Innovation
Svenska cellfabriken tillverkar framtidens läkemedel
Två cellfabriker på KTH i Stockholm är en del av den stora svenska satsningen på nya biologiska läkemedel.
Publicerad
I det svenska projektet Human Protein Atlas som drevs från KTH kartlades kroppens alla 20 000 proteiner. Nu utgör det arbetet grunden för två cellfabriker i Stockholm, där proteiner tillverkas i celler för att bli biologiska läkemedel.
Proteinerna ska produceras på Alba Nova universitetscentrum i Stockholm, inom ramen för Wallenberg Center for Protein Research.
Centret startade i början av förra året för att bidra till utvecklingen av nya proteinläkemedel, och är den största enskilda svenska forskningssatsningen på området med över 500 miljoner kronor i finansiering.
Läs mer:
En av cellfabrikerna är inriktad på de omkring 3 000 proteiner som utsöndras från mänskliga celler, det så kallade sekretomet.
– Det är de proteiner som utsöndras från cellerna, ut i blodet, till skillnad från de 17 000 proteiner som finns kvar inne i cellerna. De här proteinerna är viktiga för centrala processer i kroppen, som kroppens försvar mot virus och bakterier, säger Frida Johnson, kommunikatör på Human Protein Atlas.
Biologiska läkemedel består av proteiner som har odlats i levande celler. De har visat sig vara effektiva i behandling av bland annat autoimmuna sjukdomar som reumatism, psoriasis och ms, men också i cancerbehandlingar och vid diabetes. Insulin var det första biologiska läkemedlet.
De biologiska läkemedlen är dyra att producera, eftersom miljön måste vara extremt ren och kontrolleras noga. Läkemedlen är också i många fall stora försäljningsframgångar, och dominerar topplistan över världens mest lönsamma läkemedel.
Arbetet med cellfabriken på KTH sker i samarbete med läkemedelsföretaget Astra Zeneca och dess bioteknikföretag Medimmune, som ska använda de proteiner som tillverkas. Till sin hjälp ska forskargruppen använda cellinjer från däggdjur, i första hand äggstocksceller från hamstrar, så kallade CHO-celler.
Man utgår från mänskligt dna, och väljer den gen som kodar för det protein som ska produceras. Genen förs sedan in i cellen genom en metod kallad transient transfektion.
Sedan ska processen upprepas för alla 3 000 proteiner.
– Man vill göra det här i stor skala, förhoppningsvis utan att behöva göra så stora förändringar mellan varje gång, säger Frida Johnson.
Den andra cellfabriken på KTH fokuserar på att utveckla celler för produktion av proteiner som är svårare att framställa i hamstercellerna. Där används mänskliga cellinjer, bland annat humana njurceller.
– Målsättningen är att kunna producera proteiner och läkemedel som inte går att tillverka i CHO-celler. Vi försöker ta fram en eller flera humana cellinjer som fungerar i industriell skala, och som är experter på att producera vissa typer av proteiner, säger Johan Rockberg, ansvarig för projektet.
En del i arbetet är att skräddarsy cellerna med hjälp av genförändringsmetoden Crispr/Cas 9, där enskilda gener kan klippas in eller stängas av.
– Cellerna är inte alltid helt optimala. Vi behöver städa upp i cellerna, för att rensa bort sådant som vi inte behöver, säger Johan Rockberg.
Han berättar att den här typen av svårare proteiner har inneburit problem för läkemedelsföretag, som har fått avbryta projekt på grund av att de inte lyckats framställa proteinerna i de cellinjer som har använts.
– En del av de proteinläkemedel som utvecklas är svåra att producera i dagens cellinjer, de ger kanske inte önskad mängd eller kvalitet av proteinet. Förhoppningsvis kan vi rädda projekt som ligger långt framme. Vårt mål är att skapa en plattform för produktion av nästa generations bioläkemedel.
