Miljö

Swedavias gröna satsning sågas

Arlanda kan byggas ut med miljömärkta pengar från Swedavias gröna obligation. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT
Arlanda kan byggas ut med miljömärkta pengar från Swedavias gröna obligation. Foto: Tomas Oneborg/SvD/TT

Finansminister Per Bolund (MP) instämmer i kritiken mot det statliga bolaget Swedavia, som vill använda miljömärkta pengar till att bygga ut sina flygplatser.

Publicerad

Han anser att det riskerar att skada förtroendet för gröna obligationer.

– För att behålla förtroendet för gröna obligationer är det viktigt att investeringarna upplevs av befolkningen som ett steg i rätt riktning mot ett hållbart samhälle, säger Per Bolund.

– Här tycker jag att man kan ifrågasätta om man uppnår det syftet, med en investering som leder till ökat flygande.

Skarp kritik

Hans riksdagskollega Jens Holm, klimatpolitisk talesman för Vänsterpartiet, är skarp i sin kritik:

– Det här är att lura människor och det är helt oacceptabelt. Jag hoppas att det blir uppror bland alla sparare som har gått in med pengar i den här gröna obligationen, säger Jens Holm.

Jens Holm efterlyser en tydligare styrning från regeringens sida. Han anser att näringsminister Ibrahim Baylan (S), som ansvarar för statens bolag, borde ta Swedavia i örat.

Avböjer kommentar

Ibrahim Baylan avböjer dock att kommentera. Men han har tidigare svarat TT att det är "en operativ fråga för bolagets styrelse och ledning" hur de väljer att finansiera sina investeringar.

– Det är ju meningslöst att ha statliga bolag om de inte verkar för att uppnå våra politiskt fattade klimatmål, säger Jens Holm.

Enligt Per Bolund undersöker regeringen hur finansmarknaden kan regleras för att ytterligare uppmuntra miljömässigt hållbara investeringar.

– Vi arbetar för att alla företag, oavsett som de är statliga eller privata, ska ta ansvar. Det man märker som grönt ska också vara genuint grönt, säger Per Bolund.

Ökad insyn

I diskussionen om just gröna obligationer vill Per Bolund lyfta fram att de är ett viktigt instrument på finansmarknaden för att kunna ställa om till ett hållbart samhälle. En avgörande faktor är att investerarna får större insyn i hur pengarna används, vilket oftast inte är fallet med vanliga obligationer.

– Transparensen är ett värde i sig för gröna obligationer. Då kan man ifrågasätta och få en samhällsdebatt, säger Per Bolund.

Driver på inom EU

Men han håller med de kritiker som hävdar att det nuvarande regelverket är otillräckligt, eftersom det tillåter miljömässigt tveksamma investeringar.

– Vi ser över kraven på gröna obligationer på EU-nivå. Sverige har drivit på för att vi måste skärpa villkoren och få ett tydligare regelverk, säger Per Bolund.

Fakta: Swedavias gröna obligation

I december 2019 gav statliga Swedavia ut en grön obligation på 1 miljard kronor.

Enligt ramverket, som även gäller för framtida emissioner, kan pengarna användas till projekt inom fem områden: gröna byggnader och infrastruktur, energieffektivisering, förnybar energi, åtgärder för att begränsa föroreningar och rena transporter.

Exakt vilka projekt som kommer att finansieras med den första obligationen är ännu inte klart. Det kommer att redovisas i samband med årsredovisningen i vår.

Det fristående granskningsinstitutet Cicero varnar för att investeringarna kan leda till ökade utsläpp, bland annat för att projekt vid en ny pir på Arlanda tillåts, men ger ändå betyget ljusgrönt.

Cicero ser Swedavias mål att ha noll koldioxidutsläpp i den egna verksamheten 2020 som ett plus, liksom att bolaget driver på branschen för mer biobränsle samt att inrikesflyget ska vara fossilfritt 2030; och allt flyg som startar vid svenska flygplatser 2045.

Swedavia äger, driver och utvecklar tio flygplatser, varav Arlanda och Landvetter är de största.

Källor: Swedavia, Cicero