”Trots allt som hänt – kalla inte 2020 ett skitår”

Många beskriver med all rätt 2020 som ett riktigt skitår på grund av coronapandemin. Men ser man till den tekniska utvecklingen är 2020 långt ifrån ett skitår. Tvärtom. Ny Tekniks Peter Ottsjö och Per Danielson listar och går igenom tio teknikhändelser som förklarar varför. Lyssna på avsnittet här:

En äldre man dröjer sig kvar på trottoaren, där jag står med min hundvalp. Vi brukar inte samtala, bara hälsa. Men nu vill han berätta. Mannen har med tårar i ögonen vinkat av sin hustru som han sedan en tid bara träffar sporadiskt. Han är över 70, hon jobbar inom sjukvården. Det är ensamt, säger han. Men nödvändigt.

Jag har inget klokare att erbjuda än ett ”håll ut”. Det kommer snart att bli bättre.

För ett par månader sedan hade vi inte haft det här samtalet. Då hade han sett mig med ansiktsmask på avstånd. För jag var ändå tvungen att gå ut med hunden samtidigt som min sambo kämpade med covid. Yrsel, illamående, huvudvärk, extrem trötthet och varken lukt eller smak.

För ett par månader sedan hade jag inte skrivit den här texten. Jag var som nästan alla andra redo att stämpla 2020 som det skitår det känts som. Den förbannade pandemin som salt i det sår som redan infekterats av de alltmer domedagstyngda rapporterna om klimatet, av polariseringens växelverkan med de sociala mediernas algoritmer, av populisternas släggor mot gamla tunga demokratiska institutioner.

Men att kalla 2020 ett skitår är ur ett historiskt och vetenskapligt perspektiv grovt missvisande. Till att börja med skulle jag kunna plocka nävarna fulla av russin ur Hans Roslings kaka. Kikar man på den globala utvecklingen för sådant som fattigdom, barnadödlighet, livslängd, inkomst och läskunnighet kommer 2020 att besegra nästan alla år under människans historia.

Att covid-19 kan komma att kasta ytterligare hundratals miljoner människor ut i fattigdom är naturligtvis fruktansvärt. Men även en av Världsbankens mörkaste prognoser, där 9,4 procent av jordens befolkning anses leva i fattigdom i år och nästa, skulle stå sig ganska väl jämförelsevis. Motsvarande siffra 2005 var över 20 procent och 1990 levde över en tredjedel av jordens befolkning i fattigdom.

Likväl kan det förstås vara svårt att beakta makrotrender när den personliga tillvaron för så många av oss omkullkastats. Jag kan inte klandra någon som helst av allt vill glömma att det året här någonsin existerat, men jag vill ändå påminna om att det finns gott om saker från 2020 att glädjas över.

Vaccin mot covid-19 redan klara

Det finns redan godkända vaccin mot covid-19. Att tre effektiva vaccin är redo att rullas ut på mindre än ett år saknar så vitt jag vet motstycke i historien. Det visar vad modern forskning är kapabel till när det finns politisk vilja och tillräckligt med pengar.

Ai löste 50-årig proteingåta

Artificiell intelligens kan nu klura ut den slutliga strukturen för proteiner. Som min kollega Simon Campanello skriver om Deepmind, ai-bolaget som ägs av Google: ”Deepminds algoritm kan lista ut hur ett proteins struktur kommer att se ut. Ett arbete som kan ta månader eller år i labbet. ’Ett genombrott’ som bland annat kan skynda på utvecklingen av nya läkemedel, säger kemiprofessor Pernilla Wittung Stafshede.”

Utöver detta förutspår The Guardian att framsteget kan komma att innebära framställning av mer näringsrika grödor och så kallade ”gröna enzymer” som kan bryta ner plast. Det här är ett problem som vetenskapen brottats med i 50 år och som många av dagens forskare inte trodde skulle lösas inom deras livstid.

5g-rekord visar vägen för teknikens möjligheter

5g är äntligen här! Jag förstår att det kanske inte är något som gör folk superuppspelta än så länge. Många har nämligen svårt att förstå vad det gör för skillnad i deras vardag.

