säga din mening på Ny Teknik.

Principen för våra regler är enkel: visa respekt för de personer vi skriver om och andra läsare som kommenterar artiklarna. Alla kommentarer modereras efter publiceringen av Ny Teknik eller av oss anlitad personal.

  Kommentarer

Dagens viktigaste nyheter

Debatt