Innovation

"Vi skulle kunna göra av med betydligt mer"

De starka forskningsmiljöerna som har fått mycket pengar i de senaste årens elitsatsningar, är enligt Riksrevisionsverket en av orsakerna till att det fastnar pengar i systemet. Ny Teknik har frågat några av de mest gynnade professorerna om det stämmer.

Publicerad

<p>Lars Hultman, materialforskare på Linköpings universitet, har fått 307 miljoner ur fyra stora utlysningar. Pengarna ska räcka till 2016. </p> <p>- Till dags dato är 116 mkr utbetalt och 118 mkr förbrukade. Medlen håller 100-talet forskare sysselsatta. Vi har inga pengar på hög.</p> <p>Leif Groop, diabetesforskare på Lunds universitet, har till sin forskargrupp fått 100 miljoner från en stor utlysning och gjort av med pengarna i den takt de har kommit in.</p> <p>- Vi har nog inte bidragit till de oförbrukade medlen.</p> <p>Karl Erik Johansson, dataforskare på KTH, har fått 115 miljoner från två utlysningar, som sträcker sig över tio år. För de första fyra åren har hans forskargrupp fått utbetalt, och förbrukat, 46 miljoner.</p> <p>- Vi känner inte till några forskningspengar på hög. Vi skulle kunna göra av med betydligt mer.</p> <p>Urban Lendahl, stamcellsforskare på Karolinska institutet, har fått 187 miljoner från två utdelningar. Det som är betalt fram till och med 2010 är slut. Men det här är mogna projekt.</p> <p>- I starten för stora centrum kan det samlas medel. Det tar tid om man vill ha de bästa, och det tar tid för dem att flytta till Sverige och få i gång verksamheten här. Samma sak gäller också inköp av avancerad, dyr utrustning.</p>

De har mest pengar på hög

Lunds universitet: 2 061

Karolinska institutet: 2 030

Göteborgs universitet: 1 381

Uppsala universitet: 1 286

KTH: 921

Chalmers: 851

Stockholms universitet: 836

Umeå universitet: 706

Linköpings universitet: 578

Södertörns högskola: 236

Källa: Riksrevisionsverket