Digitalisering
Värdet på skogen synligt med Lundabolagets app
Med en enkel app i mobilen ska vem som helst kunna uppskatta värdet på sin skog. Det är målet för bildanalysföretaget Katam som startats av två tidigare Sonyingenjörer.
Katam är ett av de företag som startats med hjälp av Sony efter mobiljättens kraftiga neddragningar i Lund i våras. Målet är att ta fram en enkel app som kan användas för att göra volym- och kvalitetsmätningar av skog direkt med mobiltelefonen. I dag görs dessa mätningar ofta manuellt och analogt.
– Du måste vara mer eller mindre professionell för att kunna uppskatta skogsvolym och metoderna har varit både tidsödande och inte så noggranna, säger Krister Tham som grundat bolaget tillsammans med Magnus Kåreby.
Idén har han burit på länge och han äger själv skog där han kämpat med gamla metoder för att inventera skogen. Enligt Magnus Kåreby har dagens analoga metoder en noggrannhet på bara mellan 20 och 25 procent när det gäller att uppskatta volymen skog i ett område, beroende på vem som gör en mätning.
– Skogsbruket har anpassat sig efter den här felmarginalen. Man vet att om man köper en skog för fyra miljoner så kan den vara värd fem miljoner eller tre om man ser till rena virkesvärden, säger Magnus Kåreby.
Fel uppskattning kan också leda till att skogsägaren tar fel beslut om till exempel gallring och slutavverkning. Facit har kommit först när skogen redan är avverkad och uppmätt av skördemaskinen.
– Och då kan det redan vara försent, säger Magnus Kåreby.
Företagets teknik utnyttjar kameran i mobiltelefonen tillsammans med mobilens andra sensorer för att skapa en 3d-bild av skogsområdet som sedan kan analyseras för att få fram information om träslag, volym, trädens diameter och kvalitet när det gäller till exempel kvistar. En första prototyp av tekniken ska vara klar efter sommaren.
– Vi har redan visat att vår teknik är mer exakt än den gamla under ideala förhållanden, säger Magnus Kåreby.
Utmaningen nu ligger i att få det att fungera i skogen där ljusförhållanden, dimma, regn och snö kan påverka resultaten. För att få bra resultat krävs också en lite dyrare mobilkamera eftersom det ställs krav både på upplösning och att flera bilder kan tas i snabb följd.
– Förmodligen kommer vi att rekommendera att appen används tillsammans med vissa modeller, säger Magnus Kåreby.
Innan tekniken finns i en fristående app planerar företaget att sälja den till de stora skogsbolagen för att de ska kunna bygga in den i de appar som de redan använder tillsammans med sina leverantörer.
Redan i dag finns alternativ till de analoga metoderna för att analysera skog. Främst handlar det om metoder som mäter skogen från satellit eller flyg. I Sverige är redan 97 procent av skogsmarken skannad med laser från luften. Laserskanningen är billig jämfört med andra metoder. Enligt Skogsstyrelsen kostar det bara någon krona per hektar att samla in och data finns numera fritt tillgänglig på nätet. När det gäller kvalitén på mätningarna är den enligt Skogsstyrelsen jämförbar med mätning på marken.
– Vi säger att den är i nivå eller något bättre och vi kan garantera en jämn kvalitet över hela landet, säger Svante Larsson som är projektledare på Skogsstyrelsen.
Nackdelen med informationen som samlas in från luften är att den inte är färsk. I dag är informationen i databasen mellan ett och sju år gammal och det finns ännu inte pengar avsatt för att uppdatera den. Magnus Kåreby hoppas att Katams metod ge mer information om skogen när det gäller till exempel vilka sorters träd som ingår och vilken kvalitet virket har än laserskanningen. Även Svante Larsson tror att metoder med mätning från marken kommer att ha en plats i framtiden även om den blir mindre till följd av kostnaderna.
– Markmetoderna kommer nog alltid att finnas kvar. Det är hög noggrannhet i det vi tagit fram, men många vill göra kontrollmätningar själva, säger Svante Larsson.
