Innovation
Svenska universitet vinnare i EUs största forskningssatsning
Vätgaslagring i grafen, höghastighetselektronik och hälsoeffekter. Minst sex svenska forskargrupper ingår i megaprojektet Graphene som tilldelas närmare 10 miljarder under 10 år av EU.
Publicerad
- Det är dags att vi sätter oss bakom ratten igen. Europa ska bli ett "Graphene valley", efterföljaren till Silicon Valley, säger EU- kommissionens vice ordförande Neelie Kroes.
Hon har precis meddelat att det svenskledda projektet Graphene är ett av de två vetenskapliga flaggskepp som tilldelas en miljard euro (9,2 miljarder kronor) under 10 år. Det andra är projektet The Human Brain Project. Forskningssatsningen är den största i EUs historia.
- Jag är hedrad och stolt över att Graphene har valts till det första flaggskeppet inom europeisk forskning, och kan försäkra att våra akademiska och industriella partners runt om i Europa är hängivet engagerade i projektet, säger Jari Kinaret, professor vid Chalmers och projektledare för Graphene.
Målet med Graphene är att ge Europa ledarpositionen inom en materialrevolution som baserar sig på egenskaperna hos supermaterialet grafen.
Här kan svenska forskargrupper göra stora insatser. På fyra universitet finns sex till sju grupper som redan är med i projektet.
Från Chalmers deltar forskare inom grafenbaserade nanoelektromekaniska sensorer, högfrekventa komponenter och kretsar samt kallade kvant-Hall-effekter och grafenmönstring på nanonivå. Chalmers leder även projektet som helhet.
Umeå universitet forskar på att utveckla nya grafenmaterial som är optimerade för vätelagring och på att studera materialens adsorptionsegenskaper.
Karolinska institutet kommer att studera hälsoeffekterna av nanomaterialet grafen.
Linköpings universitet är ledande på att producera grafen på kiselkarbid. Forskarna bakom metoden har även grundat företaget Graphensic AB.
- Nu sätter vi i gång och jobbar hårt, säger Jari Kinaret. En av de första sakerna vi ska göra är att ha en öppen utlysning för nya grupper som vill vara med.
I projektet ingår i dag 120 forskargruppen från 17 europeiska länder och fyra tidigare Nobelpristagare i fysik. Dit hör Andre Geim och Konstantin Novoselov som för två år sedan tilldelades nobelpriset i fysik för upptäckten av grafen, spinntronikforskaren Albert Fert samt kvantfysikern Klaus von Klitzing.
