Tio frågor om FRA och massövervakningen

1. Jag gör ingenting olagligt. Varför ska jag bry mig om att underrättelsetjänsterna massövervakar?

Snowden-avslöjandena har framförallt visat i vilken skala som övervakningen av våra sms, mejl, telefonssamtal, chattar och gps-positioner sker. Den är enorm. Allting sparas dessutom i databaser, för att när som helst kunna plockas upp och granskas senare - om du av någon anledning blir misstänkliggjord. Detta är vad Snowden säger, och det stöds av fakta.

Signalspaningsmyndigheterna delar på varandras inhämtade rådata. Man fiskar upp trafikströmmar ur kabelnäten som telekom- och internetbolagen lämnar ifrån sig. Enbart misstanken om att någon ser det man gör kan vara problem. Våra mänskliga beteenden kan komma att ändras om vi vet att allt vi gör digitalt sparas. Om våra smarta-tv-apparater samlar in information om oss när vi tittar på tv kanske vi slutar göra det. Det är viktigt att vi får veta vilket mänskligt pris vi betalar för massövervakningen.

2. Vilka får FRA spana på?

FRA, Försvarets radioanstalt, är en civil myndighet med runt 750 anställda. Man arbetar på uppdrag av regeringen, regeringskansliet, Försvarsmakten, Säpo och Rikskrim. Man får samla in information om vem som helst, bara inte både avsändare och mottagare finns i Sverige. När man byter rådata med andra organisationer försöker man att sålla bort svensk trafik, via filter.

Spaningen ska ha koppling till företeelser som:

* Yttre militära hot mot Sverige,

* Förutsättningarna för internationella insatser,

* Strategiska förhållanden kopplat till terrorism och gränsöverskridande brottslighet,

* Kärnvapenutveckling och spridning av tekniken,

* Hot mot infrastruktur,

* Spioneri mot Sverige och

* Andra staters agerande som kan påverka svenska säkerhetsintressen. Och - om det är nödvändigt - får FRA följa den tekniska utvecklingen och utarbeta metoder för att spana på ny kommunikationsteknik.

3. I vilka kanaler spanar FRA?

Man spanar i alla kanaler man kan. I kabelnäten - mot telefon- och datatrafik mot satellit- och radiosändningar, samt mot andra tekniska signalmiljöer. Spaningen sker från platser på land, via fartyg och i luften med hjälp av flygplan.

4. Är det inte bra att FRA samarbetar med andra organisationer för att hitta hoten mot Sverige?

Det finns självklart starka skäl för att göra detta. Frågan är dock hur dessa samarbeten går till. Under vilka villkor byter man information, och hur arbetar Sveriges partnerländer? Allmänheten behöver mer insyn i allt detta. Hur följs lagarna som riksdagen beslutat om?

5. Vad är det FRA gör som är ett hot mot integriteten?

Nu senast är frågan om FRA får använda sig av hackermetoder och i hemlighet ta sig in i datorer. Detta var inget som öppet diskuterades när signalspaningslagen kom. Tvärtom sa dåvarande FRA-chefen Ingvar Åkesson i försvarsutskottet att FRA inte hade lagstöd för metoden. Nu visar NSA-dokument som Snowden läckt att FRA använder metoden tillsammans med amerikanska signalspaningsmyndigheten NSA och dess brittiska motsvarighet GCHQ. Om detta är lagligt, som Försvarsunderrättelsedomstolen hävdar, kan inte bara regeringen och försvarsmakten utan möjligen också Säpo och Rikskrim be FRA hacka sig in i datorer eller smarta mobiler för att hämta information och följa någons rörelser. Hur stor är omfattningen? Har regering och riksdagen sagt ja till detta?

6. Vilka underrättelsetjänster är det som spanar på oss svenskar?

Det är säkerligen ett flertal olika. Säpo brukar varje år berätta lite om främmande länders underrättelseaktivitet i Sverige i sin årsrapport.

7. Det skrivs mest om den amerikanska spaningen. Spanar de mest också?

Utifrån den information vi har tycks det vara så. En mycket stor andel av världens internettrafik passerar via hubbar i USA och kan då snappas upp där. Media har dock lite information om hur exempelvis Kinas eller Rysslands signalspaningsnät ser ut.

8. Vilken typ av information är det som underrättelsetjänsterna letar efter?

Det varierar och handlar om uppgifter om politiska beslut och handlingsplaner, uppgifter om makthavare och länders försvars- och säkerhetsintressen, liksom om terroristgrupper samt gränsöverskridande brottsnätverk. Också forskningsresultat, innovationer och uppgifter om nydanande teknik är heta byten.

9. Om jag inte vill bli spanad på. Hur kan jag skydda min trafik?

Svår fråga. Dyra krypteringssystem tycks NSA kunna knäcka. Men krypteringslösningar som använder öppen källkod - programvaror vars kod kan granskas av alla - uppges fortfarande erbjuda bra skydd om de används på rätt sätt. En sådan gratis lösning är GPG.

10. Kan jag ta reda på om jag blivit spanad på?

I Sverige kan du ställa frågan till Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten. Men det är bara om FRA:s spaning på dig har varit olaglig som du får reda på det. Mycket få personer begär sådana kontroller varje år.