Teknik anpassar lärandet till eleven

En av de främsta forskarna på området varnar dock för  it-system som inte tar hänsyn till olika lärares sätt att arbeta.

– Det har länge varit ett starkt fokus på att införa ny teknik i skolan, men datorerna har använts för att automatisera gårdagens lärande. Tekniken i sig förändrar inte särskilt mycket, säger Anthony Salcito vid Microsoft.

I stället kan ny teknik fungera som en katalysator för nytänkande pedagogik som hjälper barn att utveckla de förmågor som ofta kallas för 21st century skills, förklarar han. Dessa är till exempel att kunna bearbeta information, kommunicera och utveckla ledaregenskaper.

Anthony Salcitos vision för skolan är att läsplattor, interaktiva skrivtavlor, mobiltelefoner och annan elektronik används för att låta elever driva projekt med människor över hela jorden, att lärande sker genom spel som Minecraft, att lärandet är individanpassat och att undervisningen flippas.

Det senare innebär att elevernas läxa är att se en film eller spela ett spel som ger en genomgång av ett kunskapsområde. Lektionstiden används sedan för fördjupningar, samtal, experiment och praktiskt arbete som är kopplade till kunskapen. Det är ett mer effektivt sätt att använda lärarens tid, och det ökar motivationen att lära, anser Anthony Salcito.

– Jag har inget emot att man använder sig av traditionell undervisning om lärandet kräver det men strukturen i skolan bör vara så flexibel som möjligt.

Anthony Salcito pratar med värme och glöd om alla innovativa lärare han träffar. Microsoft håller kurser för lärare och skolledare och uppmärksammar kreativa lärare genom utmärkelser. I Sverige delar Microsoft årligen ut priser tillsammans med Lärarförbundet.

När han svarar på frågor om företagets marknadsstrategi låter han plötsligt betydligt mer mekanisk. Samtidigt handlar naturligtvis allt hans arbete om att sälja Microsofts produkter.

På den utbildningskonferens i London där intervjun äger rum ska Anthony Salcito träffa ministrar, höga tjänstemän och andra företag i utbildningsbranschen från hela världen. Microsoft driver utvecklingsprogram ihop med flera regeringar, utbildningsinstitutioner och andra bolag, som Intel.

Men det finns även kritiker mot Microsofts och andra storföretags starka närvaro i skolan. En av dem är Rose Luckin, professor vid UCL Knowledge Lab i London, som forskar på hur ny teknik kan användas för att stödja och förbättra undervisning.

– Det finns en risk att människor med de bästa intentioner kan få för sig att vägen framåt är att utveckla stora system som påverkar allt i skolan. Det kan kännas hotfullt för lärare, föräldrar och elever, de blir rädda att förlora inflytande i klassrummet, säger hon.

Hennes övertygelse är att utvecklingen av teknik för lärande i stället måste styras av elever och pedagoger. Rose Luckin genomför alla sina studier i verkliga klassrum i tät dialog med lärare och elever. Mycket handlar om att skapa teknik som tar hänsyn till och förbättrar elevernas egen lust att lära.

– En av mina doktorander har till exempel tagit fram en boll som byter färg när man kramar den. Varje barn får bestämma vilken färg de vill använda för vilken känsla och läraren har teknik som kan översätta detta och se att ’jaha, nu är sex elever uttråkade och en är exalterad’ och anpassa sin handledning.

Rose Luckin berättar också om labbaserade studier med kameror där man analyserar kroppsrörelser och miner som har med motivation att göra och som kan hjälpa lärarna att stödja sina elever individuellt och på bästa sätt.

Hon arbetar själv med att utveckla avancerad programvara som bygger på artificiell intelligens, ai, för vanliga datorer. Programmen kan läsa av hur eleverna mår och hur intresserade de är av det de tar del av eller arbetar med på datorn. De kan också optimera nivå, form och innehåll för varje elev och samla in data från både individer och grupper och sedan analysera informationen åt läraren.

– Dessa program innebär att enorma mängder data om varje elev kommer att ackumuleras, även känslig information. Hur detta ska hanteras är en av de mest akuta frågorna, säger Rose Luckin.

– Vi måste lösa anonymiseringen på ett sätt som gör det möjligt att ge meningsfull feedback till eleverna utan att någon utifrån kan spåra information till en enskild individ. Risken att bli hackad är stor och vi kan inte gå vidare med den här tekniken innan vi rett ut det.

Hon är också väl medveten om att ai i sig för många kan verka skrämmande.

– Ai framstår som att det bara handlar om robotar. Jag tror inte att vi kommer få robotar som undervisar barn. Däremot får vi intelligenta assistenter i våra datorer som hjälper lärare att utveckla sin undervisning och elever att förstå mer om hur de lär och ger dem makt över sin inlärning. Vi kommer också se intelligent virtual reality i klassrummen.

Sverige ligger långt fram när det gäller tillgång till teknik i skolan, enligt Marcia Håkansson Lindqvist, lektor vid pedagogiska institutionen vid Umeå universitet. Hon har doktorerat med en avhandling om teknikstött lärande och ser många vinster.

– Eleverna berättar om ökad motivation, variation och engagemang och att de kan skapa en egen lärmiljö och en ordning som de är trygga med.

Hon instämmer i Anthony Salcitos beskrivning av hur ny teknik har introducerats utan idéer om de pedagogiska möjligheterna och efterlyser mer kompetensutveckling på området.

Samtidigt ser hon att det händer mycket positivt just nu. Allt fler lärare börjar använda teknik för att skapa upplevelser som ett sätt att stötta elevernas lärande. De kan samarbeta på flera sätt i klassrummen och skapa kontakter med människor i världen runtomkring.

Lärare har också börjat dela sina goda erfarenheter och sprida tips, idéer och pedagogisk planering för teknikstött lärande.

– Det kan underlätta lärarnas arbete och ge bättre kvalitet i skolan.