Men jag har ett bra exempel på det. För några veckor sedan testade svenska företaget Icomera sin 5g-lösning ombord ett X2000-tåg som gick i vanlig reguljärtrafik. Och lyckades komma upp i 1,4 Gbit/sekund.

Ta det som ett tecken på att vi under 20-talet kommer att kunna använda datorn eller telefonen på tåget på samma sätt som vi idag använder dem på ett kontor.

Labbodlat kött snart på tallriken

Singapore har godkänt labbodlat kött. ”Kött är mord” fick vi en gång lära oss av en artist som numera är på dekis. Så lär det inte förbli – och köttindustrin står inför omstörtande förändringar.

TT skriver: ”Globalt håller flera tiotals företag så att ta fram labbodlat fisk-, nöt- och kycklingkött, med förhoppning att knipa marknadsandelar i en ny nisch som enligt banken Barclays kan komma att vara värd närmare motsvarande 1 200 miljarder kronor 2029.”

Läs mer om tekniken här.

Revolutionerande gensaxen gav ett Nobelpris

Jennifer Doudna och Emmanuelle Charpentier fick Nobelpriset i kemi för upptäckten av gensaxen Crispr. Med Nobelmått mätt kom priset snabbare än många trott, men det säger något om hur revolutionerande tekniken är.

Min kollega Ania Obminska, Ny Tekniks expert på Crispr, noterar: ”Tekniken har redan använts för att framställa motståndskraftiga grödor, och i kliniska försök av nya cancerbehandlingar. Det här är bara ett smakprov.

Jennifer Doudna själv har i en tidigare intervju med Ny Teknik sagt att hon tror att vi kommer att kunna ’crispra allt’ i framtiden. Det talas om att Crispr kan hjälpa oss att hantera en av våra största utmaningar, klimatförändringarna.

Inte bara genom att göra växter inom jordbruket tåligare mot värme, torka och översvämningar, utan också genom att göra det möjligt att ersätta dagens fossilbaserade bränslen med fossilfria varianter.

En annan förhoppning är att vi en dag också ska kunna bota svåra, genetiska sjukdomar med hjälp av gensaxen.”

Stålindustrin på väg mot fossilfrihet

Svensk järn- och stålindustri tog kliv mot målet att bli fossilfria: pilotanläggningen Hybrit drog i gång i Luleå, och LKAB klubbade en framtidsstrategi med fokus på bland annat återvinning av gruvavfall.

Många ny svenska teknikhopp

33-listan genomfördes nästan som vanligt (vi fick senarelägga den något, och skippa festen). 33-listan är Ny Tekniks lista över de 33 mest lovande svenska teknikbolagen. Vi var bekymrade över om de bolag vi valde ut inte skulle klara den ekonomiska påfrestning som pandemin inneburit, men såvitt jag vet har alla klarat sig.

Så pandemin har åtminstone inte stoppat svensk entreprenörsanda. Det kan till och med vara så att svenska startups fick tid att ägna sig åt innovation istället för att jaga kapital.

Distansarbete inte längre undantag

Och, inte minst: arbetsgivare har förstått att det i många fall går lika bra när medarbetaren jobbar hemifrån. Det finns förstås massor att säga om hur pandemin påskyndat digitaliseringen och jag ska inte rabbla upp allt här. Men en liten spaning är att vi förhoppningsvis får en mer levande och motståndskraftig glesbygd om folk själva får välja var de vill jobba.

Utvecklingen har, som vi på Ny Teknik brukar säga, bara börjat. På horisonten kan vi se hur det hyperuppkopplade samhället med hjälp av tekniska avancemang som göder varandra blir smartare, effektivare och skonsammare mot miljön.

Än så länge ska vi göra som mannen på trottoaren: det nödvändiga. Men håll ut. Det kommer snart att bli bättre. Det törs jag slå vad om.

Prenumerera på Ny Tekniks podcast! Det gör du genom att följa länkarna nedan till den podcastplattform du föredrar.

Podcast Apple-enheter

Spotify

Acast

Google Podcasts

Pocket Casts