Opinion

”Ge oss chansen att klara klimatmålen”

Jakob Lagercrantz, grundare 20-30 sekretariatet, Carl Nyberg, vd Neste AB och Gustav Melin, vd Svebio.

DEBATT. Våra skogar kommer att spela en stor roll för att minska trafikens klimatpåverkan. Men även andra restprodukter, odlade grödor, etanol och metanol samt andra bio-bensinkomponenter måste få likvärdiga villkor. Annars riskerar i stället användningen av fossila bränslen att öka, skriver Carl Nyberg, Neste AB, Gustav Melin, Svebio och Jakob Lagercrantz, 20-30 sekretariatet.

Vi välkomnar Sveriges ambitiösa mål att minska klimatutsläppen från transporter med 70 procent till 2030. Redan i dag är 20 procent av alla drivmedel förnybara och nyligen presenterade regeringen förslag om hur denna andel successivt ska öka. Men det behöver skapas rimliga förutsättningar för marknadens aktörer att leva upp till de nya kraven och skapa kostnadseffektiva lösningar för bilister och transportföretag.

Regeringens förslag om en så kallad reduktionsplikt för bensin och diesel är ett försök att skapa långsiktiga spelregler för marknadens aktörer. Men skarpa reduktionsnivåer slås bara fast för 2018–2020, vilket inte räcker för att få fart på investeringar i ny drivmedelsproduktion.

Samtidigt lägger regeringen fram förslag som begränsar vilka förnybara råvaror som kan användas för att producera biodrivmedel. Det ökar osäkerheten för de som ska investera och riskerar att på kort sikt leda till en ökad användning av fossila bränslen.

Ett vanligt argument för att begränsa användningen av vissa råvaror är att just skapa bättre förutsättningar för nya investeringar, inte minst i svensk skogsråvara. Men även med de bästa förutsättningarna kommer det sannolikt att dröja minst 3–5 år innan vi kan se några omfattande volymer av skogsbaserade biodrivmedel på marknaden.

I mellantiden måste utsläppen minskas kontinuerligt genom att möjliggöra användning av alla hållbara råvaror i biobränsleproduktionen. I dag är fortfarande 80 procent av bränslena på den svenska marknaden av fossilt ursprung – och då leder vi ändå utvecklingen i Europa. Det primära syftet med styrmedlen måste vara att byta ut dessa och minska utsläppen av växthusgaser.  

I dag utgör hydrerad vegetabilisk olja (HVO) hälften av den svenska biodrivmedelsanvändningen. HVO är helt nödvändig för att klara reduktionsplikten för diesel, eftersom den kan blandas in i fossil diesel i den omfattning som plikten kräver. Men om regeringen går längre än definitionen av restprodukt i Europeiska ILUC-direktivet, genom att införa ett ekonomiskt test för att avgöra om råvaran är en restprodukt, leder det till att vissa av de råvaror som i dag används som biodrivmedel – och möjligen vissa framtida råvaror – inte kan användas. Det vore olyckligt eftersom det är nödvändigt med en bred råvarubas för att de ambitiösa målen ska kunna nås. 

Det finns en förståelig oro kring kopplingen mellan negativa effekter av palmoljeproduktion och ökad HVO-användning. I Sverige används ingen palmolja i biodrivmedel, däremot används bland annat PFAD, en förorening som måste avlägsnas från palmolja innan den kan användas som livsmedel. Biodrivmedelindustrin som lyder under strikta hållbarhetsregler fortsätter att arbeta hårt för att säkerställa att den ökande efterfrågan kan mötas med hållbart producerade råvaror, inklusive de palmbaserade. 

Den största producenten av HVO, finska Neste, bygger sin produkt på en bred råvarubas. Men ökad efterfrågan ställer krav på ytterligare substrat. Som ett steg på vägen har Neste satt upp mål att all PFAD som företaget använder ska vara 100 procent spårbar hela vägen till palmoljeplantage år 2020. Det är ett arbete som kräver ett mycket omfattande samarbete med globala aktörer inom livsmedelsindustrin och kommer att få stor positiv inverkan på hållbarheten i hela palmolje- och biodrivmedelsindustrin.

Detta är ett viktigt steg, men både efterfrågan och krav kommer att fortsätta att öka. Vi vet inte hur buketten av framtida lösningar kommer att se ut. Det krävs innovation och nytänkande och en konstruktiv dialog kring vägarna framåt.  

Vi står helt bakom regeringens ambition att öka användningen av hållbara, förnybara drivmedel och en ökad svensk drivmedelsproduktion. Vi är övertygade om att den svenska skogen kommer att spela en stor roll för att minska trafikens klimatpåverkan. Men även andra restprodukter, odlade grödor, produktion av alkoholer som etanol, metanol eller andra bio-bensinkomponenter bör ges konkurrenskraftiga och likvärdiga villkor, utan särbehandling och onödiga begränsningar genom administrativa definitioner av olika råvaror. 

Om de fossila bränslena ska kunna ersättas, måste drivmedelsproducenter ges tillräckliga incitament för att investera i ny produktion eller framförhållning för att öka förtroendet för hållbarheten hos befintliga råvaror. Drivmedelsleverantörer som inte har egen produktion måste ha möjligheter att köpa tillräckliga mängder biodrivmedel på marknaden för att klara reduktionsplikten.

Företag och konsumenter måste kunna fortsätta att minska sin klimatpåverkan utan kraftigt ökade kostnader. Det är därför viktigt för bilister och hela samhället att man har en bred råvarubas för hållbara råvaror, och att lagstiftningen stöder forskning och utveckling samt en ökad transparens över hela produktionskedjan.

Behåll de höga ambitionerna för förnybara drivmedel, och ge branschen en chans att leverera det som efterfrågas.

Carl Nyberg, vd Neste AB

Gustav Melin, vd Svebio

Jakob Lagercrantz, grundare 20-30 sekretariatet

Vätebehandling av slaktavfall ger biodiesel

HVO - (Hydrogenated vegetable oil), är en syntetisk diesel som framställs genom hydrering (vätebehandling) av vegetabiliska oljor och/eller animaliska fetter från till exempel slaktavfall.

Reduktionsplikt - Regeringen har föreslagit ett nytt styrmedel, reduktionsplikt, för att främja användningen av biodrivmedel i bensin och diesel. Förväntas införas 1 juli 2018.

Genomförande av ändringar i direktivet om förnybar energi – ILUC - Regeringens förslag till ändringar i lagen (2010:598) om hållbarhetskriterier för biodrivmedel och flytande biobränslen. Förväntas införas 1 januari 2018.