Tidvattenkraft och omvända flaggfärger

Vind- och vågkraftverk är aktuella projekt med diverse för- och nackdelar. Men varför är det så tyst om tidvattenkraftverk?

Det undradeArne Hjertholmi förrförra numret. Här är svar.

Tidvatten erbjuderen förutsägbar, global och i flera bemärkelser flödande energikälla. Kraftverk för tidvatten har funnits åtminstone sedan medeltiden. Att det är så tyst om tidvattenkraft i Sverige vill vi ändra på med vår revolutionerande uppfinning. Teknologin beskrivs påwww.minesto.com.

Patrik Pettersson, Göteborg

Patrik Petterssons och Göteborgsföretaget Minestos tidvattenkraftverk består av en sorts turbinförsedda undervattensdrakar som rör sig i åttaformade banor i strömmande vatten. Projektet går under namnet Deep Green. Red.

Varför ser svenska flagganut som en finsk på gamla svartvita fotografier? Det harRalejs Tepfersfrågat.

Äldre svartvitt filmmaterial(lite vilseledande kallatortokromatiskt, trots att färgåtergivningen inte blir ”rätt”, på grekiskaortho) är mycket känsligare för kortvågigt blått och grönt ljus än för långvågigt gult och rött. Då blir det gula korset i flaggan mörkare än den blåa bakgrunden. Nyare svartvitfilmer innehåller sensibilatorer som gör att silverhalogeniden i filmen reagerar ungefär lika känsligt som ögat för alla (panpå grekiska) färger, och kallas förpankromatiskfilm. Då blir de blåa fälten på flaggan mörkare än det gula korset.

Thorsten Schütte, Västerås

De rena ljuskänsliga silverhalogeniderna i emulsionen är endast känsliga för blått och ultraviolett ljus. För att känsligheten skall vidgas till att även gälla grönt krävs att ett sensibiliseringsämne tillsätts i emulsionen. I detta fall hittades tidigt anilin. Man har sedan funnit sensibiliseringsämnen som kan öka filmkänslighetsområdet till rött (pankromatisk film), och även vidare till infrarött ljus. Den ortokromatiska filmen har dock stort användningsområde inom reprofotografi. (Man kan använda röd mörkrumsbelysning.Red anm)

Lika intressant som färgåtergivningen är det kanske att veta att den gigantiska flaggan på bilden bara användes vid detta enda tillfälle. Flaggstängerna böjdes och hotade att knäckas när flaggan fångade vinden. Tillverkare var AB Flaggfabriken -National, ett Göteborgsföretag som fortfarande lever och frodas.

Svante Bengtsson, Göteborg

I fotografins barndomvar filmerna känsligast för blått ljus, de tolkade blå färger som ljusare än andra. Därför ser flaggan ut att vara fel. Det förstärks ytterligare av att gult är komplementfärgen till blått, som av ögat tolkas som en mörk färg.

När fotografer förr i tiden ville framhäva en blå himmel med moln använde de gulfilter, vilket tonade ner det blå ljuset på himlen.

Hans Schmidtz

Då förra seklet var ungtanvändes vid svartvit fotografering en ortokromatisk film-emulsion. Den var huvudsakligen känslig för ljus i den delen av spektrum som gick mot blått och grönt, och tämligen okänslig för gult och rött. Detta resulterade i att den svenska flaggan ser ut som en finsk flagga. Självklart blev alla föremål på filmen – som kläder etcetera – lika fel. Men det är ju inte lika uppenbart, då man inte har facit att jämföra med.

Den ortokromatiska filmen ersattes senare av den pankromatiska, som är känslig för hela det synliga färgspektrumet. Om man, då man använder pankromatisk film, sätter ett grönfilter framför linsen, får man samma effekt som med ortokromatisk film.

Lars Hansén, Norrtälje

Nu till en frågaom energiska ägg:

Ökar äggets energiinnehåll när man tillför energi? Om man äter ett löskokt ägg, är då energiinnehållet högre än i ett rått ägg? Och om man tillför ännu mer energi – kokar längre och äter ägget hårdkokt – blir då äggets energiinnehåll ännu högre?

Nils Erik Pallin, Härnösand

Skicka in era svaroch nya intrikata frågor tillteknikfragan@nyteknik.se

Det är ni, kära läsare, som både frågar och svarar i Teknikfrågans spalter.