Övriga nyheter

Telia: Genombrott för uppkopplade hälsotjänster

Telia storsatsar nu på hälsotjänster i hemmet.<br/>– Mer än hälften av alla svenska hushåll är uppkopplade för vård i hemmet inom tre till fem år, säger Niklas Sundler på Telia.

Publicerad

I vår lanserar Telia landets första abonnemang för uppkopplade hälsotjänster i hemmet. Tanken är att svenskarna ska kunna sitta hemma och mäta allt från blodtryck och ekg till vikt och lungkapacitet. Informationen skickas automatiskt vidare till ett personligt hälsokonto hos Telia.

Om personen så önskar – men bara då – skickas hälsouppgifterna vidare till en vårdcentral, ett sjukhus eller en anhörig. Uppgifterna på kontot ägs av privatpersonen, inte av Telia.

Telia ansvarar för hälsokontot samt för säkerhet, integritet och kommunikation.

För detta vill Telia ha en femtiolapp i månaden. I vissa fall betalas tjänsten av kommunen eller landstinget, ibland av konsumenten själv. I abonnemangsavgiften ingår inte mätutrustningen i hemmet, exempelvis den elektroniska vågen eller det smarta armbandet.

I dag finns uppskattningsvis 1 000 personer som använder någon typ av uppkopplad vårdtjänst i hemmet. Merparten ingår i något av de pågående pilottesterna.

Vård via telenätet har det talats om sedan 1960-talet. Från början kallades det telemedicin och användningen var främst tänkt som en hjälp för folk i glesbygden. Numera är de uppkopplade hälsotjänsterna även avsedda för äldrevård i storstaden och för den stressade småbarnsföräldern som hellre tar blodprovet hemifrån än spenderar en halv dag på vårdcentralen.

Nu är tiden mogen för det stora genombrottet, menar flera som Ny Teknik talat med. Däribland Patrik Sundström, expert på e-hälsa på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting.

– En förklaring är bredbandsutbyggnaden och digitaliseringen av folks hem, säger han.

Han pekar på Västerås kommun, som var tidigt ute med enstaka uppkopplade vårdtjänster i hemmet. Region Skåne ligger också i framkant.

Andra nämner det faktum att mätsensorerna kommit ner i pris och att människor är vana att hantera sina smarta mobiler. En allt äldre befolkning i kombination med sämre ekonomi för kommuner och landsting driver också på utvecklingen.

Mest optimistisk över utvecklingen är Telia, som räknar med att mer än hälften av Sveriges 4,6 miljoner hushåll är uppkopplade till hälsotjänster i hemmet inom tre till fem år. Bolaget uppskattar att marknaden då värderas till ”ett antal miljarder kronor om året”.

– Alla kommer inte vara kunder hos oss, men vår ambition är att vara den största aktören i Sverige, säger Niklas Sundler, affärsansvarig för Telia Healthcare.

Fler än Telia vill tjäna pengar på den uppkopplade hälsotrenden. De andra teleoperatörerna är också intresserade, liksom energi- och säkerhetsbolag som redan erbjuder uppkopplade hemtjänster.

– Men Telia är än så länge den mest aktiva aktören i Sverige, säger Stefan Lundström, som analyserar e-hälsa på konsultbolaget EY, Ernst & Young.

Han delar inte Telias prognos över den snabba utvecklingen, utan tror att det kommer att gå ”något” långsammare, eftersom beslutprocesser i kommuner och landsting tar tid.

Niklas Sundler håller med om att de politiska besluten kan ta tid, men tror att konsumenterna är redo.

– Se bara på utvecklingen sedan Iphone. Många har testat smarta armband och tjänster som Runkeeper. Därför tror vi att många kommer att vara villiga att själv betala för hälsotjänsterna, säger han.

En av Telias förebilder är den danska telekomoperatören TDC, som sedan 2007 erbjuder uppkopplade hälsotjänster. Deras utveckling beskriver vi i artikeln till höger.

Det som driver operatörer, som Telia och TDC, att satsa på hälsotjänster är de sjunkande intäkterna från vanliga röstsamtal och datakommunikation.

Satsningen är alltså helt i linje med den nya strategi som Telias nya vd Johan Dennelind presenterade förra året.

Nytt pilotförsök testar smarta armband

  • Olika mätsensorer ansluts via en mobiltelefon eller en hälsobox. Uppgifterna skickas därefter automatiskt vidare till ett hälsokonto hos Telia. Personen väljer själv vilka som får tillgång till informationen.
  • För viss provtagning krävs medicinsk utrustning. I andra fall räcker det med billiga prylar från vanliga hemelektronikbutiker.
  • Exempel på mätningar: Puls, syremättnad, spirometer som mäter lungkapacitet, ekg, snabbsänka, digital våg där informationen sparas och kan larma om kroppen samlar på sig vätska, blodtryck, positioneringslarm med högtalare och mikrofon, sensorer på medicinskåp som larmar om det inte öppnats under en viss tid samt rörelsesensor, som kan larma om ingen rört sig i rummet under en viss tid.
  • Telia är redan i gång med flera pilottester för uppkopplad vård i hemmen, och startar ytterligare ett i mars.
  • Tillsammans med sex kommuner i Västerbotten har Telia kopplat upp ett hundratal äldre personer till sin kommande Homecare-tjänst. I försöket används bland annat lösningar för trygghetslarm med fallsensor, rörelselarm på toaletten och kamera för nattillsyn.
  • En annan pilot drivs med läkemedelsföretaget Abbvie och sex universitetssjukhus. Ett hundratal patienter som lider av en inflammatorisk tarmsjukdom ska själva kunna ta olika prover. Uppgifterna skickas automatiskt till ansvarig läkare. Tanken är också att patienterna själva ska kunna följa sitt hälsotillstånd för att vidta rätt åtgärder.
  • Akademiska sjukhuset i Uppsala testar Telias lösning för att överföra hälsodata från patienter i hemmiljö direkt in i sjukhusets journalsystem. Inledningsvis handlar det om mätningar av vikt, blodtryck och syrenivå. Avsikten är att rulla ut denna tjänst på bred front. Exakt när är dock inte beslutat.
  • I mars startar Telia ett försök med ”ett antal tusen” äldre personer, som kommer att förses med smarta aktivitetsarmband. Avsikten är att tillsammans med ett antal landsting följa hur de äldres aktivitetsnivå påverkar välbefinnandet.