Krönikor

Trampa fram en bättre framtid

Nya trampsymaskiner levereras till SUS skyddade boende i Netrakona av Maj-Lis Koivisto. Foto: Stephen Hinton
Nya trampsymaskiner levereras till SUS skyddade boende i Netrakona av Maj-Lis Koivisto. Foto: Stephen Hinton
Anna Orring är reporter på Ny Teknik. Foto: Jörgen Appelgren
Anna Orring är reporter på Ny Teknik. Foto: Jörgen Appelgren

KRÖNIKA. Vilken teknik kan bidra till att människor kan få ett bättre liv, trots fattigdom? Mobiltelefoner och tillgång till internet, är ett svar, men det finns flera.

Publicerad

Sms-tjänster med väderinformation och vädervarningar till lantbrukare, mobilappar för betalningar och försäljning för småföretagare. Utbildningsprogram, kontakt med myndigheter. Sjukvård drar nytta av innovationer som ger bättre diagnostik långt borta från sjukhusen – den mobila revolutionen.

Tillgång till elektricitet, är ett annat svar på frågan. Men för de 600 miljoner människor söder om Sahara som inte har elektricitet är lösningen nog inte en elektrifiering som vi känner till den från våra breddgrader, med elstolpar över kontinenten. Utan innovativa lösningar som drar nytta av lokala resurser, som solel i lokala elnät.

Ett annat svar på frågan är – pedaler. Tillgång till en cykel gör att det går att driva en liten transportrörelse, ta sig till ett arbete, en marknad, till skolan eller ta med sin affärsrörelse ut till kunder.

Den amerikanska välgörenhetsorganisationen Pedals for Progress samlar in begagnade cyklar, renoverar dem och skeppar cyklarna till projekt i länder som Ghana, Tanzania, Albanien och Costa Rica. Sedan starten för 26 år sedan har 150 000 cyklar levererats, samt reservdelar och utbildning i cykelreparationer.

Organisationen samlar också in begagnade symaskiner, främst elektriska, som får nytt liv i ett annat land. Syftet är att ge möjlighet till en liten inkomst.

Ett enklare sätt vore kanske att köpa cyklar och symaskiner på plats, i stället för att lägga stora pengar på transporter från USA. Den svenska stödgruppen för kvinnorättsorganisationen SUS i Bangladesh gör just så – samlar ihop pengar, och köper sedan symaskiner på plats.

Och här är det trampsymaskiner som gäller – nytillverkade.

Isaac Merritt Singer fick sitt första patent på en symaskin 1851. Han var inte först med att utveckla en symaskin, men införde förbättringar. Och han förstod sig på masstillverkning. Efter ett par år var Singers symaskiner världens mest sålda.

Singers serie 15 lanserades 1897, och fortsatte sedan att tillverkas i många olika modeller under 100 år. I delar av världen tillverkas Singer 15 fortfarande. På en bild från ett skyddat boende SUS har för utsatta kvinnor i Netrakona, tagen i januari i år, kallas den Model 15 Class. Kvittot från Singer Bangladesh Ltd visar att en trampsymaskin kostar 8 400 taka, cirka 700 kronor. Symaskinerna är troligen tillverkade i Kina, där för övrigt en rad kopior på Singermaskinen tillverkas, kompletta med de klassiska guldornamenten mot svart bakgrund.

Kvinnor som vistas på boendet får utbildning i sömnad, och får med sig en symaskin när de lämnar huset efter ett år.

– Det finns ingen fast tillgång till elektricitet. Med en symaskin kan kvinnorna börja arbeta direkt och ta upp beställningar. Ute i byarna finns inte mycket affärer, och det finns en väldig stark tradition av att handla av varandra. Nästan allt man köper är lokalt producerat, berättar Maj-Lis Koivisto, aktiv i den svenska stödgruppen, som nyligen besökte Netrakona.

Teknik mot fattigdom? Det allra nyaste i mobila tjänster och smarta elnät. Men också symaskiner med över 100 år gammal teknik.

Organisationen SUS

SUS är en NGO, en icke-statlig organisation, i norra Bangladesh som sedan 1986 verkat för kvinnors rättigheter. Läs mer på susisverige.se