Svenska spektrometern kan få chans att avslöja Tritons hemligheter

Planetary Missions Program Office har flera olika program för utforskningen av vårt solsystem. The Discovery Program utgör Nasas budgetlösning, och har till syfte att samla in mer specifik data snarare än en bredare vetenskaplig utforskning av en specifik plats.

Nu har myndigheten pekat ut fyra möjliga uppdrag inom Discovery-programmet, skriver Nasa i ett pressmeddelande. Nästa vår presenteras vilket av projekten Nasa ska satsar på.

Trident

Målet är den isiga Triton, Neptunus största måne och den sjunde största i solsystemet. Det finns teorier om att Triton en gång ingick i Kuiperbältet innan den greppades av Neptunus dragningskraft. Trident-sondens förbiflygning skulle kunna ge oss svar på bland annat om det finns ett hav under månens isiga yta.

I Trident ingår ett svenskt instrument, en plasmaspektrometer som ska undersöka Tritons jonosfär och Neptunus magnetosfär.

-Detta är en unik chans att utöka vår kunskap om solsystemet till dess gränser. Trident mötte hård konkurrens i urvalsprocessen och vi är glada över att det valdes ut för vidareutveckling, säger Martin Wieser på Institutet för rymdfysik i ett pressmeddelande.

Nasas tidigare Voyager 2-uppdrag visade att Triton har potential för eruptioner av vatten och bildandet av en atmosfär. Månens jonosfär innebär att snö kan bildas, och möjligheterna till att det finns en inre ocean är goda. Trident skulle kunna svara på detta.

Om Trident väljs ut för att förverkligas sker uppskjutning 2026, och sonden når Neptunus och Triton 2038.

Davinci +

Namnet står för Deep Atmosphere Venus Investigation of Noble gases, Chemistry, and Imaging Plus. Uppdraget handlar om att förstå hur Venus atmosfär bildades och sedan har utvecklats samt reda ut om planeten någonsin har haft hav.

Om besöket blir av ska sonden Davinci + färdas genom Venus atmosfär för att mäta den kemiska sammansättningen hela vägen ned till markytan. Instrumenten ombord skulle behöva kapslas in för att skyddas från den mycket ogästvänliga miljön, inte minst den kamerautrustning som ska användas för att kartlägga Venus olika bergarter. Nasa tror att insikterna skulle kunna förändra vår förståelse kring hur stenplaneterna formades i vårt solsystem.

Io Volcano Observer (Ivo)

Ivo är tänkt att utforska hur tidvattenkrafter påverkar den tredje största av Jupiters månar. Io hettas upp av den inre friktion som bildas av jätteplanetens brutala gravitation, vilket gör månen till den mest vulkaniskt aktiva himlakroppen i solsystemet.

Vi har dock väldigt lite kunskap om månen. Förbiflygningar på nära håll skulle kunna svara på hur magman skapas och tar sig upp genom jordskorpan. Nasa tror att även det här uppdraget skulle kunna revolutionera vår förståelse kring hur stenplaneter formas och utvecklas.

Veritas

Venus Emissivity, Radio Science, Insar, Topography, and Spectroscopy ska kartlägga Venus yta för att utröna den geologiska historien och ta reda på varför Venus utvecklades så annorlunda än jorden. I omloppsbana ska Veritas använda syntetisk aperturradar för att göra en tredimensionell rekonstruktion av nästan hela planetens topografi. Även väderprocesser, tektoniska plattor och eventuell vulkanisk aktivitet ska registreras.