Digitalisering

Sveriges nya digitala valuta – nu tar Riksbanken nästa steg

Riksbanken går från interna tester till tester med externa parter. E-kronan ska utvecklas tillsammans med Handelsbanken och Tietoevry. – Vi lär oss mer av att testa praktiskt än att bara teoretisera, säger Riksbankens ansvariga Mithra Sundberg.

Publicerad

Den tekniska lösningen för att driva en digital valuta i Sverige ska nu testas med andra system än bara Riksbankens egna. It-företaget Tietoevry samt Handelsbanken blir samarbetspartners. Det handlar fortfarande om en testmiljö med simulerande användare, men alltså med Tietoevry och Handelsbankens tekniska system.

– Vi vill lära oss mer av integrationen mellan e-kronanätverket och företagens system. Genom att testa det här kan vi lära oss om vad som behövs för en sådan integration, säger Mithra Sundberg, chef på enheten för e-kronapiloten.

Information lagras inte på en plats

Grunden är fortfarande den blockkedjeteknik vid namn DLT som presenterades i april, vilket Ny Teknik skrev om då. Till skillnad från en traditionell databas lagras informationen inte på en central plats utan fördelas på en mängd lagringsplatser.

– De externa deltagarna är väldigt viktiga för att distribuera e-kronan. Vi vill låta dem driva noder i testmiljön och testa hur det fungerar för dem att beställa e-kronor från Riksbanken till sina system.Syftet är att lära oss mer och få synpunkter från de här deltagarna, vi lär oss mer av att testa praktiskt än att bara teoretisera, säger Mithra Sundberg.

Tietoevrys roll blir att utveckla hur växlingen från ”kommersiella pengar” till e-kronor ska ske på ett säkert och effektivt sätt, skriver bolaget i ett pressmeddelande. Handelsbanken kommer att "undersöka hur väl e-kronans tekniska plattform fungerar när den är integrerad med en affärsbanks interna system", enligt ett mejl till Ny Teknik.

Testerna ska avslutas innan årsskiftet

Det har inte gjorts någon upphandling för att välja ut just de två bolagen, eftersom Riksbanken inte betalar dem något.

– Vi gick ut brett i november och kommunicerade att vi var intresserade av att hitta samarbetspartners. Det var ett par aktörer till som var intresserade, men vi hade satt upp ett antal kriterier som gjorde att de föll bort, säger Mithra Sundberg.

Testerna med Handelsbanken och Tietoevry ska pågå till i höst och samarbetet ska avslutas innan årsskiftet. Att testa funktionerna med externa aktörer är en del av fas 2 av e-kronaprojektet. Fas 2 ska pågå till februari 2022.

– Vi tittar också på andra saker som offlinefunktionalitet, skalbarhet och prestanda. Vi kommer att göra en större avrapportering efter att den andra fasen avslutats, säger Mithra Sundberg.

E-kronaprojektet - år för år

November 2016: Riksbanken avslöjar planer på att införa ett elektroniskt komplement till sedlar och mynt. Bland annat på grund av den i Sverige kraftigt sjunkande användningen av kontanter.

September 2017: Riksbankens e-kronaprojekt kommer med en delårsrapport.

– Den ska vara brett tillgänglig för allmänheten, och vi vill att den ska finnas tillgänglig dygnet runt och året om. E-kronan kan finnas på konto, men vi vill även ha en värdebaserad e-krona - där kan du tänka ett kort eller en app som man lagrar ett värde på, säger Eva Julin, projektledare för e-kronan på Riksbanken.

Men den exakta tekniska lösningen återstår då att reda ut.

Januari 2018: Ny Teknik avslöjar att bolag som IBM, Visa, Ericsson, SEB, Klarna, Fidesmo, Chromaway - och till och med det amerikanska teknikuniversitetet MIT - skickat förslag till Riksbanken på hur en e-krona skulle kunna utformas.

– Det är väldigt roligt att det tycks finnas ett så pass brett intresse av att försöka hitta en praktisk teknisk lösning, säger Björn Segendorf på Riksbanken.

Oktober 2018: Riksbanken släpper sin andra delrapport för e-kronaprojektet. Där framgår det att man bestämt att satsa vidare.

– Nästa steg i riksbankens arbete med e-kronan bör vara att bygga en e-krona för att på så sätt lära mer och pröva vilka tekniska lösningar som är användbara och möjliga att förverkliga, säger Eva Julin projektledare för Riksbankens e-kronaprojekt.

Riksbanken säger sig ha tre uppgifter att ta itu med: ”börja utforma en teknisk lösning för en e-krona, tar fram förslag på lagändringar som behövs för att tydliggöra Riksbankens mandat” och ”en e-kronas legala ställning”, samt fortsätta ”utreda de ekonomiska aspekterna av en e-krona”.

Februari 2020: Ett pilotprojekt tillsammans med konsultbolaget Accenture sjösätts, och projektet bygger på en privat blockkedja. I pilotprojektet – som i ett första skede löpte fram till februari 2021 – bygger e-kronan på en tillståndsbaserad, privat, blockkedja. Till skillnad från hur kryptovalutor som Bitcoin fungerar så förbehåller Riksbanken rätten att bestämma vilka parter som får delta i nätverket. Myndigheten nämner specifikt andra banker som exempel på vilka deltagare som kan komma att ingå.

”Lösningen baseras på digitala tokens (e-kronor) som är portabla, inte kan förfalskas eller kopieras ('double spending') och möjliggör omedelbara peer-to-peer-betalningar lika enkelt som att skicka ett meddelande”, skriver Riksbanken i en rapport.

April 2021: Del två av pilotprojektet sägs vara på gång, och kan komma att pågå så länge som till 2026. Och det är oklart om det ens kommer ges ut någon e-krona.

– Tidsplanen är verkligen osäker, vi är inte säkra på om vi ska ge ut en e-krona över huvud taget. Projektet förlängs med ett år i taget, säger Mithra Sundberg, chef på enheten för e-kronapiloten.

Piloten har testat en teknik som heter Distributed Ledger Technology, eller DLT. Till skillnad från en traditionell databas lagras informationen inte på en central plats utan fördelas på en mängd lagringsplatser.