Svenska Ligo-forskaren hoppas hitta nya spår från universum

Carl-Johan Haster är en av drygt 1 000 forskare som ingår i Ligo-samarbetet. Han är verksam vid Kanadas institut för teoretisk astrofysik vid Toronto universitet, och arbetar med att analysera data som samlas in vid de tre detektorerna som ingår i projektet.

Vad betyder Nobelpriset för er som arbetar inom Ligo-projektet?

– Det är det ultimata beviset på att den vetenskapliga världen tycker att det här är något att ha. På kort sikt håller vi igång rätt bra som det är. Men framöver kan priset nog hjälpa oss att få anslag till framtida projekt, säger Carl-Johan Haster.

Läs fler artiklar om upptäckten av gravitationsvågor här!

Nu har de tre detektorerna – två i USA samt Virgo i Italien – gått in i en fas där det sker en uppgradering av instrument. Så sent som i förra veckan presenterade Ligo-projektet sin fjärde bekräftade observation av gravitationsvågor från sammanslagningar av svarta hål. Och det kan komma fler. All insamlad information är inte analyserad än.

– Vi har fortfarande en del undersökningar att göra på den data vi har fått hittills. Vi tittar både på signaler vi har sett och letar efter nya saker. Saker vi inte vet exakt hur de ser ut. Det är det vi hoppas på i alla fall.

Nästa period med detektioner kan starta i slutet av 2018. Hittills sedan 2015 har detektorerna varit i gång i 150 dagar. Med uppgraderingar och känsligare instrument hoppas man att antalet observationer ökar.

– När detektorerna kommer upp igen kan detektionerna komma mycket snabbare. Beräkningen är att det kan bli en detektion per dag, säger Carl-Johan Haster.

Kungliga vetenskapsakademien ger årets Nobelpris i fysik till tre personer som har haft en avgörande roll i projektet, men lyfter också fram att det utan ”big science”, ett stort vetenskaplig samarbete, troligen inte lyckats bli några detektioner.

– Våra instrument är så avancerade att alla behövs, säger Carl-Johan Haster.