Populärteknik

Vad händer om världens alla kärnvapen sprängs samtidigt?

Ivy Mike, amerikansk provsprängning av världens första vätebomb 1 november 1952. Foto: TT
Ivy Mike, amerikansk provsprängning av världens första vätebomb 1 november 1952. Foto: TT

Människans kärnvapenarsenal uppgår till 15000 kärnvapenstridsspetsar. Det här skulle hända om alla smäller av samtidigt på ett och samma ställe.

Publicerad

Det förstår förstås vem som helst att om världens alla 15000 kärnvapenstridsspetsar skulle smälla av vid ett och samma tillfälle så skulle det sluta illa. Men hur illa, är frågan.

Det finns runt 15000 stridsspetsar laddade med kärnvapen i världen. USA och Ryssland har runt 7000 var, resten är spritt på Storbritannien, Frankrike, Kina, Indien, Pakistan, Israel och Nordkorea. Om så lite som fem kärnvapen skulle smälla av skulle vi hamna i en nukelär höst, skriver New Atlas. Vilket vore förödande i sig.

Men om 15000 kärnvapen skulle smälla av, vid ett och samma tillfälle, vad skulle hända då? Youtube-kanalen Kurzgesagt - In a Nutshell har tagit reda på saken.

Kanalen har pratat med tre forskare som förklarar vad som skulle ske på planeten vid en sådan katastrof. Först går de igenom ett scenario där man sprider ut robotarna strategiskt. De menar att det krävs tre kärnvapenstridsspetsar för att förstöra en av världens alla 4500 städer. På så sätt skulle varje urban miljö med en befolkningsmängd över 100 000 personer vara helt utslagna. Runt 3 miljarder människor skulle dö på fläcken. Och då skulle man ändå ha 1500 kärnvapen kvar i sin arsenal.

Nästa scenario gäller om man släpper en korg med 15000 kärnvapen i Amazonas. Sprängkraften motsvarar ungefär samma styrka som 3 miljarder tnt-bomber.

Omgående skulle ett eldklot om 50 kilometer uppstå och allt inom en radie om 250 kilometer skulle börja brinna. Tryckvågen skulle cirkulera runt Jorden tio gånger de kommande veckorna. Smällen skulle höras över hela världen. När saker och ting börjar lugna ner sig skulle en krater om 10 kilometer ligga kvar som ett obehagligt minne. Men efter sällan skådade bränder på hela kontinenten Sydamerika börjar det riktigt obehagliga.

Det är nu de extrema nivåerna av strålning börjar, och göra sin skada snabbt. En radie om 100 kilometer runt nedslagsplatsen skulle vara obeboelig, och strålningen skulle släcka många liv. Hur klarar sig resten av världen då? Sådär.

En stor mängd av strålningen skulle med hjälp av ”svampmolnet” leta sig upp i atmosfären och på så sätt sprida sig runt jordklotet. Radioaktiviteten i miljön skulle dubblas, och visst, det skulle antagligen inte vara slutet för vår civilisation, men vi skulle se en markant ökning av cancer under en tid. Vi skulle dessutom kliva in i en atomvinter. Det vill säga partiklar i atmosfären skulle hindra solstrålningen att nå jorden, och därmed sänka planetens temperatur med tiotals grader. Kylan skulle i sin tur leda till massdöd av växter och djur.

Enligt videon skulle livet för människan fortgå, men det skulle inte vara särskilt trevligt.

Här kan du se videoklippet.