”Vinnova feltolkar sina instruktioner”

Sverige är en global och erkänt viktig forsknings- och innovationsnation, som har notoriskt svårt att kommersialisera sina idéer. Vinnova skulle kunna spela en viktig roll i att ekonomiskt stötta nya företag att kommersialisera sina idéer. I deras instruktion står att ”Vinnovas huvuduppgift är att främja hållbar tillväxt och stärka Sveriges konkurrenskraft”, samt att detta ska ske ”genom att verka för att forskningsresultat kommer till nytta för samhället”.

Vinnova tolkar denna uppgift genom att formulera visionen att ”främja samverkan mellan företag, universitet och högskolor, forskningsinstitut…” och ”investera långsiktigt i starka forsknings- och innovationsmiljöer och genom att utveckla katalyserande mötesplatser”.

Med denna tolkning verkar Vinnova vara fast i en föreställning att störst utväxling av tillväxt per investerad krona, kan man generera genom att uppmuntra innovationer från endera stora etablerade företag, landets stora lärosäten eller dessa i kombination. Det är naturligtvis inget fel på att uppmuntra kontakter mellan akademi och näringsliv, eller att tillgängliggöra medel för forskning hos dessa, men man glömmer en oerhört viktig tredje kategori och det är entreprenören.

Entreprenören, en eller ett fåtal personer, som satsar allt som finns tillgängligt av eget kapital, tid och energi på att förverkliga en unik idé och därefter bygga ett vinstdrivande företag som skapar sysselsättning och tillväxt.

Den värsta fasen för varje framgångsrik entreprenör är när man har passerat grundforskningen, men innan man genererar intäkter som gör det lätt att få kapital för vidare tillväxt, den så kallade ”dödens dal”. Det är just här Vinnova skulle kunna spela en betydelsefull roll för att främja hållbar tillväxt.

Men det vill inte Vinnova och här talar vi av egen erfarenhet. Med en idé som inte kom ur den etablerade forskningsvärden fanns det initialt ingen möjlighet för ett företaget, som funnits mindre än ett år, att få stöd från Vinnova, men vi hade tur och lyckades hitta finansiering på andra vägar. När vi åter kontaktade Vinnova hade vi med egna medel genomfört noggranna marknadsundersökningar, behovsanalyser och med ledande experters hjälp utvecklat en teknisk lösning för att kraftigt reducera kostnader och mänskligt lidande kopplade till hjärtsvikt, en av Sveriges absolut dyraste diagnoser.

Dess kliniska effekt visade vi i en egenfinansierad klinisk prövning tillsammans med Stockholms största sjukhus. Med såddkapital i det skedet skulle vi på kort sikt och med små medel kunna börja hjälpa 250 000 människor i Sverige och spara in 3 miljarder årligen åt skattebetalarna.

Kontakterna med Vinnova, totalt fyra olika personer, gjorde följande mycket tydligt för oss:

• det går inte att söka pengar för marknadsföring eller lansering av produkt/tjänst

• vi måste ha med oss akademiska lärosäten

• har vi inte funnits i ett år får vi inte söka mer än 500 000 kronor och har vi funnits mer än ett år måste vi möta varje krona med en lika stor summa själva.

Det går alltså inte med nuvarande internt uppställda Vinnova-regler att få pengar till att kommersialisera innovationer och snabbt realisera en nationell tillväxt. Fokus ligger enbart på mer långsiktig grundforskning.

Om Sverige på allvar ska kunna hävda sig i en globaliserad värld, om innovationer på riktigt ska kunna komma samhället till gagn – så måste entreprenören stöttas och där har Vinnova en möjlighet att följa instruktionen i sitt uppdrag och spela en avgörande roll.

Fredrik Westman, vd Careligo

Andreas Blomqvist, chef forskning och utveckling Careligo