Innovation

Svenska innovationen har räddat miljontals liv

Uppfinnaren Lennart Lindblad är i dag 86 år gammal, men fortfarande aktiv i utvecklingen av säkerhetsteknik. Trepunktsbältet kom 1959. Foto: Per Westergård
Uppfinnaren Lennart Lindblad är i dag 86 år gammal, men fortfarande aktiv i utvecklingen av säkerhetsteknik. Trepunktsbältet kom 1959. Foto: Per Westergård
Innovation: Trepunktsbältet.
Innovation: Trepunktsbältet.
Innovation: Pacemakern.
Innovation: Pacemakern.
Innovation: Det sfäriska kullagret. Foto: SKF
Innovation: Det sfäriska kullagret. Foto: SKF
Innovation: Kylskåpet. Foto: Munters
Innovation: Kylskåpet. Foto: Munters
Innovation: Skiftnyckeln. Foto: Janerik Henriksson/TT
Innovation: Skiftnyckeln. Foto: Janerik Henriksson/TT
Dynamiten. Foto: Universal History Archive
Dynamiten. Foto: Universal History Archive

Trepunktsbältet har genom åren räddat miljontals liv. Det gör det till en av de mer betydande svenska innovationerna. Men vem som verkligen kläckte idén är omtvistat.

Publicerad

I slutet av 1950-talet dog omkring 1 000 personer per år i den svenska trafiken, och kurvan pekade bara uppåt. I det läget var det allt fler som insåg att något måste göras för att få ner olyckstalen.

Ett svar blev trepunktsbältet och det räknas i dag som en av de viktigare innovationerna under 1900-talet. Trots att moderna bilar är utrustade med mängder av säkerhetsteknik är det fortfarande bältet som har räddat livet på flest bilister.

Frågan om vem som uppfann trepunktsbältet är dock mer komplicerad.

Äran tillskrivs ofta Volvo men beskrivningen är inte helt sant. Däremot var Volvo först, redan 1959 var bältet standard i både Volvo PV544 och Volvo Amazon. Volvo fick däremot inte patent på sin konstruktion. Det fick de först elva år senare men då för en ”passande användning av trepunktsbältet”.

Läs mer:

Mer troligt är att två amerikaner var allra först med idén medan det var svenska Vattenfall som fick bältet att fungera.

Att ett kraftföretag som Vattenfall kände sig tvingat att engagera sig i trafiksäkerhet hade en lika enkel som sorglig förklaring; de hade under hela 1950-talet förlorat många av sina anställda i trafikolyckor.

Först försökte företaget få biltillverkarna att ta fram lösningar men när de inte visade något intresse gick uppdraget till de egna ingenjörerna Bengt Odelgard och Per-Olof Weman. I samarbete med överläkaren Stig Lindgren lyckades de ta fram en produkt som fick namnet ”Säkerhetsbälte typ Vattenfall”. Från 1956 fanns bältet i företagets bilar.

Den som kanske har haft störst betydelse för att trepunktsbältet blev den livräddande produkt den är i dag är Lennart Lindblad. Redan 1955 hade han startat en tillverkning av ett tvåpunktsbälte hemma på vinden i huset utanför Vårgårda. Kvaliteten var inledningsvis lite sisådär men i samarbete med sin bror Stig lyckades han lansera ett fungerande tvåpunktsbälte 1956 och ett trepunktsbälte 1959. Första kunden var Svenska Renault men snart levererade de bälten till både svenska och internationella bilföretag. Det företag som han grundade fick senare namnet Autoliv och är i dag ett globalt företag med 68 000 anställda.

Läs mer:

Att bilbältet skulle få den betydelsen hade han ingen tanke på när han utvecklade sin första variant. Det handlade snarare om att han var orolig att förlora sin hustru Birgit.

– Vi var nygifta och skulle ut på en längre bilresa när det inträffade en allvarlig trafikolycka i närheten av vårt hem. Jag kände då att jag måste göra något för att inget skulle hända henne. När jag såg en annons i tidningen Motor om ett säkerhetsbälte som kunde eftermonteras beställde jag det direkt. Men när det kom insåg jag att kvaliteten var så usel att det inte skulle hjälpa henne ett dugg om vi krockade. Då började jag fundera på om jag kunde göra något som var bättre, säger Lennart Lindblad som i dag är 86 år och fortfarande aktiv med att utveckla säkerhetsteknik.

Att Lennart Lindblad lyckades medan de samtida tillverkarna av bilbälten försvann förklaras av att han tidigt byggde upp en testanläggning där hans många idéer kunde utvärderas.

– Många gånger tänkte jag fel men rätt tillräckligt ofta för att slutresultatet skulle bli bra. Genom att vi inte gissade vad som fungerade lyckades vi hela tiden vidareutveckla vårt bälte.

Prenumerera på Ny Tekniks kostnadsfria nyhetsbrev!

Fem andra viktiga svenska innovationer

Pacemakern

Uppfinnare: Rune Elmqvist.

Världens första pacemaker tillverkades 1958 av Rune Elmqvist. Samma år fick den då dödssjuke Arne Larsson den inopererad vilket gjorde att han kunde leva vidare i ytterligare 43 år. Sedan dess har miljontals hjärtsjuka människor fått hjälp att leva ett längre liv.

Det sfäriska kullagret

Uppfinnare: Sven Wingqvist.

Det sfäriska kullagret, som fick svenskt patent 1907, blev startskottet för Svenska Kullagerfabrikens (SKF) stora framgångar på den globala företagsscenen. Det sfäriska kullagret är också föregångare till det sfäriska rullagret, som är anpassat för högre belastningar.

Kylskåpet

Uppfinnare: Baltzar von Platen/Carl Munters.

Deras gemensamma examensarbete på KTH ligger till grund för det moderna kylskåpet. Idéer som senare användes av Electrolux kylskåp, vilket på ett avgörande sätt bidrog till företagets snabba expansion.

Skiftnyckeln

Uppfinnare: Johan Petter Johansson.

Skiftnyckeln uppfanns av Johan Petter Johansson år 1892. Främsta anledningen var att han var trött på att släpa med sig hela uppsättningar verktyg i olika dimensioner varje gång han skulle ut på ett jobb.

Dynamiten

Uppfinnare: Alfred Nobel.

Dynamitens upphovsman är utan tvekan en av världens mest berömda svenskar. Förklaringen är enkel, dynamit har haft en avgörande betydelse inom allt från gruvindustrin till tunnelbyggande.