Kärnkraften allt annat än miljövänlig
Uppskjutningen av Europas nya vädersatellit MSG har blivit försenad. I natt skulle den ha skjutits upp från Kourou i franska Guyana men stoppades efter att problem uppstått i styrenheten. Rymdorganisationen ESA säger till Ny Teknik att problemet är av mindre karaktär och nytt försök kommer att göras kl 00.30 i morgon, torsdag.
Dagens debatt om kärnkraftens miljöeffekter tenderar att handla om kärnkraftverken samt slutförvaringsproblematiken. Den svenska kärnkraften ger stora konsekvenser i de länder där vi köper vårt naturliga uran, 1 600 ton årligen. Den storskaliga gruvdrift som det handlar om är allt annat än miljövänlig. För att utvinna den åtråvärda uranråvaran krävs stora vattenvolymer och kemikalier som blir del av den stora mängden avfall. Detta avfall innehåller cirka 80 procent av uranmalmens ursprungliga radioaktivitet och deponeras i gruvornas omgivningar. Ämnen som torium, radium, polonium, kvicksilver och arsenik förkommer i avfallet. Miljökonsekvenserna av detta är att närliggande områden kontamineras och på längre sikt sprids avfallet via luft, grundvatten, ytvatten och sjösystem. För varje kilo bränsleråvara produceras upp till 2 000 kilo radioaktivt och tungmetallhaltigt fast och flytande avfall. Med en förbrukning på 1 600 ton blir det en betydande del avfall som förblir farligt i hundratusentals år. Så att påstå att kärnkraft är en miljövänlig energiform håller inte då hela kedjan beaktas. Dessutom får man ha i åtanke de gruvarbetare som bryter uranmalmen, de drabbas av lungcancer och andra strålningsrelaterade sjukdomar. Beräkningar visar att de svenska kärnkraftverkens drift årligen orsakar cirka 200 framtida cancerfall. Dessa drabbar som sagt kommande generationer i andra länder men skall ändå inte glömmas i dagens debatt. Petri Aasma, Göteborg
