”Tuggummi” avslöjar blåögd stenålderskvinna

Fyndet kommer från en arkeologisk utgrävning vid Syltholm på ön Lolland i södra Danmark. Leran där har skapat ideala förhållanden för att bevara organiska lämningar.

Det här svartbruna stycket björkharts är runt 5 700 år gammal. Ur den cirka tre centimeter långa tuggbiten kunde det danska forskarlaget extrahera genomet (hela dna-koden) från en stenåldersmänniska, enligt tidskriften Nature Communications.

– Det är första gången som ett fullständigt forntida mänskligt genom har utvunnits från något annat än människoben, säger docent Hannes Schroeder vid Köpenhamns universitet till AFP.

Nyligen ätit

Efter sekvensering konstaterar de att björkhartsen varit i munnen på en kvinna, som genetiskt är mer besläktad med jägare och samlare på kontinenten än med sådana i Skandinavien.

Sannolikt hade hon mörk hud, mörkbrunt hår och blåa ögon, är forskarnas slutsats.

Analysen fick dessutom fram mikrobiom (mikroorganismer i en viss miljö) från hennes mun. Forskarna har identifierat dna-fragment av flera bakterier och virus, däribland viruset Epstein-Barr (EBV), samt även djur- och växt-dna vilket kan komma från en måltid.

Sedan förhistorisk tid har människan framställt harts genom att bränna björknäver. Kvar blir en seg, klibbig, mörk massa – ett slags tillverkad björkkåda eller björktjära.

Fynd av björkharts har ofta bitmärken. Varför människor tuggade på slikt kan ha haft olika syften: Laga tänder. Limma ihop verktyg. Eller som läkemedel – hartsen innehåller ämnet betulin som har antiseptiska egenskaper.

Kanske var ”tuggummina” effektiva mot tandbesvär och andra åkommor. Särskilt goda var de nog inte i alla fall.