Säkerhet

USA pekar ut misstänkt för medieattacken mot Sverige

DN-skrapan. Under 2016 utsattes flera mediehus för IT-attacker, bland annat Dagens Nyheter. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / TT
DN-skrapan. Under 2016 utsattes flera mediehus för IT-attacker, bland annat Dagens Nyheter. Foto: Claudio Bresciani / SCANPIX / TT

Ryssland pekas ut som misstänkt för de ddos-attacker som släckte flera av Sveriges största mediesajter våren 2016.

Publicerad

Det framgår av tidigare hemligstämplade interndokument från USA:s utrikesdepartement.

Vid flera tillfällen i mars 2016 utsattes åtminstone nio av Sveriges största mediesajter för samordnade överbelastningsattacker. Vissa sidor var mer eller mindre oåtkomliga, till och från, under några dagars tid.

I ett interndokument från USA:s utrikesdepartement, som nyhetssajten Buzzfeed har tagit del av, meddelas att Ryssland misstänks bära ansvaret för attackerna.

"Försökt infiltrera"

Skrivelsen gick ut till amerikanska ambassadörer i Europa den 19 oktober 2016. Där framgår det att Ryssland misstänktes försöka påverka det då stundande presidentvalet i USA. En desinformationskampanj riktades även mot Nato – och enskilda samarbetsländer som Sverige och Finland, skriver man.

"Ryska aktörer misstänks ligga bakom nyligen genomförda försök att infiltrera Sverige med snedvriden och falsk information om Nato i svensk press, vid tankesmedjeevenemang och i sociala medier", lyder meddelandet.

"Ryssland misstänks också ha utfört cyberattacker mot svenska medier i mars 2016."

När attackerna utfördes pågick en svensk debatt om för- och nackdelarna med ett eventuellt medlemskap i Nato.

Rysk trafik ökade vid it-attack

Kort efteråt noterades att datatrafiken till Sverige från ryska internetoperatörer ökade kraftigt under den tid som attackerna pågick, vilket dock inte belägger att attacken hade sitt ursprung i Ryssland. Svenska myndigheter har inte pekat ut någon misstänkt part offentligt.

Attackerna mot svenska medier ägde rum ungefär samtidigt som Demokratiska partiets e-post hackades i USA, under den då pågående presidentvalrörelsen.

Buzzfeed har fått tillgång till dokumenten efter att en domstol fastställt att uppgifter i dem är offentliga enligt amerikansk informationslagstiftning. Delar av dem är dock fortsatt hemligstämplade.

Uppgifterna om misstankarna mot Ryssland har bedömts som "känsliga, men icke-hemligstämplade".